Direktlänk till inlägg 14 september 2017

Svar på frågor.

Av wiolettan - 14 september 2017 13:32


Besöket hos hjärtläkaren igår, gick så där.


Det jag fick reda på var att jag har många timmars förmaksflimmer varje vecka. Fick inte veta i procent men över halva tiden. Den längsta tiden sammanhängande var 24 timmar och det var förra veckan, det kommer jag så väl ihåg. Annars ofta 12-15 timmar. Halva tiden? Det blir ju i stort sett varannan dag. Undrar inte på att jag känner mig så kass.


Ultraljud togs och det var bra, sa han. Men, ändå så ville han skicka en remiss till Karolinska sjukhuset för någon slags röntgen av hjärtat. Jag sa nej. Jag tror att han är van vid att jag säger nej för han sa att det säkert inte var något fel men för att utesluta det så måste jag och det är inget farligt, gör inte ont. Ja, men sa jag, sprutar de inte in en massa jox i mig. Jo, det gör dom, men det går så bra så. Jaha. Läkaren pratade om samma undersökning förra gången också, men jag ville inte. Jag är så frutansvärt harig, det tar emot.


Sköterskan var också där och jag hörde hur de pratade tyst med varandra. Tänk så nojig man kan bli.


Så frågade läkaren om jag hade haft någon i min släkt, nära, som fått hjärtinfart. Jo, visst, har jag det. Två bröder till min mamma och en syster dog i hjärtinfarkt och en av mina bröder har haft en stark hjärtinfarkt. Mmm, ja det går i arv, troligen ifrån din mamma då, sa doktorn. Vad betyder "mmm"?


Jag skulle också ta prover, så det gjorde jag i morse. Tre rör tog dom denna gång. Inte konstigt att jag har dåliga blodvärden så mycket blod som dom tappar mig på. Mysingen följde med mig. Vi fick åka till Solna denna gång.  Eftersom undersökningen ska göras på Karolinska så måste det vara på deras laboratorium som proverna tas.


Nu var dessa två saker avklarade. I morgon ska jag till vårdcentralens läkare och få svar på de fyra rör blod dom tog där. Märkligt att jag delas upp så där. Kan de inte samsas om rariteterna?


Förlåt om jag konstrar och klagar men jag som är en sann optimist och nästan alltid glad, känner mig mycket ledsen.


Ja visst ja. Jag gav ju er en fråga i förra inlägget om vem som hade sagt:


Han började sin resa utan att riktigt veta vart han skulle fara.

När han kom dit visste han inte var han var.

När han återvände hem visste han inte var han varit.


Det var Christofer Columbus det gällde.  Bra Lena, du klarade det. Tack alla som gissade.

Förresten, han finansierade färden med lånade pengar. 




Kanske någon vill se dagens hjärtan?


 

På en busskur. Någon har varit konstnärlig.



 

På en papperskorg, såg vi detta, då vi stod och väntade på bussen.






 
ANNONS
 
Primrose

Primrose

14 september 2017 14:47

Du har många med dig eftersom dom visar dit hjärta på hjärta ,-)
Jag är säker på att det betyder att det kommer att gå bra!
Jag som är så rädd för läkare förstår att du blir orolig, jag oroar mig för allt sånt!
Jag är också optimist och nästan alltid glad, men rädslan för läkare går inte bort för det.
Nu har dom dig på olika kontroller vilket är ju bra, fast krångligt att dom inte samarbetar med prover för din skull.
Förstår att du känner dig trött.
Finns det något läkaren skulle kunna säga för att du ska våga göra den undersökningen......i såfall fråga, det kanske du har gjort.
Men vissa läkare har sån värme så man känner sig trygg.
Kan inte råda för jag är så harig själv, och det måste kännas rätt inom en själv.
Förstår att du känner dig ledsen. SÅ varma många styrkekramar från mig till dig.
Jag håller tummen!
Våga vinn heter det ju!,-)
Tänker på dig!
Primrose ,-)

