En sann barnhistoria så här på söndagen.

Lärarinnan i skolan råkar skada sig i ett finger när hon vässar sin penna. Det börjar  blöda och medan hon sköter om såret passar hon på att fråga klassen om någon kan ett ordspråk som handlar om små sår.

Ville reser sig blixtsnabbt och säger:

"Arga katter får rivet skinn".

"Jaa", medger fröken, "det kan vara riktigt, men jag tänkte på ett ordspråk som handlar om sår".

"Som man sår får man skörda", säger Sune.

"Nej, det jag tänker på talar också om fattiga vänner".

"Då vet jag, fröken", ropar Anders. "Det är bättre att vara rik och frisk än sjuk och fattig".

Så rätt Anders tänkte, vem skulle inte vilja vara rik och frisk. Jag är ju varken rik, frisk, sjuk eller fattig. Kanske sjuk då, fast jag ser inte så´n ut, för att detta med fel på hjärtat, som vill stanna när som helst och förmaksflimmer, varken syns eller hörs i vanliga fall, bara då det "sätter igång". Så jag är tacksam.

Eftersom vi inte vill sitta i kyrkan och hosta och ha snuva så lyssnade jag på gudstjänsten på TV idag också och den handlade om tacksamhet. Att vi har så lätt att glömma detta med att vara tacksam, vi som har så mycket att vara glada och tacksamma för.

Det påminner mig om en annan barnhistora också sann.

En späd liten röst hörs ifrån barnkammaren:

"Mamma och pappa", behöver ni något, för nu ska jag be min aftonbön"?

Det kallar jag tro, en så´n barnslig tro som jag har.

Den här samlingen såg jag på en gräsmatta i Trehörningsjö då vi var där förra månaden. Jag funderar på om dom säljer dessa eller om det är som prydnad. De var inte utsatta vid någon affär.

Trevlig söndag önskar jag er mina bloggvänner och om det är andra som tittar in också.