Så där, nu har vi varit och sjungit i vår sångkör.

Det är bra och nyttigt med sång. Jag sjunger ju inte så bra men jag kan hålla tonen, för det mesta i alla fall. Jag var bättre då jag var ung, bättre röst och framför allt starkare.

Jag kommer ju ifrån en musikalisk familj, på min mammas sida. Vi hade det inte så fett då vi barn var små, mina föräldrar fick 10 barn, och pappa hade ett litet jordbruk, mamma var hemmafru som det var brukligt då. Men, fast vi inte hade pengar så försökte mina föräldrar skaffa instrument till oss barn, ja till sig själva också. Min mamma var så duktig på att spela gitarr och pappa spelade orgel. Därutöver hade vi mandoliner, cittra, fiol, blockflöjter, dragspel och senare även ett piano.

Nu har vi här hemma, en gitarr, en cittra, en ukulele och en keyboard. Den senare köpte min förra man till mig efter det att han hade hört mig spela på mina svärföräldrars piano.

Då jag var ung var jag med i strängmusiken hemma. Min ena bror, min ena syster och jag sjöng en sång trestämmigt på ett möte en gång, och, det gjorde jag aldrig om sedan. Inte för att det lät gräsligt, för det kanske det gjorde, men jag var så blyg att jag klarade nästan inte av det. Sedan efter det att jag hade gift mig och fått familj så avtog sången och musiken mer och mer. Nu har jag svårt att spela piano. Flera av mina syskon kunde spela utan noter, de var så tonsäkra men jag måste ha noter, så det lärde jag mig.

Igår på konserten i kyrkan fick vi som publik sjunga med ibland, det gillar jag. Min man som var med i kören åkte  en timme före mig och jag skulle komma senare. Tunnelbana till Fridhemsplan. Men, det hade varit bråk och störningar på vår tunnelbanelinje så tågen var försenade. Jag såg flera vakter utanför vår tunnelbana också. Min man hann bli orolig och undrande flera gånger om, innan jag kom fram och han fick syn på mig.

Kan inte fatta. Varför ska det finnas personer, mest ungdomar då, som ska förstöra för andra, som inte kan nöja sig med att finnas till utan måste sabotera och ställa till förtret? Det har blivit mycket av sådant nu för tiden, mycket här i Sundbyberg. Så poliser och vakter behövs och i större utsträckning.

Jag hörde av flera damer som var på kören idag hur osäkert de tyckte att det kändes att gå utomhus, även på dagtid. En dam sa att hon bär aldrig handväska, av säkerhetsskäl. En annan dam hade känt sig förföljd hem och tre yngre män hade försökt tränga sig in i porten, vid fyratiden på en eftermiddag. En annan i sånggruppen hade blivit bestulen.

Undrar vartåt det barkar?

Nej, detta blev för negativt och sorgligt, det började ju så bra. Jag får skriva lite upplyftande nästa gång.

Känner mig lite som detta hus. Detta kallas danshuset tror jag. Jag tog bilden då vi var i Prag, för några år sedan.