http://enrosafluga.blogspot.com

 
Ditte

Ditte

14 september 2017 17:08

Så trist! Verkligen! Och du har all rätt i världen till dina känslor inför det hela. Bra att ultraljudet var ok. Men inte alls bra att du har så mcyket förmaksflimmer. Förstår att läkarna vill ta reda på varför det är så. Och vet de kanske det också går att ge dig bättre mediciner som hjälper dig mer.
Jag förstår din oro och att detta med ditt hjärtflimmer ögr dig nedstämd.
Jag är inte längre orolig när jag går till doktorn för mina hudbesvär utan inser, i vaje fall förnuftsmässigt, att jag tyvärr inte kan påverka detta nu. Och bra är jag ju inte.
Jag har mina tankar hos och med dig.
Stor kram!

http://dittemitti.se

 
Primrose

Primrose

14 september 2017 19:03

Min gubbe peppar dig , han har gjort undersökningen själv, upplevde inget obehag alls, dom gjorde i ordning i fall dom skulle hitta en förträning, eller något med en klaff så dom kan åtgärda det med en gång.
Han rekommenderar dig att göra det.
Du har allt att vina, nu behövde dom inte åtgärda något på min gubbe, men hade dom behövt så hade dom kunnat göra det direkt!
NU peppar vi båda dig! Gör det!
Du har allt att vinna.
OM du känner dig osäker maila mig på paint15@live.se
om du undrar över något, skriv där ditt telenummer så ringer vi upp om du vill alltså!
Och skriv på din blogg att DU har mailat! på din blogg efter min kommentar så jag vet att det är du ,-)) om du vill och behöver eller undrar om något.
En kvinna som satt i samma väntrum som min gubbe grät för hon bar så orolig, min gubbe tyckte det inte var otäckt alls.
Våga vinn!
Styrkekramar från oss båda!
Primrose ,-)

http://enrosafluga.blogspot.com

wiolettan

15 september 2017 14:15

Nu har jag skickat ett mail till dig.
Tack för ditt engagemang.

 
znogge

znogge

14 september 2017 19:50

Det var inget roligt besked att få med det förklarar ju varför du känner dig trött. Jag gillar inte heller att genomgå undersökningar men denna tycker jag absolut att du ska göra. Det hjälper inte att sticka huvudet i sanden utan du får tänka som så att det kanske kan hjälpa dig med annan medicinering eller annan åtgärd. Själva undersökningen vet jag att du inte behöver oroa dig för. Hoppas att alla blodproverna är bra.

Kram och god kväll.

http://znogge.wordpress.com

 
Eva

Eva

15 september 2017 09:36

usch nej va trist, men bra att veta varför du mått som du gjort. Vissa saker är super viktiga att göra även om hade sluppit jag håller tummen kram kram

http://evasblogg.blogg.se

 
Gunnel

Gunnel

15 september 2017 09:45

Så besvärligt det låter. Jag är precis som du och försöker undvika undersökningar så långt det går. Jag är en stor mes när det gäller alla stick och annat som hör till, men ibland måste man bara ändå. Nu kanske du kan få hjälp och känna dig lite piggare. Stor kram

http://sigrid-gunnelsblogg.blogspot.com

 
Preciosa

Preciosa

15 september 2017 10:01

Hej!
Jag är som du...läkare nej, undersökningar nej...pest. Avskyr det. Finns dom som älskar att gå till läkare...har jag aldrig fattat. Undersökn är väl den som dom sprutar in en vätska i venerna för att se ev stopp/förträngn. Den gjorde ju att dom måste sätta in ett par begagnade vener...ja egna :-)och sedermera stentar här nere i Torre. Den undersökn var inget att oroa sig för, kände ingenting...Men var ju nödvändig i mitt fall...Men som sagt kul är ju inget i sjukvården men man får ju
längre liv som i mitt fall...ja sen kan det ju bli kort i andra fall utan att man vet varför som du vet...
Kramar!!! P ♥♥♥

http://www.spanienblogg.se/preciosa

 
Ninnibeth

Ninnibeth

15 september 2017 10:36

Tänker alltid på dig när jag ser ett hjärta ute! :)

