Så var vi då inne i julveckan. Om 5 dagar är det julafton.
Nu väntar jag på pirret som borde komma, men det kommer inte. Ni vet, det där pirret som kommer av förväntan och stundande glädje. Eller, i alla fall glädjande överraskningar.
Jag har hört så mycket om detta då det gäller just julen., ända sedan jag var liten, men jag har själv på något sätt inte känt den där förväntan. Fira Jesu födelse, ja det är klart för det är ju därför vi firar jul, men det andra, det som många här i vårt land känner, av vad jag har hört och sett.
Nu kanske ni tycker att jag låter kall och krass. Kan så vara, men jag är ärlig. Dåliga erfarenheter, ja kanske det.
Då jag var barn så kände jag förväntan före jul, men den förbyttes snart i illamående och kräkningar. Jag blev nästan alltid sjuk precis till jul. Jag gick i söndagsskola och där förberedde vi oss på hösten, för att kring jultiden då det var söndagsskolfest så skulle vi barn uppträda, med sång och sketcher. Jag var med och sjöng och samtidigt hade jag ofta fått öva in olika saker, dikter bland annat. Men, många gånger blev jag sjuk och kunde inte vara med.
Då jag blev tonåring så blev det ett annat bekymmer. Min mamma blev ofta "sjuk i sina nerver", som de sa på den tiden. Om hon kanske oroade sig och jobbade för hårt inför julen och det blev för mycket, det vet jag inte, men det är nog troligt. Då föll mycket ansvar på mig och som ni vet så är hushållsarbete och matlagning någonting som jag inte kan. Men, som min pappa sa, allting går utom trasiga klockor och små barn. Men, det tär inombords.
Undrar om han nånsin fick veta att mamma kunde lägga sig ner i snön och be barnen skotta snö över henne. "Jag ska dö", sa hon. Ja, vilka minnen. Vi barn fick många gånger vakta vår mamma, så att hon inte skulle försvinna eller göra sig illa.
Jag bestämde mig tidigt för att aldrig gifta mig, men gjorde det ändå då kärleken överrumplande mig. Då blev jularna påfrestande, på ett annat sätt. Heltidsjobb, hämta barn hos dagmamma och sedan julbök och stök. Sedan kom det för mycket sprit in i bilden. Då kom en annan ängslan och oro och värst kring storhelger.
Nej, nu ska jag vara glad och tacksam att jag, trots allt, har fått det så bra. Slipper vara hungrig, ha mat för dagen och tak över huvudet. Inte alla förunnat i denna värld.
Katter, de är mina älsklingsdjur och har tröstat och hjälpt mig otaliga gånger. Vet ni om att vissa av dom, är mycket kloka små varelser? Känner ofta på sig om deras matte eller husse inte mår bra.
znogge
19 december 2016 10:40
Det måste ha varit tungt och oroligt för er med en mamma som inte alltid mådde psykiskt bra. Tack och lov har vården inom det området gått framåt och många kan i dag periodvis må väldigt bra. Din pappa verkade vara en klok man och din hjälp var säkert mycket uppskattad.
Kram <3
http://znogge.wordpress.com
Ditte
19 december 2016 11:00
Tänk att julen hos många förknippas med både förväntan och med oro.
Jag kan verkligen förstå att det var tungt för både dig och dina syskon och att du fick ta ett stort ansvar och leva med stor osäkerhet och rädsla för vad som kund ehända din mamma. Dessutom var det heller inte så förr att man talade om detta med "nervsjukdomar".
Idag har nog mycket av den ursprungliga tanken med julen och varför den firas kommit av sig och det mer materiella tagit över.
SEdan 2002 vill jag helst inte alls fira jul men jag har fina minnen innan dess. Det året var ett olyckligt år, men det har kommit många bra år efter det. Men julen blir sig inte lik.
Stor kram och många tankar till dig.
http://akker.blogg.se
Geddfish
19 december 2016 12:51
Vi bär på alla på våra minnen. Det kan inte ha varit lätt med en sjuk förälder, som behövde "vaktas" ibland, stackars er alla.
Jag har bara goda minnen från min barndom. Men med min förste man, där kom alkoholen in i bilden, så det vart flera oroliga jular. Och skenet fick hållas uppe inför barnen.
Sedan förändrades allt till det goda, då jag träffade min andre man. Och alla mina barn lever fridfullt.
Många tankar går till dig, Wiolettan, och jag önskar dig allt gott. Kram ♥
http://gerd-geddfish.blogspot.se
Biggeros
19 december 2016 15:23
Så tråkigt vännen att Julen får dig får dig att tänka på dåliga minnen. Jul innebär många gånger för många med höga förväntningar. Jul för mig är en mysafton med mycket mat, godis och sällskapsspel med barnen. I år ska min man och jag fira Jul själva vilket är debut. Man får göra det bästa av situationen. Bara man har hälsan i behåll och mat på bordet. Hoppas att du får vara kry och frisk ha en mysig Jul med det dina. Kram
http://Biggeros.blogg.se
Piedra
19 december 2016 16:44
Usch, vad tungt för dig! Jag förstår verkligen att du inte gillar julen. Det gör inte jag heller av olika skäl. Men den här julen ska Sambon och jag vara ensamma tillsammans och slipper andras krav på hur det måste vara. Vi ska försöka att bara vara och komma ner i varv. Och så söka oss tillbaka till den verkliga orsaken till att vi firar jul, Jesu födelse. Så det blir väl lite besök i kyrkan och så, men annars har vi inget inplanerat.
Stor, varm kram 💕
http://enplatsilivet.blogspot.se
Tove Olberg
19 december 2016 17:21
Har också mindre bra minnen kring jul, så det är som det är. Några år i vuxen ålder upprepade sig svårigheter i familjen så jag får egentligen inte heller någon pirrkänsla. Men jag har som du fått till det positiva och funnet en slags jul som är min, mina barnbarn bidrog mycket till det.
Varm kram och tack för att du delar dessa minnen med oss!
http://toveolberg.blogspot.se
Eva
19 december 2016 19:53
Hej på dig ..va roligt att du kom på besök hur är det med dig?? hoppas du inte stressar nu i jul o får en toppen kväll kram kram på dig/er <3
http://evasblogg.blogg.se
gun
19 december 2016 20:22
Alla bär nog på minnen... Kan inte ha varit lätt för dig att få axla en vuxens ansvar i så unga år och din oro att det skulle hända din mamma något.
Vi har mycket att vara tacksamma och glada över.
Kram gun
http://anthilias.bloggplatsen.se
Anki
20 december 2016 10:06
Inte några roliga minnen för dig ... så jobbigt för hela familjen.
Här firas julen med måtta på alla sätt och vis.
Kan bara hålla med dig angående katterna - såå kloka djur!
Ha det gott!
Kram
http://https://ankistankar.blogspot.se
TantGlad
20 december 2016 20:35
Tack för du delar med dig av dina minnen å inte kan det ha varit lätt inte.
Men nu är nu och det är härligt du är tacksam fina vän.
Stor kram.
http://tantglad.bloggo.nu
Kicki
21 december 2016 07:59
Så synd om dej som haft det så, men tror vi alla har något att bära på. Du är en stark kvinna med ett hjärta av guld.
Detta är en svår tid för många.
Många varma julkramar till dej
http://kicki-olsson-58.bloggo.nu