Ja, jag är det definitivt, på många områden.

Ta detta om min almanacka där jag skriver in lite kort vad som timat under dagen. Det ryms inte mycket på dessa få rader, så det kan nog inte kallas dagbok, fast det står så utanpå.

Men i alla fall. Förut hade jag en 10 års dagbok, den tog slut nu här dec. 2015 och jag skulle köpa en ny. Hittade ingen utan fick köpa en 5 års dagbok tillslut. Undrar vad det betyder?

Båda är till färgen violet, fast det kommer inte riktigt fram på bilden.

Men jag kommer ju aldrig till skott, vanemänniska var det ju.

Jo, då har jag alltså i 10 års tid, varje dag, skrivit ner temperatur, väder, hur mycket jag har gått, stolpar om det som har hänt, och så vidare och det har gått så bra så.

Men nu, den nya almanackan.  År, dag, tid, temperatur, vind och anteckningar, dessa givna kolummer står inte på samma ställe som i min förra. Jag kommer till boken på morgonen, och jag skriver på fel rad och det stör mig. Det ska vara snyggt och prydligt, inget kladd och på samma ställe. Undrar hur länge det dröjer innan det sitter i bakhuvudet och jag har vant mig.

Men annars, det är roligt att ha en sådan dagbok och kunna gå tillbaka flera år i tiden och jämföra och minnas.

Idag har vi varit och sjungit och övat i vår lilla kör. Det var många "hej, roligt att se dig igen och välkommen tillbaka" eftersom jag har varit frånvarande 4 gånger, på grund av flimmret. Det kändes faktiskt riktigt angenämt att de hade saknat mig och märkt att jag inte varit där. Så´n egoist är jag.

Idag plus 7 grader och snön borta, tråkigt, det ska ju vara vinter nu ju.

 

Gunnel

27 januari 2016 15:16

Gamla vanor sitter i länge. Det tar lite tid innan man tänkt om, men helt plötsligt så har man glömt bort hur man gjorde innan och är fullt nöjd med som det är nu. Att det blev en 5-årskalender är väl bara bra. Då går det snabbare att läsa genom den när den är färdigskriven. Någon annan betydelse hade jag inte lagt in i det. Kram

http://sigrid-gunnelsblogg.blogspot.com

 

kolonilotta

27 januari 2016 15:29

Va härligt att du kände dig stark nog att komma iväg på körträning.
Sånt blir man ju glad av!
Själv har jag bloggen som närmaste dagbok. Även om jag inte skriver varje dag. Men min mor skriver precis som du dagstemperatur i sin på väggen.
Så går dom alltid tillbaka året efter och jämför! :)
Ha det fint ikväll.
Kram

http://www.kolonilotta1.blogspot.se

 

Comsi comsa

27 januari 2016 17:02

Ja tänk vilken egoistiskt rackare du är, ler stort... :)))

Jag är vanemänniska, och böcker att skriva i vill jag inte gärna byta ut, har en riktigt tjock som jag har skrivit ner alla viktiga händelser sedan 94 och än finns det många sidor kvar för kommande viktiga händelser. jösses Jag har ju skrivit i den 22 år.....

Varm kram ♥

http://egopyret.blogspot.com

 

Ingrid

27 januari 2016 17:43

Jag har tre 10-års kalendrar fulla med data om väder och vind, sådd och skörd, kalvningar, jobb och resor och en massa annat. Det är jätteroligt, men när jag började blogga mer frekvent slutade jag upp att skriva i dem och när jag idag sitter och läser i dem är det många anteckningar som jag inte riktigt begriper vad det handlar om. Det var ju så självklart när jag skrev ner det, men inte lika självklart idag nästan 40 år senare.
Ha en skön kväll!
Kram, Ingrid

http://stenstugu.com/wp

 

Bosse Lidén

27 januari 2016 17:43

Vilken tur att de saknade dig. Du är kanske deras sångängel. Jag är också vanemänniska i grund och botten. Blir inte en tioårs sliten till slut? Jag har kört med femårs länge. En av dem är "wiolett" till färgen. Nu är jag inne på fjärde året. Roligast tycker jag det är femte året, när jag kan jämföra med fyra år tidigare. Då var din såklart bättre när du kunde jämföra med nio andra år förra året. Ibland fastnar jag i gammal läsning och ibland har jag svårt att läsa kråkfötterna för ibland har jag inte tagit på mig läsglasögonen när jag skriver.
Jag tycker Comsi comsa ska läsa högt för oss från sin tjocka 22 årsbok. Kram Bosse

http://bosseliden.wordpress.com

 

Ditte

27 januari 2016 23:38

Jag förstår att du varit saknad och så roligt att dina körvänne rockså framförde det itll dig. Vad fint att du ni kan komma igång igen med kören.
Vad roligt med dina dagböcker och extra roligt att de spänner över så lång tid som 10 år. Men även fem år är lång tid, i mitt tycke. Jätteroligt att blicka tillbaka och se vad som hänt.
Jag har skrivit kortare dagböcker då och då men kommer sedan av mig.
Vanemännsika? Ja,det kan jag delvis vara...
Stor kram och natti, natti!

http://akker.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu har jag ”fått” min nya dator, men jag kan inte använda den än. Den förra datorn ville inte som jag ville längre. Denna är en nyare version.   Allt måste börjas om från början så det kanske dröjer innan ni får något livstecken i...

  Nu har vi haft det mycket varmt i så många dagar och endast lite regn. I mitt tycke alldeles för varmt. Jag mår inte bra då det blir så här, eller mitt hjärta tycker inte om det. Börjar mer och mer förstå att det finns många äldre som inte klarar...

  Vi har ju genom våra resor i Sverige besökt nästan samtliga domkyrkor. På den här Värmlands resan fick vi tillfälle att se Karlstads domkyrka så nu har vi bara Luleås kvar.   Båda tycker vi om att besöka kyrkor. Ibland är de stängda och iblan...

  Vi har nu kommit tillbaka hem, ifrån vår tripp till Värmland, har varit hemma flera dagar och tagit igen oss. Det låter det. Måste vila efter det att vi varit på semester. Ja, jag säger då det.   Resan har gått bra, utan missöden och det är v...

    Vi var för ett tag sedan ute och åkte med bilen. Lite för att komma ut och mycket för att se hur jag klarade av detta med att sitta i bilen ett bra tag. Vi vill ju så gärna bila upp till mitt föräldrahem i Ångermanland i sommar.       ...