Dessa två veckor som jag har varit inomhus och inte orkat göra någonting har jag försökt att gå igenom min dator och  se om något kan rensas och vad jag vill ha kvar.

Bilder, jag har en oändlig massa bilder som jag har tagit och som bildligt talat bara ligger och skräpar. Det kommer att ta lång tid att få ordning på dom. Ja, ordning är det, jag har gjort iordning olika grupper, prydligt och med namn men det är många som inte är något att ha kvar. Det är bara så svårt att bestämma sig.

Men i alla fall, till saken. Bland mina dokument så hittade jag denna dikt som jag skrev då min mysing flyttade hem till mig, måste vara 8 år sedan, kanske. Undrar varför den är kvar. Slarv förstås.

Tänk att vi vågat språnget har

att flytta ihop på gamla dar.

Tror att allt detta är rätt.

finns nog inget bättre sätt,

då vi tillsammans vill vara.

Ja, jag säger då bara,

önska oss lycka till

och att livet blir som vi vill

eller att vi i alla fall får

leva lyckliga många år.

Vi är ju bara sextiofem

inte dags att hälsa hem

Ta varje dag som en gåva.

det får vi oss båda lova.

Det där med att ta varje dag som en gåva blir ännu mera sant och påptagligt om man blir sjuk och krasslig. Tänk så mycket det betyder att få ha hälsan. Att kunna stiga upp varje morgon, se en ny dag och göra det bästa av den. Är man ung och frisk så går tankarna kanske inte så ofta i dom banorna.

Så här såg vi ut då. Eller, vi hade bott ihop i ett år då den översta bilden togs. Det syns att åldern har tagit ut sin rätt. Här är vi fortfarande rätt så "unga". Det var också innan mysingen hade bantat bort cirka 15 kilo. Den undre bilden är cirka 2 år gammal.

kk

 

Znogge

13 januari 2015 07:32

Så roligt att du hade sparat dikten som du absolut måste vara kvar. Finare än så kan man väl inte skriva!

Kram till dig och ha en härlig tisdag!

http://znogge.wordpress.com

 

Bling

13 januari 2015 07:36

Inget roligt alls när man är krasslig :/ har själv haft vansinnig ledvärk sista veckorna, inte förkyld men hängig ändå.
Bra skrivet ♥ inget ont som inte har nåt gott med sig ;)ibland kan man hitta allt möjligt, som man kanske glömt.
Krya på dej
Stor Kram ♥

http://ting-bling.blogspot.se

 

Geddfish

13 januari 2015 08:05

En jättevacker dikt, riktig kärleksdikt, den måste du spara!
Jag har sparat allt jag har skrivit sen många år!
Krya på dig, jag känner med dig, har ju själv varit drabbad. Känner mig riktigt bra idag. Tacksamt!
Kram, Gerd ❤️

http://gerd-geddfish.blogspot.com

 

Tezz På S/Y Endeavour

13 januari 2015 10:12

Vackra rader!
Ja att ta tillvara livet, det har jag blivit mycket bättre på sen olyckan. Den förändrade verkligen någonting inom mig. Jag är så rädd om mitt liv..
Kram

http://www.sailaway.bloggplatsen.se

 

Ingrid

13 januari 2015 14:24

Det var väl tur att du inte rensat bort den där dikten. Ta det varligt med rensandet så att du inte slänger något som du ångrar sen.
Kram, Ingrid

http://stenstugu.com/wp

 

Lena

13 januari 2015 16:45

Så fint du diktat, visar verkligen vad kärlek är. Jag blir glad och hoppfull av att läsa den
/Lena

http://www,mortuta.bloggplatsen.se

 

Piedra

13 januari 2015 16:51

Vilket finfint par ni är, och så vackert du skrivit. Klart att du måste spara den dikten! Du visar att du vet vad kärlek är. Stor kram till dig! <3

http://enplatsilivet.blogspot.se

 

Melody

13 januari 2015 20:04

Vilken fin dikt! Och vad fina ni är! Blir alldeles varm i hjärtat!
Den där influensan hoppade även på mig vid nyår och ännu har det inte
lämnat mig helt! Fy farao så trött man blir, men man får trösta sig med att förr eller senare blir man frisk.
Kram M.E

http://melodyshihtzu.blogspot.seht

 

Musikanta

13 januari 2015 22:47

Måste vara roligt att hitta den dikten och se att det stämmer som du skrev. Jag är oändligt tacksam över att vi är två - man är särskilt tacksam när man är sjuk som jag har varit hela julen. Över att någon finns nära och bryr sig om som din vän gör.
Kram från Ingrid

http://Musikanta.blogspot.se

 

Patricia

14 januari 2015 14:12

Åh vad kul att du gillade bilderna och att du kände igen dig.
Jo det var väldigt mycket folk i där, köer till alla sevärdheter. I och med att jag inte mådde bra så orkade jag verkligen inte köa för något. Utan allt sådant får skjutas fram till en annan resa, för både jag och sambon kände att vi lätt vill åka tillbaka.

Vilken söt lite dikt du hade skrivit. Tänk vad åren går.
kramar

http://patriciac.blogg.se

 

Lena i Wales

14 januari 2015 23:46

Så fin dikt! Jag blir verkligen rörd!
Så viktigt som du säjer att ta vara på allt varje dag!!!
Sköt om varandra!

http://lenaiwales.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu har jag ”fått” min nya dator, men jag kan inte använda den än. Den förra datorn ville inte som jag ville längre. Denna är en nyare version.   Allt måste börjas om från början så det kanske dröjer innan ni får något livstecken i...

  Nu har vi haft det mycket varmt i så många dagar och endast lite regn. I mitt tycke alldeles för varmt. Jag mår inte bra då det blir så här, eller mitt hjärta tycker inte om det. Börjar mer och mer förstå att det finns många äldre som inte klarar...

  Vi har ju genom våra resor i Sverige besökt nästan samtliga domkyrkor. På den här Värmlands resan fick vi tillfälle att se Karlstads domkyrka så nu har vi bara Luleås kvar.   Båda tycker vi om att besöka kyrkor. Ibland är de stängda och iblan...

  Vi har nu kommit tillbaka hem, ifrån vår tripp till Värmland, har varit hemma flera dagar och tagit igen oss. Det låter det. Måste vila efter det att vi varit på semester. Ja, jag säger då det.   Resan har gått bra, utan missöden och det är v...

    Vi var för ett tag sedan ute och åkte med bilen. Lite för att komma ut och mycket för att se hur jag klarade av detta med att sitta i bilen ett bra tag. Vi vill ju så gärna bila upp till mitt föräldrahem i Ångermanland i sommar.       ...