I morse vid sextiden gick vi ut och upp till Tornparken för att eventuellt få se en skymt av norrsken. Jag älskar norrsken, det är ett så vackert och mäktigt naturfenomen och vi hörde på TV att fenomenet skulle vara synlig även i Stockholmstrakten denna natt. Igår kväll såg vi inte till något sken,  så då skulle vi försöka i morse.

Men, inget norrsken, det var bara vattentornet som lyste.

Vi var ju upp där den natten som det var månförmörkelse också men ingen måne, då var det för mulet.

Däremot skickade min yngste bror Roland en bild  av månförmörkelsen som han hade tagit.

På tal om natt. En natt då mysingen kom hem, klockan var nästan 24 såg han att det var några män vid Duvbogrillen. Då han kom närmare märkte han att de höll på med att spraya framsidan. Framsidan på den kiosken har varit ful och nerklottrad i flera år men nu höll några duktiga grabbar på att göra den fin. Det är knappt att de syns, killarna, men lite skymtar dom, där de jobbar, till höger av bilden.

Så här ser den ut nu i dagsljuset. Mycket snyggt gjort.

Idag lite ledigt. Jag ska försöka att få tag i min hjärtläkare om en besökstid och min mysing ska till Haga Norra för en urnsättning av en logebroder. Mysingen hade lovat att säga några ord vid graven.

Jag tror att jag måste ta en liten historia också som jag läste idag. Ny för mig.

Herbert skämdes i lördags. Han och hans fru Vivan hade bjudits på ett tjusigare party och där diskuterades bland annat musik.

Då en av gästerna började tal om Mozart sa Vivan kvittrande:

"Honom såg jag i måndags då han steg på 507:an vid Karlaplan".

Det blev dödstyst kring bordet och Herbert var jättesur.

Då de åkte taxi hem sa han inte ett ord och det var först sedan de stigit av hemma som han släppte loss:

"Fy, vad du skämmer ut hela släkten. göra bort sig på det där sättet. Det vet väl varenda människa att 507:an inte går förbi Karlaplan".