Vaknade med en konstig känsla, orolig känsla som om jag hade drömt något obehagligt. Jag vet inte vad jag drömde om, men en katt som jag har haft, var med. Har för mig att det inte är så bra att drömma om katter. Undrar var jag har fått det ifrån? Kanske ifrån min ”drömbok” som jag har, en bok som sägs tyda drömmar. Ska kanske kolla där.
Katten är ju mitt älsklingsdjur och jag har haft många katter. Den första fick jag då jag var i början av tonåren.
Detta är Sessis med en av de kattungar som hon fick.
Efter det att jag som nittonåring hade flyttat till Stockholm blev det ingen katt förrän jag hade varit gift några månader. Jag ville egentligen inte ha katt i lägenhet, men min dåvarande man hade uppfattat att jag var förtjust i dessa djur och han var sådan att om jag det minsta lilla andades om något som jag önskade mig, så gjorde han nästan allt för att jag skulle få det.
Till exempel sa jag att jag tyckte om att spela orgel. Vips fanns det en keyboard hemma hos oss. En dag sa jag något om att det skulle vara bra med en motionscykel. Jo, då, det dröjde inte länge förrän en sådan stod i hallen. Så jag lärde mig att inte tala om mina drömmar högt, ibland.
Att jag älskade katter, det kunde jag inte dölja. En dag då jag kommer hem ifrån mitt arbete såg min man lite annorlunda och mystisk ut. Då jag öppnade dörren till badrummet stod det en kartong där inne och i den bodde det en liten kattunge.
Det var Topsy. Korsning mellan perser och norsk skogskatt.
Topsy tyckte om att vara med sina små "kattkompisar" och gick så försiktigt mellan porslinskatterna.
Här är han större och även hans vänner. Han var duktig på att posera.
Jag fick rå om Topsy i nästan 17 år.
Jag fick honom då vi bodde i lägenhet i Sollentuna. Detta var hans liggande favoritposition.
Han följde med till radhuset i Vaxmora. Skönt, där kunde han vara ute.
Till villan i Duvbo.
och sedan till lägenheten i centrala Sundbyberg.
Då min katt Topsy blev sjuk var det jobbigt. Vi gick till veterinären och då fick vi reda på att katten hade fått cancer. För att spara katten lidande så bestämde vi oss för att avliva den. Ett mycket tufft beslut, men det enda raka.
Jag sa till min dåvarande man att jag klarar inte av att åka till veterinär och så hem utan katt. Topsy var också så rädd för detta med besök hos djurdoktorn.
Jaha, en dag då jag kommer hem ifrån jobbet så fanns inte Topsy. Min man hade tagit hem en veterinär som gav katten en spruta, i sin egen hemmiljö. Mycket omtänksamt både emot mig och katten.
wiper
19 mars 2019 08:11
Jag känner igen känslan från såna drömmar. Jag skulle själv välja katt istället för hund. Undrar om vi har samma drömbok. Jag fick en av min son för många år sedan och nu skall jag hämta den från lägenheten så skall jag visa den i bloggen. Då kan du se om vi har samma bok.
Vad kul att få se vilka katter du haft och även dig. Jättefina katter allihopa. Så fint att få läsa detta om din generösa man som ville göra dig glad.
Ser att du har en poslinskattsamling också. Vilken härlig uteplats ni hade och så skönt för katten att kunna springa fritt.
Förstår att det var svårt när ni måste låta katten somna in. Min syster har haft katter så länge jag kan minnas och varje gång nån går bort så blir det stor sorg. Dom är ju familjemedlemmar
Det syns verkligen att det är du på bilderna, jättefin.
Ha en skön tisdag
kram från
Malin
http://wiper.bloggplatsen.se
wiolettan
19 mars 2019 08:30
Känslan släpper inte på ett bra tag. Ja, vi kanske har samma drömbok, men det finns nog många olika och min är liten och gammal.
Ja, jag har haft några katter i mitt liv och det har varit roligt. Jag tror för dom också. Verkar ha trivts i alla fall.
Ja, han ville göra mig glad.
Jag ska kanske visa min kattsamling som jag har nu, ett helt skåp fullt. Mestadelen har jag fått.
Tack Malin, men jag var yngre då, närmare 40 år yngre.
Det är jobbigt men vi måste se till kattens bästa, så gott vi kan.
