Häromdagen då vi var ute på en kort morgonpromenad mötte vi en ung man som glatt hälsade:
"Hej, vill ni ha en "cykelpåse", ni går visserligen men kan få en i alla fall", sa han och räckte mysingen en liten kasse. Tittade på mig och så fick jag en också.
Detta var vad påsen innehöll. Cykelkarta över Sundbyberg, liten broschyr om vad staden vill göra för förbättringar då det gäller cykelvägar och vad de har gjort, en ask med russin och mullbär och en reflex.
Russinen och mullbären är mycket goda ihop.
Fast de slår ju inte de hallon som jag plockade nedanför min brors hus, nu i sommar.
Eller lingonen som fanns precis bredvid vår lilla "bagarstuga", som huset hette då jag var barn. Det var nu i början av september jag tog bilden. Syns inte så bra men det var massor med lingon vid husknuten.
Jag har alltid tyckt om bär men aldrig tyckt om att plocka dom. Då jag var barn och i början av tonåren var det nästan en plåga ibland att gå ut i skogarna, plocka två hinkar fulla med lingon samt en full kont på ryggen och bära hem.
Är det någon som inte vet vad en kont, är för något, så kan jag tala om att det är en, ja nästan som en korg, som det finns remmar på för att bäras som ryggsäck. Hemma hade vi näverkontar som var försedda med lock.
Det var slitsamt men ett sätt för oss att få tjäna några kronor till familjens uppehälle. En del av pengarna fick vi själva då vi sålde bären. Jag hade redan på den tiden en dålig rygg så det kändes jobbigt att bära så mycket. Men, det var inte tal om något annat.
Nu i sommar har min yngste bror plockat både lingon och blåbär så mycket som jag ville ha. Han är så otroligt snäll.
Morgonbild, som jag tog bakom hans hus.
Ja, det finns mycket att vara tacksam över. Och, det försöker jag att vara, fast det ibland är tungt.
Jag vet en plats i världens vimmel av frid och vila underbar.
Där möter mig en öppen himmel, där får min andes längtan svar.
När mörka moln min himmel skymmer och ingen kan min sorg förstå.
Då flyr jag dit med allt bekymmer. Där blir min himmel åter blå.
O sköna plats som Gud mig gav, där faller varje börda av.
Där får med allt till Gud jag gå, o, sköna plats, min bönevrå.
Det är nyttigt att ibland stilla sig, gå ner i varv och koppla av. Allt jobbigt, sjukdom och elände kanske inte försvinner men de blir lättare att bära.
Trevlig söndag till er som tittar in här.
TantGlad
25 september 2016 10:55
Hej min vän.
Visst vet jag vad en kont är,och visst är det skönt att vara ute i skogen och plocka bär. Luktar ju så gott i skogen åxo och speciellt nu på hösten.
Huset ser fint och mysigt ut.
Tack för fina rader.
En stor varm kram.
http://tantglad.bloggo.nu
Ditte
25 september 2016 12:26
Vad trevligt att bli överraskad med en cykelpåse!
Håller helt med dig om bärplockning. Jag har aldrig tyckt om det, men plockat bär till paj har jag gjort och ibland plockat lite lingon för att göra sylt.
En kont vet jag vad det är och jag har ägt en som jag fick av min pappa som i sin tur fick den i present från Sollefteå och ett regemente där. Men jag använde den inte till bär. Hade torkade blommor och kvistar i den.
Huset och den bilden är så fint och jag kan tänka mig tystnaden som finns där. I en stad är dte ju sällan tyst.
Visst finns det mycket att vara tacksam över och iblland är det lätt att glömma bort. Man kan behöva påminna sig.
Tack för dina tankar.
Stor kram!
http://akker.blogg.se
Primrose
25 september 2016 14:27
Men så snällt att ni fick varsin ,-)
Förstår att det inte var lika kul att plocka då som nu ,-)))
Bagarstuga låter så fint!
Det ser ut att bli lingon här oxå, mycket bär i år verkar det som ,-)
Vilken rörande fin dikt!
Svartvita- jo jag vet vilka de är som bor där, vet att det inte skulle uppskattas alls att jag fotade!
Men det är en fantastisk sak att få.......
Om de skulle komma fram att det var "deras"..........
Man känner ju ofta igen på husfärg osv, nu har jag fixat till svartvit och jag själv skulle knappt känna igen!
Ha det jättefint
KRAM Primrose ,-)
http://enrosafluga.blogspot.com
Annika
25 september 2016 19:10
Ser ju hur mysigt ut som helst. Visst är Hallon helt underbara. Minns att min mamma hade en kont då hon plockade Lingon. Visst finns det mycket att vara tacksam för. Men ibland glömmer man bort det tyvärr. Ha nu en riktigt fin Söndagskväll. kramelikram
http://www.badtant.bloggo.nu
Ingrid
25 september 2016 20:15
Visst vet jag vad en kont är, men har aldrig använt någon själv. Jag är dålig på att plocka bär, men drygade ut veckopengen på andra sätt på sommaren. Jag gallrade betor och så snoppade jag bönor för konservfabriken.
Kram, Ingrid
http://stenstugu.com/wp
gun
25 september 2016 20:22
Visst vet jag vad en kont är. Hallonen ser goda ut och jag gillar att plocka bär:).
Vad gulligt att ni fick varsin påse av killen och vi har mycket att vara tacksamma över fast man ibland glömmer bort och kan ta förgivet.
Kramar gun
http://anthilias.bloggplatsen.se
Gunilla
25 september 2016 22:57
Vilket fantastiskt inlägg som verkligen berör. Fin dikt och vackra bilder. Tror också att man klarar jobbiga saker bättre om man har roligt mellan varven och kan känna tacksamhet över det man har. Önskar dig en skön måndag och varma kramar 🙂
http://gunwah.bloggo.nu
Gunnel
26 september 2016 08:30
Vilken trevlig cykelpåse. Mullbär vet jag inte hur de smakar, men jag gillar bär i allmänhet så jag gissar att jag gillat dem. Fin bild på huset. Det ser så rogivande ut där. Visst behöver vi alla stanna upp och tänka efter då och då. Kram
http://sigrid-gunnelsblogg.blogspot.com
znogge
26 september 2016 12:19
Vilken trevlig gest med en cykelpåse. Mullbär vet jag knappt om jag har smakat så jag får nog avstå att kommentera dem! Men hallon gillas :D
Kram och ha en bra start på veckan!
http://znogge.wordpress.com
Biggeros
27 september 2016 16:12
Vilken fin bror du har som redan har plockat bär🤗Jag älskar alla sorters bär. Så fin dikt!! Ibland behövs enrogivande miljö. Kram
http://Biggeros.blogg.se