Vad jag hatar övergångsställen utan ljussignaler, jag avskyr dom så till den mildaste grad. (Oj vad jag tar i)

Nu vet jag vad ni tror men så är det inte alls utan tvärtom.

Jag klarar inte av att stressa och jäkta eller halvspringa vilket jag titt som tätt får göra då jag ska korsa gatan.

”Ja, men”, säger ni, ”bilarna har ju skyldighet att stanna”.

Visst, det är ju det som är problemet. Jag försöker vinka fram dom eller försöker få dom att förstå att  ”ni kan åka, jag går över se´n då det är tomt på bilar, jag har ingen brådska”.

Nejdå, de ska stanna och vara lydiga bilister och låta mig gå över,  jag känner mig ”ivägen” vill över så fort som möjligt för att inte vara något hinder för biltrafken. Så jag försöker att springa över så snabbt jag bara kan, eftersom de inte ger sig utan står där och väntar. Inte särskilt nyttigt för mitt hjärta att göra dessa hastiga springturer. Och mysingen blir arg på mig, det är inte roligt. Han tycker att jag ska gå över som vanligt, i den takt som jag annars går och inte jäkta iväg. Detta mitt beteende börjar att ta på mig. Varför kan jag inte ändra på mig?

Jag har haft en del otrevliga dagar, om jag kan kalla det så banalt. Det "vanliga" har kommit och gått igen. Men, för några dagar sedan var jag med om en känsla som jag aldrig haft. Hjärtat gick mycket sakta, hoppade, stannade och hoppade igen. Hela kroppen kändes i olag. Mysingen kände på min puls och han hade aldrig känt detta konstiga på mig förut då han har tagit pulsen. Det kändes som om hjärtat hackade. Min pacemaker ska ju sätta igång hjärtat om jag får hjärtstopp, men det kändes inte så.

Har inte kommit iväg på någon promedad idag heller.

I denna ålder visste jag inte mycket om framtiden. Men katter älskade jag redan då.

Jag tror att de tyckte om mig också.

 

Piedra

9 april 2016 10:01

Det låter som om du behöver få pacemakern kollad! Jag tycker du ska kontakta läkare angående detta.

Jag förstår precis vad du menar med övergångsställen utan ljussignaler. Försöker man gå, då kommer alla bilar och ska köra över en, och stannar man så försöker de vinka fram en. Jag tycker också att det är skönt att pusta lite så jag försöker vinka fram bilisterna.

Var rädd om dig! Kram <3

http://enplatsilivet.blogspot.se

 

Comsi comsa

9 april 2016 10:25

Åh så jag känner igen detta med bilarna, det är som dom står och trampar på gaspedalen otåligt medan man går över gatan, då går jag ändå fort men tänk om man ramlat?

Nu vet jag lite om dina hjärtproblem så jag förminskar inget men en tanke slog mig, det är pollen i luften och jag känner starkt hur det påverkar andning och annat i kroppen... Hoppas min tanke stämmer...


Varmaste kramen ♥

http://egopyret.blogspot.com

 

Geddfish

9 april 2016 10:44

Jag har alltid ögonkontakt med bilarna, ifall de stannar eller inte. Jag vinkar aldrig fram någon. Nu har inte jag så stark trafik här i stan, annars kan det vara frustrerande, visst.

Var rädd om dig, Wiolettan, och sök för de besvär som uppstått nu ♥
Varm kram ♥

http://gerd-geddfish.blogspot.se

 

Znogge

9 april 2016 11:35

Jag tycker att du ska få din pacemaker kollad så att allt fungerar som det ska. Viktigt att du är rädd om dig.

Om jag inte vill gå över ställer jag mig en bit ifrån övergångsstället så att bilisterna inte stannar till. När jag går med hundarna vill jag gärna ha lite marginal liksom.

Hoppas att det kan bli en promenad i dag för er.

Många kramar <3

http://znogge.wordpress.com

 

Ditte

9 april 2016 19:25

Jag kan förstå den stress du känner när det inte finns trafikljus men kanske kan Znogges förslag vara till hjälp.Men det är ju inte alls bra med den känslan. Ibland kan det hjälpa att träna det man tycker är svårt, men det finns ju givetvis gränser även för det.
Väldigt trist att du inte känt dig bra och att ditt hjärtproblem blivit än mer besvärnade för dig.
Kanske kan du få en tid för en extrakontroll. Hoppas och håller tummarna.
Kram och tankar från mig.

http://akker.blogg.se

 

Preciosa

9 april 2016 19:46

Hej!!
Håller med om detta iaf hemma, här nere har dom mer tålamod :)
Stressar inte på en faktiskt. Börja med krycka :-) Har märkt att
jag kan gå hur sakta som helst med den...En fin röd sak :-)Bekvämt och tryggt trots att jag inte har ont i knäet längre men man blir så snällt bemött så jag har den i alla fall hahaha...
Kram P ♥♥

http://www.spanienblogg.se/preciosa

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu har jag ”fått” min nya dator, men jag kan inte använda den än. Den förra datorn ville inte som jag ville längre. Denna är en nyare version.   Allt måste börjas om från början så det kanske dröjer innan ni får något livstecken i...

  Nu har vi haft det mycket varmt i så många dagar och endast lite regn. I mitt tycke alldeles för varmt. Jag mår inte bra då det blir så här, eller mitt hjärta tycker inte om det. Börjar mer och mer förstå att det finns många äldre som inte klarar...

  Vi har ju genom våra resor i Sverige besökt nästan samtliga domkyrkor. På den här Värmlands resan fick vi tillfälle att se Karlstads domkyrka så nu har vi bara Luleås kvar.   Båda tycker vi om att besöka kyrkor. Ibland är de stängda och iblan...

  Vi har nu kommit tillbaka hem, ifrån vår tripp till Värmland, har varit hemma flera dagar och tagit igen oss. Det låter det. Måste vila efter det att vi varit på semester. Ja, jag säger då det.   Resan har gått bra, utan missöden och det är v...

    Vi var för ett tag sedan ute och åkte med bilen. Lite för att komma ut och mycket för att se hur jag klarade av detta med att sitta i bilen ett bra tag. Vi vill ju så gärna bila upp till mitt föräldrahem i Ångermanland i sommar.       ...