Så fort tiden går, imorgon är det två veckor sedan vi kom hem ifrån vår semestertripp. Det känns nästan som om det vore igår.

Hade sådana konstiga tankar om att jag skulle ta itu med hemmet här, röja lite, eller som min näst yngsta syster säger, "döstäda", då jag kom tillbaka ifrån resan. Alltså, sortera, kasta, sälja eller ge bort saker som jag inte behöver, saker som  andra annars måste ta hand om efter mig.

Tror ni att det har blivit något gjort av det? Nej, jag har inte ens sorterat alla bilder som jag har tagit den senaste tiden. Jag fick ju en ny mobil med kamera plus en annan fin kamera då jag fyllde år och det är klart att jag då har tagit lite mer bilder än vanligt. Jag älskar att fota. Fast jag inte är så bra på det så tycker jag att det är roligt.

Jag tror att jag tyckte att jag i och med denna födelsedag blev så gammal att det var dags att tänka på att inte ställa till det för efterlevande, göra det enklare för dom.  Det finns en hel del som kan sorteras bort. Kan någon begripa varför vi, i alla fall några av oss, samlar på oss en mängd prylar som bara står där? Eller papper som ingen nånsin kommer att titta på. Minnen som bara är minnen för mig.

Neej, jag måste göra slag i saken och börja, städa och rensa ut. Men inte förän nästa vecka. Jag skjuter upp allting till nästa vecka.

Min nya mobil som jag fick då jag fyllde år.

Kameran som jag fick. Liten och behändig.

En söt sovande katt. Jag fick många prydnadskatter eftersom mina vänner vet att jag samlar på katter.

En ovanlig blomma fick jag också.

En till ovanlig blomsteruppsättning.

Jag hade önskat mig pengar till en mobil med inbygd kamera. Nu fick jag både ock, plus pengar som jag inte har köpt något för ännu.

Här sitter den nyblivna 75-åringen med sin bästa present. (Då menar jag inte kameran som jag håller i handen, fast jag fick den då också).

Trevlig fredag till er som läser min  blogg.