Alla inlägg under december 2014

Av wiolettan - 9 december 2014 17:18


Hej, hej på er. Roligt att "synas" ibland.


Ja, jag vet, jag är dålig på att skriva och ínte bara det, tiden vill inte räcka till. Nu vid kvart över fem på eftermiddagen så kunde jag sätta igång datorn och plita ner några rader.


Mysingen har åkt in till Sthlm till Odd Fellows, han är ordförande på ett möte som börjar kl. arton.


Idag har vi varit tärnor och tomte.


SPF, pensionärsföreningen som vi är med i hade månadsmöte i Allaktivitetshuset här i Sundbyberg och det kom nästan 100 personer och vi i SPF:s sånggrupp skulle "underhålla" och det gjorde vi med besked.


Vi tågade in och sjöng Luciasången och innan dess hade min mysing sjungit den på italienska. Det lät faktiskt riktigt bra och han fick beröm efteråt. Han har en stark stämma, fast, nu hade han mikrofon också till hjälp. Den "minsta" damen i vår grupp hade Luciaklänning på sig och gick först, vi andra hade klätt oss i rött, vitt och svart, med glitter i håret och ljus i händerna. Vi sjöng många jul och adventssånger och avslutade med Adams julsång, det var mäktigt.

Mysingen talade lite mellan låtarna. Han är duktig på det också.


Blev bjudna på kaffe, sockerkaka och vetelängd. Sedan blev det lottdragning.


Det första nr. som ropades upp var mitt och jag var så slut efter uppträdandet och blyg, så mysingen fick gå fram och välja sak.

 

Denna valde han. En annorlunda adventsstjärna.


Några nr. senare var det min mysings tur att vinna och han fick än en gång gå fram och välja.

 

Han vet att jag hittar hjärtan både här och där så han kom med ett hjärta och räckte över till mig. Vet ni vad som hände? Jo, jag rodnade. Är det inte löjligt, gamla människan.


Men visst är det fint?



 

Så fick vi alla i sånggruppen rosor.


 

I morse tog vi ingen morgonpromenad men i går tog jag denna bild. Fullmånen. Det blev en konstig bild, men månen var stor och lyste fint, i verkligheten.


ANNONS
Av wiolettan - 6 december 2014 08:46


Lördag, den bästa dagen på veckan, annars, men inte i dag, ännu, för det kan den ju blir förstås.


Jag har haft förmaksflimret och sovit därefter och min mysing är förkyld. Regnat har det gjort av och till sedan i natt och gör det fortfarande. Tänk om det varit snö istället. Utan halka då. Vi har ju inte varit ut på någon morgonpromenad idag av skäl som jag har skrivit ovan.


Men vi ser framåt, det är skönare.


Några tankar som jag har hittat.




Varför kommer pizzan fram snabbare till kunden, än ambulansen till patienten?  


Varför beställer folk en dubbel osthamburgare med stor pommes frites och Cola light? 


Varför köper vi hotdogs i tiopack och korvbröd i åttapack?  

  

Varför målar kvinnorna sina ögon med öppen mun?  

  

Varför är inte ordet förkortning kortare? 

  

Varför trycker vi på start när vi vill stänga av datorn ?    

  

Varför finns det inte kattmat som smakar mus?  

  

Varför står det på hundmatburken "ny bättre smak", vem har testat detta?    


 

Är det en mus eller vad, som denna katt försöker få tag på. Såg statyn vid en av våra utflykter, vet ej var.



 

Denna bild tog min mysing vid en promenad, av en katt som stryker sig kelsjukt mot min sko.



ANNONS
Av wiolettan - 4 december 2014 15:58


Har ni sett?


 

Denna, i alla fall för mig, ovanliga bil såg vi parkerad, julröd kanske jag kan säga, en färgklick.


I morse var det första gången på länge som jag och mysingen gick runt båda sjöarna, Råstasjön i Solna och Lötsjön i Sundbyberg. Lite jobbigt blev det allt men nyttigt. Nja, förresten, jag tvivlar det kan väl inte vara så nyttigt att bli så fruktansvärt trött och få ont i nacke, rygg och höfter?


