I går morse då vi vandrade ut blev vi otroligt förvånad.

En ung tjej mellan 25-30 år någonting, stoppade oss och sa:

”Hej, jag måste bara få säga  att jag blir så glad varje morgon då jag ser er. Ni är så söta ihop”, det är så roligt att se er”.

Vad säger man. Det enda vi kunde göra var att tacka så mycket och glatt vandra vidare. Vi kände inte igen, att vi hade sett henne förut, men tydligen hade hon sett oss, många gånger.

Måste erkänna att vi skrattade också för vi blev så glada.

”Att du är söt, det vet jag, men jag, är jag också söt”, frågade mysingen.

Nu tror jag inte att tjejen menade söta så. Utan mer att vi två ihop var söta.

Kanske för att vi är gamla och gick hand i hand. Kanske för att vi ofta skrattar och har trevligt på våra promenader. Kanske lyser det igenom så glada och tacksamma vi är att få vakna ännu en morgon och vara friska och kunna ta vår sedvanliga runda. Kanske bara att det är lite ovanligt att ett äldre par är ute så tidigt på morgonen då de i princip har hela dagen på sig.

Ja, jag vet inte med dessa ord på morgonen gladde oss mycket.

I morse då vi gick runt Råstasjön såg vi att skrattmåsarna har kommit, i stora mängder.

De har börjat reda sina bon. De skriker och har ett fasligt liv för sig. Nästan öronbedövande ljud, verkar vara hundratals fåglar, kanske tusental, vet ej, men många är det. Det syns ju inte på mina bilder här.

Men, rätt som det var blev det knäpptyst. Vi hade gått en bra bit men jag vände mig om och såg en mängd av måsar i luften. Tydligen blev de uppskrämda, tystnade och flög upp. Vet ej, men det var en märklig upplevelse. Det går kanske inte att sätta sig in i det, men dessa öronbedövande ljud och sedan total tystnad, på någon minut bara, mäktigt.

Nu ska vi snart städa. Affären behöver också ett besök. Trevlig dag hoppas jag att vi alla får.