Ny månad och det känns lite så där. Vi har en hel del att ordna med denna september och jag är ju inte kurant ännu, men vi får se framåt och ta det som det kommer.

Idag heller ingen ute promenad. Jag saknar mina morgonpromenader före frukost, verkligen. Så viktigt det är att värdesätta det man har då man har det, så att säga. Men, jag tror att det ofta kom fram att jag tyckte om att vandra ut i tidiga morgontimman och njuta av stillheten och ron. Att gå runt sjöarna, som jag brukar skriva om, det är länge sedan och jag undrar hur alla de som vi brukade möta, mår och har det. De som vi alltid växlade några ord med och de som vi bara hälsade: "God Morgon" på.

Aina, 92-åriga damen som var så pigg tills i våras då hon fick atros. Börje, "årsresenären" han som en gång kring jultid varje år gör en resa till exotiska platser och länder. Undrar hur de mår?

Eller de andra. Tidningsläsaren, mannen med vitsvarta hunden, den långe smala killen som har vandrat bort många kilon, paret med taxarna, lilla pigga norrländskan, ibland med och ibland utan sin hund, damen som hade 5 taxar med på sina promenader för några år sedan, den äldsta 14 år, nu har hon bara 3 st. Paret, där han stapplade fram och hon var hans stöd, den gamla damen 87 år som nyligen haft det tufft, men nu kunnat börja gå ut igen, men då med rullatorns hjälp. Mannen med taxen, där taxen hela tiden får gå dit han vill och hur länge han vill. Han börjar också bli äldre, mannen alltså, skakar lite och verkar ha det jobbigt, men pratar glatt med oss.

Det finns fler, men det är några som vi känner mer än andra, kanske 15-20 st. Vi har ju vandrat våra morgonpromenader ungefär samma tid sedan 2006 då vi flyttade ihop. Med undantag av semestrar och sjukdom.

Igår var jag till vårdcentralen, för att ta PK provet. Hoppas att det var bra, får svar idag. Då jag vaknade på morgonen sa jag till mysingen:

"Undrar om jag kan gå ner till vårdcentralen idag, det känns omöjligt, hur ska jag klara av detta"?

"Jag kan ju skjutsa dig i bilen",  sa mysingen. Ja, visst, det tänker jag sällan på, då det gäller att ta sig till ställen här i Sundbyberg, vi brukar alltid gå, men bilen finns ju. Jättebra.

Hoppas att ni mina bloggläsare får en bra dag. Sköt om er och varandra.