Alla inlägg under januari 2019

Av wiolettan - Fredag 4 jan 08:51


Vaknade i morse med en känsla av lessenhet och apati, om jag ska hårddra det. Men, jag hade sovit dåligt inatt och det kanske var därför som denna slöhet - och bedrövelsekänsla infann sig.


Nu har jag fått frukost och en ny dag håller på att randas.


Denna dag som är punktskriftens dag, till minne av punktskriftens uppfinnare Louis Braille. En fransman som föddes 1809. Både på franska och engelska heter punktskriften braille. Vi kallar det ofta för blindskrift. En oerhörd fin uppfinning som jag har kommit i kontakt med många, många gånger.


Vi har en ung man i vår kyrka som är helt blind och han brukar läsa ur Bibeln för oss på just blindskrift. Snabb i fingrarna och läser utan att staka sig. Han har varit med i samma fredagssamling som jag och då fick jag se närmare vilken oerhörd nytta han har av att kunna blindskrift.


Jag kom även i kontakt med barn och ungdomar då jag bodde inneboende i en familj i Sollentuna i början av 60-talet, som var blinda. Det var oerhört lärorikt och jag fick en helt ny förståelse och kände en enorm tacksamhet för att just jag, kunde se och hur svårt det måste vara att leva i ständigt mörker.


Dessa ungdomar var, trots sitt handikapp, glada och hade en enorm livslust och glädje i de små sakerna. De var enormt tacksamma om jag kunde gå ut och gå med dom. Något som vi andra tar för självklarheter är för dom något helt annat. I en ny och främmande miljö är det inte så lätt att bara promenera ut, då man inte ser. Vi gick många och långa promenader, jag och dessa ibland upptill 6 ungdomar. Jag lärde mig en massa. Tror att det är därifrån jag har förmågan att "se omkring mig", vad som händer och sker. Vara uppmärksam och vaksam. Jag var ju då tvungen att hålla koll på dessa 6, var de gick, hur det såg ut omkring och helst även förklara vilka färger och nyanser det fanns i naturen och omgivningarna. Alla ljud som var ovanliga skulle jag tala om vad det var.


Vi spelade och sjöng mycket också. De flesta av dom var otroligt musikaliska och familjen som jag hyrde av hade ett fint piano som vi flitigt använde. De ville också att jag skulle läsa för dom och klart att jag gjorde det.


Jag var då omkring 22 år, nyinflyttad, jobbade i Stockholm, heltid och hjälpte dessa barn och unga på helgerna, då familjen som jag hyrde av, "tog hem dem", för att de skulle få vara i en hemmiljö ibland, istället för blindskolan i Tomteboda. Barnen kom ifrån olika delar av Sverige. En flicka, Ingegärd Andersson, kom ifrån Dalarna. Så jag beundrade henne. Hon var äldst. lika ung som jag, hade blivit blind vid en skridskoolycka då hon hade slagit i huvudet i isen, vid 10-års ålder. Därefter ville hennes pappa inte veta av henne så hon fick bo på Tomteboda.


Vi hade kontakt i många år, även efter det att jag hade flyttat till Sundbyberg och gift mig. Hon jobbade då på Söder och tog sig fram mycket bra. Jag läste in böcker till henne på band, i timmar. På den tiden fanns det inte talböcker på samma sätt som det gör nu.


Oj, så klockan går, plikten kallar. "Ses" senare och ha en finfin dag.



 

En annorlunda julgran som står på torget vid Landsvägen.




ANNONS
Av wiolettan - Tisdag 1 jan 10:58


...önskar jag alla er mina trogna läsare och förhoppningsvis även nytillkomna. Hoppas att vi alla får ett fint år och att vi får vara friska.


I går kväll var det den första nyårsnatten, på många, många år, som jag inte var uppe och vakade in det nya året. Det kändes lite märkligt och ovant, men det sägs att "nöden har ingen lag". I mitt och detta fall, betyder det att jag orkade inte vara uppe. Vid 10-tiden sa jag till mysingen att jag  måste gå och lägga mig, är för trött för att vänta på raketer och uppläsning av "Nyårsklockan", en dikt skriven av Tennyson, som brukar avsluta det gamla året på TV1.


Mysingen gjorde mig sällskap, och jag somnade, vaknade strax före tolvslaget då raketer och smällare runt om oss och mest ifrån Tornparken, blev för mycket.


Mysingen satte på radions program ett och Tegnérs tänkvärda dikt "Det Eviga", följt av klockorna i alla Sveriges domkyrkor som ringde in det nya året. Christofer Murray var nyårsvärd och hallåman för 37:e året i följd. Det var sannerligen mäktigt och vackert.  Det andades frid och tillförsikt inför det nya året.


Några tänkvärda ord att börja det nya året med.


Kärleken gömmer sig inte, den stannar och kämpar.

Den ger inte upp förrän den nått målet.

Det är därför Gud gjorde kärleken så stark.

För att den ska kunna bära dig, hela vägen hem.



 

Julblomster som vi fick av gäster på julaftonen.




 

Vår Amaryllis som först blommade med fyra blommor och lagom till julaftonen, nästa stängel med sju fina klockor.



 

De två upplysta renarna som pryder en gågata i centrum.




 

Även dessa vackra träd lyser upp i vintermörkret.



Jag kommer att läsa ikapp mig hos er allt eftersom, men det går inte på en dag. Sitter inte så mycket vid datorn nu för tiden.  Sköt om er.




ANNONS

Presentation


Välkomna till min blogg.
Jag är en 77 åring, som försöker se det bästa hos mina medmänniskor. Försöker också vara optimist, hur livet än gestaltar sig.

Har gift mig två gånger. Min förra man avled 2004. Bor nu med min nya man sedan år 2010.


Fråga mig

8 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ wiolettan med Blogkeen
Följ wiolettan med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se