Tack för fina ord och ha en bra dag. Kram.
http://wiolettan.bloggplatsen.se
Anki
19 mars 2019 09:38
Konstigt detta med drömmar ... sånt händer mig också - ja den där obehagskänslan när man vaknar.
Så fin han var din Topsy! Han hade säkert ett bra liv och var säkert mycket älskad.
Så oerhört svårt den dagen man måste ta det svåra beslutet ... även att man gör det för att de inte ska lida.
Önskar dig en fin dag!
Kram
http://ankisbildblogg.wordpress.com
wiolettan
19 mars 2019 10:38
Då är det skönt att vakna och upptäcka att det bara var en dröm.
Topsy, en fin och mycket speciell katt och vi tyckte mycket om honom. Både jag, min förra man och Peter.
Ja, katter lever ju inte så länge som vi, för det mesta, så det blir jobbigt då de blir gamla och kanske sjuka. Kram.
Hanneles bokparadis
19 mars 2019 09:41
Fina foton på dina älsklingar, vi är kattvakter åt sonen ett par veckor. Denna film om japanska katter tror du skulle gilla:
http://hannelesbibliotek.blogspot.com/2019/03/gillar-du-katter-ak-till-japan.html
http://hannelesbibliotek.blogspot.se
wiolettan
19 mars 2019 10:40
Tack Hannele. Att vara kattvakt är bra, både för katten som slipper vara på något katt pensionat och för er då som får mysa med en katt ibland.
Tack för tipset och kattlänken.
Ingrid
19 mars 2019 09:50
Så fina foton på Topsy!
Jag gillar också katter och har alltid haft det ändå tills jag flyttade från Stenstugu. Det var tråkigt att behöva ta bort Grållen och Svarten, men jag kunde inte tänka mig att flytta dem från gården och hit till Odvalds. De var så skygga och rädda för allt och alla.
Ha en fin dag!
Kram, Ingrid
http://https://ingrids.home.blog
wiolettan
19 mars 2019 10:44
Tack snälla Ingrid. Katter är så fina och trevliga djur, de bestämmer själva i mångt och mycket.
Hade dina katter varit vana med ett fritt liv, de kände igen sig och allt så´nt, då är det knepigt. Med Topsy gick det bra, eftersom han kom från lägenhet till hus. Hade inte släppt ut den då vi bodde i lägenheten i Sollentuna så han var inte van att vara ute då.
Trevlig dag och kram till dig.
http://wiolettan.bloggplatsen.se
Primrose
19 mars 2019 11:42
Så fina katter, alla söta. Härligt att du fick ha Topsy så länge, underbart söt ,-)
Härliga bilder. Kul att Topsy fick leva så länge så hon fick flytta med till olika ställen ni bodde på.
Vilken man! Måste beundra honom, som ville ge dig så mycket glädje! ,-)
Och såg till att Topsy fick somna in hemma. Härlig person måste han ha varit!
Allt gott till dig, och inte konstigt om du drömmer om katter, som har haft stor betydelse i ditt liv ,-))
STOR KRAM Primrose ,-)
http://enrosafluga.blogspot.com
wiolettan
19 mars 2019 16:48
Han var fin Topsy. Mina andra katter också förstås. Men Topsy hade jag ju ifrån han var jätteliten och så nästan i 17 år.
Ja, han var bra på många sätt min förra man också. Jag lärde mig att ta det försiktigt, vi var ju inte rika precis, utan hade det jobbigt ibland ekonomiskt.
Älskade Topsy gjorde han också.
Ha det fint Primrose och kram till dig.
Gunnel
19 mars 2019 12:57
Så söt Topsy var. Jag känner igen den där känsla när man måste ta det svåra beslutet att låta dem somna in. Saknaden efter dem försvinner aldrig helt. Kram
http://sigridgunnelsblogg.blogspot.com
wiolettan
19 mars 2019 16:51
Visst var Topsy söt, men sin tjocka vackra päls.
Tyvärr så blir det så med våra kära husdjur, de överlever oss och blir de sjuka vill man det bästa för dom. Kram till dig Gunnel.
http://wiolettan.bloggplatsen.se
Znogge
19 mars 2019 17:28
Så fint att Topsy fick somna in hemma i sin egen miljö. Ett djur blir som en familjemedlem och 17 år är lång tid...