Så klart du ska göra den där undersökningen som läkaren vill - gjorde den själv i våras och det är varken obehagligt eller smärtsamt; jag lovar!
Kan t o m följa med och hålla dig i handen om du vill... ;)

http://ninnibeth.wordpress.com

 
Lena

Lena

15 september 2017 12:47

Jag tror jag sagt det förut, men jag rekommenderar den där undersökningen. Eftersom jag jobbat med patienter som gör den, i 12 år drygt, så kan jag nog svara på alla eventuella frågor du har om du vill. Men kanske rör sig denna oro om något mer än behov av information? Kanske en annan rädsla? Ibland, när undersökningen verkligen behövs, kanske det är bra att bara bestämma sig, och sedan be om allt lugnande du kan få. Oftast är själva undersökningen en fis i rymden i jämförelse med oron.. Önskar dig lycka till vad du än väljer. Kram på dig!

http://Degislivet.bloggplatsen.se

 
Primrose

Primrose

15 september 2017 20:07

TACK ,-))
Har svarat!
STOR KRAM Primrose ,-)

http://enrosafluga.blogspot.com

 
Anneli

Anneli

16 september 2017 21:03

Hej vännen. Du måste vara rädd om dig o låta dom undersöka dig.. Inte roligt att ha flimmer o att inte få må bra.. Hoppas inte att sommaren har regnat bort för dig.

Var rädd om dig, ha en mysig kväll, dröm sött. Kramar ♥

http://mittnyaliv66.bloggplatsen.se

 
Tove Olberg

Tove Olberg

17 september 2017 09:36

Samla alla rariteterna på ett ställe - ja, en kan undra! Jobbigt när en inte är frisk att fara hit o dit. Många frågor att söka svar på och ta ställning till.
Du har all rätt att vara ledsen, det är inte det samma som att vara
glad optimist för det är du ändå som jag uppfattar dig!
Du får till ett så fint hjärligt inlägg <3 och varm kram med all lycka till!
Dagens ros därtill i tanken överförd :-)

http://toveolberg.blogspot.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av wiolettan - Fredag 16 nov 09:12


  ...nej, det kan jag inte säga, utan redan fredag. Denna vecka har gått så fort, förstår inte riktigt varför. Vi har inte haft så mycket omkring oss, jo lite, så tiden går fort.   Som vanligt har vi varit på sångövning i vår lilla SPF grupp. V...

Av wiolettan - Tisdag 13 nov 10:38

  Snart mitten av november och dags att beställa en väggalmanacka för 2019.   37:de året av almanackan "Ro för själen", som Kerstin Svensson utanför Halmstad är upphovsman till. Jag tycker så mycket om hennes bibelord och tänkespråk för att int...

Av wiolettan - Måndag 12 nov 09:45

  Vissa personers beteende slutar aldrig att förvåna mig.     En ädre dam stod vid denna skylt och matade fåglarna som finns i Lötsjön.   "Ser du inte att här får vi inte mata fåglarna med bröd, det står så på skylten", förmanade en anna...

Av wiolettan - Fredag 9 nov 09:36

  Ännu en gråmulen dag ute med lite duggregn och plus 7 grader. Det gjorde inte oss något utan vi vandrade ut och gjorde ett litet storverk, igen. Gick runt Lötsjön och det tog nästan en och en halv timme, det som kanske tog knappt en timme förr. M...

Av wiolettan - Måndag 5 nov 09:36

  Berättade i förra inlägget om mötet med den fina katten på kyrkogården.   Det fick mig att tänka på den första katten som jag fick. Jag var då i början av tonåren och hade tjatat länge på min mamma om att få skaffa katt. Men, hon tyckte inte ...

Presentation


Välkomna till min blogg.
Jag är en 77 åring, som försöker se det bästa hos mina medmänniskor. Försöker också vara optimist, hur livet än gestaltar sig.

Har gift mig två gånger. Min förra man avled 2004. Bor nu med min nya man sedan år 2010.


Fråga mig

8 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ wiolettan med Blogkeen
Följ wiolettan med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se