Är så glad och tacksam.

Min äldsta syster som har legat på sjukhus har fått komma tillbaka hem. Det är verkligen något att glädjas över och tacka Gud för. Visserligen är hon svag och matt men det är inte underligt efter två pencilinkurer och mestadels sängläge i flera veckor.

Jag pratade med henne i telefon igår och hon lät glad men trött.

De försökte att ordna att hon skulle kunna komma till ett tillfälligt boende för att återhämta sina krafter, hon är ju i alla fall 87 år. Men det fanns inte plats.

Nu är det ordnat så att hemtjänsten kommer hem till henne fyra gånger om dagen och ser till att hon får mat och medicin. Hon har som jag, hjärtflimmer, måste därför äta vissa mediciner för att i möjligaste mån hålla det i schack.

Det som är besvärligt är ju att hon har vedeldning. så ved måste hämtas in så att det finns, men den punkten finns inte på hemtjänstens lista. De har fått köpa en mikrovågsugn, hon hade ingen, för hemtjänstpersonalen ska visst bara värma mat.

Hon bor också lite ensligt så jag hoppas att vädrets makter är snälla. Ifrån den allmänna vägen är det mer än 1 km till hennes hus. Ibland på vintrarna åker inte postbilen dit, för att vägen är dålig.

Men huvudsaken är att infektionen är på tillbaka gång och att hon har möjlighet att bli frisk.