Kram och ha en fin tisdagskväll!
http://znogge.wordpress.com
wiolettan
19 mars 2019 17:35
Jag tyckte det var omtänksamt att ordna det så. Ja, 17 år, då vänjer man sig vid varann, verkligen.
Ha en trevlig kväll Znogge och kram till dig.
Ditte
19 mars 2019 17:54
Vilken rörande omtänksam make! Men jag kan förstå att du inte sa allt du tänkte på och önskade dig.
Och när Topsy blev sjuk att då komma på tanken att ta hem en veterinär var också en så fin handling både mot katten och dig.Fint att Topsy fick somna in hemma.
Nu har du dina fina minnen och de är sällan tunga att bära-. Och vilken vacker katt Topsy var. Jättefina bilder!
Varm kram!
http://dittemitti.se
wiolettan
19 mars 2019 19:45
Du har förstått helt rätt. Det gäller att tänka sig för, före. Jag visste inte ens att det gick att ta hem en veterinär så där som kom hem och avlivade katter i hemmet. Först en sömnspruta och sedan den andra. Skönt för Topsy och kanske bra att jag inget visste, just då.
Ja, den katten var med om mycket och det är intressant att tänka på så här efteråt.
Tack Ditte och varm kram till dig.
http://wiolettan.bloggplatsen.se
Bosse Lidén
20 mars 2019 09:14
Vad söt Topsy var. :) Vilka fina och omtänksamma män du träffat på. Vad heter make i pluralis?
Jag tror det finns kvinnor som skulle utnyttjat den snällheten.
Nu blev jag nyfiken och ska titta efter i kartboken var Vaxmora och Duvbo ligger. Intresserad är ett bättre ord än nyfiken.
Onsdagskramar Bosse
http://gotlanduppochner.com
wiolettan
20 mars 2019 21:07
Topsy var en fin katt, tycker jag också. Båda mina makar har älskat mig, mer än vad jag kan ana. Det blev "makar" rätt eller fel?
Jo, det finns det säkert men jag har sluppit att vara så´n.
Det är bra att kunna sitt land. Kram till dig Bosse.
wiolettan
20 mars 2019 21:13
Helt rätt. Duvbo är ett villaområde här i Sundbyberg.
Vaxmora ett radhusområde som byggdes helt nytt, 1975, i skogen vid en sjö, i Sollentuna kommun också utanför Stockholm.
geddfish
20 mars 2019 13:30
Jag vet ju att du är kattmänniska och det är jag också. Fine Topsy!
Jag har också haft många katter under årens lopp. Den sista skaffade Sigge och jag tillsammans, lilla fröken Mia katt. Hon fick nån tumör så vi fick ta bort henne. Fruktansvärt ledsamt.
Vilken omtänksam och fin make du hade! Ja, det har du ju nu också, din käre Mysing. Ha det så gott, kram!
http://gerd-geddfish.blogspot.se
wiolettan
20 mars 2019 21:17
Kattmänniska, det stämmer, så´n är jag nog. Och, du med vad jag har förstått.
Jag kommer ihåg Mia, en söt liten katt, mycket snabb har jag för mig. Det är så jobbigt då de små liven blir sjuka.
Ja, håller med dig Gerd. Mysingen hjälper mig med så mycket.
Kram till dig Gerd.
http://wiolettan.bloggplatsen.se
Augusta
21 mars 2019 10:01
Först vill jag skriva, vilken omtänksam make du hade. Och nu har du mysingen :D
Katter, har mött tre katter som verkligen har charmat mig, plus en händelse med en katt då jag var liten. Kanske skriver jag om detta någon gång. Annars är jag uppväxt med hundar och hund finns i mitt liv nu också.
Ha en bra dag!
Kram
http://nouw.com/gulahuset
wiolettan
21 mars 2019 10:23
Jag har haft tur då det gäller män, kanske. Båda vet jag har älskat mig mer än vad jag är värd.
Katter är charmiga, men bara om de själva vill. De bestämmer mycket själv och vill inte gå i något "ledband".
Jag tycker om hundar också, men inte lika mycket. Har aldrig haft hund men som pensionär skulle jag ju kunna det. Kram till dig Augusta.
http://wiolettan.bloggplatsen.se