Vi tycker om att vandra ut på morgonen, före frukost, men den senaste tiden inte så långt. Förhoppningsvis ska det bli bättre framöver.


Vid Råstasjön mötte vi en tjej i rullstol. Vi brukar se henne ofta hon är så duktig och pinnar på rätt så snabb med armarna för att komma framåt.


Vi hälsade "Godmorgon", som vi har gjort den senaste tiden till henne. Hon svarade glatt. Sedan då vi nästan var i Sundbyberg, kom hon åkandes igen. Var det kanske 2:a varvet.


"Och du kämpar på", ropade jag till henne, då hon åkte förbi.


"Det är så trevligt att se er varje morgon", ropade hon tillbaka.


Jag tappade nästan hakan. En ung tjej, som sitter i rullstol och kämpar sig fram har lagt märke till oss. Två gamlingar, nej men 70 år och lite till i alla fall.


Vet inte riktigt vilken känsla jag fick. Är det så att vi ser så åldersstigna ut så att hon är förvånad varje dag som vi kan vandra på motionsslingan. Tycker hon att vi ser äldre ut och skröpligare för varje dag? Tänker hon, oj dom kom ut i dag också?


Nu har jag bestämt mig. Jag tar det som en komplimang. "Roligt att möta er varje morgon, pigga, alerta och glada, jag blir så glad då jag ser och hör er prata och skratta". Så kan jag hoppas att hon menade.


 

Så här såg hon oss ungefär, för denna bild har jag tagit i år, fast inomhus. Jag kommer inte ihåg var, men någonstans där det var smalt och en spegel, verkar nästan som en hiss, eller en dörr med en spegel.



Av wiolettan - 3 december 2014 07:46



 

Jag känner mig som katten till höger, trött och sömning, men efter frukosten kanske jag mer liknar katten i mitten.


Häromdagen åkte mysingen och jag iväg för att införskaffa ett par stolar som kan användas då vi sitter vid datorn. De vi hade var gamla, en var trasig, en var upphittad i en container. Men, nu har vi nya, de kostade drygt 600:- för båda två, otroligt billigt. Kanske inte världens  bästa eller snyggaste men de duger till oss.


Då vi hade handlat klart och gick och tittade runt lite kom mysingen och jag ifrån varandra som det så lätt händer då man tittar på saker.


En ung man som jobbade i affären kommer fram till mig där jag, förmodligen står och irrar med blicken".


"Kan jag hjälpa till, söker du något"?


"Ja, jag söker min man", svarade jag.


"Då ska vi se", sa han, "jag tyckte att jag såg honom där bakom hyllorna, ja titta där är han".


"Tack så mycket, det kallar jag service".


Förstår fortfarande inte hur han visste vem min man var och hur han kunde veta var han ungefär var. Har de så´n koll i affärerna vad vi gör och var vi är?


Alla fick ju sig ett gott skratt men jag skämdes nästan. "Ja, jag söker min man". Vad hade biträdet med det att göra. Att jag sa så berodde på att jag inte kunde ljuga. Kunde ju inte säga att "nej jag söker ingenting" det skulle ju vara en lögn. Han fick ju en rolig histora att berätta då han kom hem.


"Tänk i dag på jobbet var det en gammal tant som jag fick hjälpa till att hitta sin man, de stackarna hade kommit ifrån varandra, inte lätt att bli gammal".


Ibland undrar jag starkt vad andra tänker om mig då de ser mig ute i vimlet.

Presentation


Välkomna till min blogg.
Jag är en 78 åring, som försöker se det bästa hos mina medmänniskor. Försöker också vara optimist, hur livet än gestaltar sig.

Har gift mig två gånger. Min förra man avled 2004. Bor nu med min nya man sedan år 2010.


Fråga mig

9 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3 4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26 27
28
29
30
31
<<< December 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ wiolettan med Blogkeen
Följ wiolettan med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se