På frågan, "hur står det till"?

kan man få det intelligenta svaret

"Jotack, det knallar och går".

I så fall är det ytterst viktigt att det

knallar och går åt rätt håll.

Det kan jag skriva under på, verkligen. Jag tycker nu och hoppas att det går åt rätt håll. I dag kännns det inte som om hela kroppen är dränerad på all kraft. Men, å andra sidan kan jag inte sluta och hoppas och önska att jag skullle känna mig starkare.

Egoistens bön:
"Käre Gud, hjälp oss alla och särskilt mej".

I går var det den Internationella kvinnodagen och mysingen kallade mig för Siv hela dagen, eller Sivan. Andra dagar brukar han säga mitt vanliga namn eller Gosan eller Älskling eller något annat smeknamn. Men i går blev det Siv beroende på att det är mitt andra namn och min namnsdag. Vi firade med champagne, mitt i veckan.

Vi har fått en hel del snö och det kan vara jobbigt för småfåglarna att få mat. Här har snälla människor lagt lite gott till fåglarna. Andra passar också på och de samas rätt så bra. Längst fram två fåglar, därefter en ekorre och längst bak en råtta. Alla är de hungriga och samsas gott. Märkligt att de satt kvar fast jag stannade och fotade.

Vid återvinningsstationen i morse. Ett hjärta så klart.