Direktlänk till inlägg 6 juni 2019

Lite till om resan.

Av wiolettan - 6 juni 2019 08:33


Min syster som vi åkte ner till Hällekis för att gratulera är 12 år äldre än jag. Då jag föddes och de första åren var hon hemma och hjälpte till med inomhus sysslor och jordbruket, men mycket snart flyttade hon hemifrån för att kunna försörja sig själv. Eftersom vi var så många barn, tio st. så blev det naturligt. Vi åkte iväg rätt tidigt för att skaffa oss en inkomst. Vårt lilla jordbruk kunde inte mätta oss alla. Så någon gång mellan åldrarna 15 år till 19 år flyttade vi, en efter en.


Hon flyttade till Västergötland träffade sin stora kärlek och blev kvar där i Årnäs utanför Mariestad. Jag har varit och besökt henne många gånger och det har alltid varit lika trevligt. Nu har hon blivit nästan blind och har fått Alzheimers sjukdom men i mångt och mycket är hon samma fina, roliga och glada syster som förr.


Att hon dagen efter inte kom ihåg att vi hade varit där och firat hennes 90-årsdag är ju jobbigt, men vi vet att hon var glad över att vi var där, just de dagarna.



   

En av de tårtor som vi bjöds på.


Hennes son och sonhustru hade ordnat ett fint kalas för sin mamma. Många barnbarn och barnbarnsbarn var där.



   

Dagen efter bilade vi upp till Kinnekulle och åt en god lunch. Tyvärr var vädret molnigt och det regnade ibland men vi hade det så trevligt och gemytligt på restaurangen.  Vi var fem syskon som träffades och då blir det ju prat om gamla tider.  Mycket prat och mycket skratt.



 

Hann i förbifarten  fota två rådjur, i alla fall det ena syns på bilden. Här hade vi nästan kommit ner ifrån berget



   

Tror inte att jag har visat den härliga sängen som vi hade på vårt mysiga B & B.



   

 Här är vår egen uteplats vid boendet.



 

På hemvägen emot Stockholm var det en hel del regnoväder som drog förbi.



 

Här blev jag förvånad. En lastbil kom rakt emot oss på motorvägen. Nej, så farligt var det inte, den blev bogserad, baklänges, som tur var.


Idag blir det planering och packning. I morgonbitti, jättetidigt, åker vi till mitt föräldrahem i Ångermanland. Som vanligt ingen dator, så ni får helt och hållet semester ifrån mig.


Sköt om er.

 
ANNONS
 
Preciosa

Preciosa

6 juni 2019 12:18

Hej Wiolettan!
Vilken trevlig fortsättning på resan, utom regnet då. Trevligt att få fira syskon! Ni har bra gener, vad jag förstått så är ni alla(ja utom du) till åren komna :-)Ja visst är det ledsamt när man hälsat på och så koms det inte ihåg. Så var det med min mor.
Blev bara 79...men hon ringde samma dag och frågade när vi skulle komma fast vi nyss lämnat henne.
Ja det var bara att ge sig i väg hemifrån tidigt och börja jobba...Det gick bra för det mesta.
Lastbilsbilden ser lite läskig ut :) Tur att det inte var på riktigt! