En ny dag med dimma, men om det blir som i går så lättar den frampå förmiddagen. Så blev det igår och det blev en strålande solskensdag med närmare 20 grader varmt.

Jag hade just duschat, klätt på mig, håret var fortfarande blött och okammat och mysingen skulle just "slänga sig" in i duschen, han var alltså bar, eller naken heter det ju, då det ringer på dörren. Ingen hade anmält sin ankomst hit och det går inte att komma och hälsa på oss utan att ringa på porttelefonen och det hade ingen gjort. Så det måste vara en granne så jag går och öppnar, mysingen var ju indisponibel, kan man kanske säga.

Utanför står det en lång, ung, snygg man. Fast jag är 73 år fyllda blev min första tanke: "Ojoj, jag som ser så gräslig ut i håret och denna gamla sommarkjol, och, ingen behå har jag på mig, hur ser jag ut egentligen"?

Hann inte tänka mer förrän mannen ifråga överräcker ett paket till mig med orden, "det rymdes inte i brevinkastet".

Det var brevbäraren. Ni har väl sett filmen "postmannen ringer alltid två gånger"? Men det var just det han inte gjorde, ringde två gånger alltså.

"Åh, tack", sa jag, "så snällt av dig att ringa på då". Han log med hela ansiktet och jag stängde igen dörren. Har funderat på det där leendet men kommit fram till att det var ett uppskattande leende, eller hur? Jag känner mig gladare och nöjdare med det.

Paketet? Det var en present ifrån en trevlig bloggvän.  http://stenstugu.com/wp/  Här kan ni se vad som fanns inuti. Jag blev så glad. Vårt svarta the har nästan tagit slut och detta blir ju så spännande att prova. Tack snälla Ingrid!

Hoppas att ni alla får en finfin dag. Jag har nu en hel del att ordna med, ska först besöka tre affärer, tror jag och sedan ska vi bila och hämta en väninna som ska tillbringa dagen med oss. Så, jag får besöka er senare, kanske inte hinner idag.