Att jag inte har blivit trodd, har jag för det mesta sluppit i vuxen ålder. Som barn hände det ofta. Troligtvis beroende på min livliga fantasi. Nu som vuxen och ”förståndig” tänker jag efter lite mer. Fast, fantasin har jag kvar.
Det jag ska berätta nu kommer jag inte att glömma.
Det var för några år sedan. Jag och mysingen var hemma i Ångermanland och varje morgon, innan frukost, gick vi ut en promenad. Den här gången som jag tänker på vandrade vi på landsvägen ut ur samhället, det var skog på båda sidor och jag visste att nästa by låg en bra bit bort så jag sa att nu ska vi kanske vända hemåt.
Tittar upp och framåt och ser långt borta en varg som springer över vägen. Jag kunde nästan känna hur nackhåren reste sig. Rädsla, lite blandad med förtjusning.
”Titta”, säger jag till mysingen, ”en varg, en stor varg”.
”Jag ser ingen varg, var det inte en hund du såg då”? undrar mysingen.
”Nej, det var en varg, tror du inte att jag känner igen en hund”?
”Ja, men schäfrar och vargar liknar ju varandra”, försökte mysingen. ”Jag såg varken det ena eller andra”.
Då vi kom till min bror och min syster berättade jag vad jag hade sett och dom bara skrattade.
”Det finns inga vargar här. Du som fotar så mycket, tog du ingen bild”? Ja, men vad då, det hann jag ju inte.
Ingen trodde på mig och jag kände mig plötsligt som barn igen, missförstådd och ensam. För jag var så säker på att jag hade sett en varg, för första gången i mitt liv.
Den här händelsen dök upp i mitt huvud då jag läste om Bosses tävling denna gång, vilken går ut på att fota, bland annat, djur inifrån ens egen lägenhet. Bland annat vilda djur såsom varg. Här där jag bor kan jag skymta fåglar och hundar ibland, inte mycket vilt i dom.
Trevlig söndag önskar jag er som tittar in här.
TantGlad
9 oktober 2016 08:29
Känner igen mig. Synd när de tror man har en livlig fantasi, för visst är fantasi bra att ha, men man fantiserar väl inte jämt inte haha.
Vargar är snabb. Kul att se en varg.
Bosses tävling ja. Där fick du en ögonblicksbild utanför fönstret. Ska ta en bild jag åxo, men nu har det varit så himla dött på gata att jag börjar undra vart alla grannar ÄR? HIHI
Kramkram fina du och bloggvän
http://tantglad.bloggo.nu
Kicki
9 oktober 2016 09:24
Härligt med fantasi. Men tråkigt att inte bli trodd på. Förstår din känsla, för det måste varit en fantastisk upplevelse.
Inte lätt denna tävling även om man bor på landet. Då behöver man gå ut i skogen. Min man såg en överkörd liten ekorre häromdagen. Dom ser jag nästan jämt när jag är ute med hunden, även räv. Lycka till och ha en fin dag, p.s jag tror på dej👍👍😀💚🌲
http://kicki-olsson-58.bloggo.nu
Znogge
9 oktober 2016 11:05
Klart att det var en varg! Man vet vad man ser och sedan får andra tro vad de vill! Jag har också sett en varg. Vi hade en som förirrat sig hit för några år sedan... Bosses uppgift lär jag gå bet på denna gång men så kan det bli. Önskar dig lycka till!
Kram <3
http://znogge.wordpress.com
Ditte
9 oktober 2016 16:49
Visst är det illa om en inte blir trodd. Klart du såg en varg. Du vet ju vad du sett.
Ja, Bosses uppgift är extra klurig denna gång för det är ju inte direkt så vanligt med vargar, ormar och älgar i städer numer.
Men kanske har några tur att få till en bild på dessa genom ett fönster. Jag lär det inte.
Stor kram och trevlig söndag.
http://akker.blogg.se
Primrose
9 oktober 2016 21:08
Synd att ingen trodde dig, det kunde mycket väl ha varit en varg, viktigt att bli trodd tycker jag.
Jag blev heller aldrig trodd som barn, bara för att jag hade fantasi, men jag visste ju själv skillnad på verklighet och fantasi, många gånger jag blev besviken.
Nu skulle det gärna få dyka upp nåt från Bosses lista ,-))
Den här gången var det svårt ,-)
Ha det fint KRAM Primrose ,-)
http://enrosafluga.blogspot.com
gun
9 oktober 2016 21:14
Tråkigt att ingen trodde på dig..
Fantasi är härligt att få ha och det hade även jag som barn
och visst hände det att man inte blev trodd:)..
Jaha, ny tävling från Bosse får se om jag kan få ihop något:).
Önskar dig en fin vecka.
Kram gun
http://anthilias.bloggplatsen.se
Bosse Lidén
12 oktober 2016 07:42
Jag tror lilla Wiolettan har mycket gemensamt med lilla Bosse. Känner igen mig i din text. Bara för att vi har blivit födda med mycket härlig fantasi behöver det inte betyda att vi hittar på saker som är sanna. Du såg säkert en varg. Schäfrar går väl inte lösa så. Sedan ett tiotal år dyker det upp vargar även i mina nuvarande trakter. Fårägarna är inte förtjust i det. Vargarna verkar vara otroligt skickliga på att "flyga under radarn" och slå till vid rätt tillfälle.
Orm tog jag med för att se om Anne i Australien skulle kunna se någon i trädgården. Denna uppgift är speciell och jag vänder mig åt ett annat håll. Långt från alla ni som bor i städer. Ibland kan det vara större en tjusning att se något och få, få poäng än en lätt uppgift som alla löser allt i direkt. Omväxling förnöjer. Nästa gång handlar det om 140 poäng. Jag ser verkligen fram emot fotoredovisningarna. Tänk om ingen gör någon. :)
Onsdagskram Bosse
Kram Bosse
http://bosseliden.wordpress.com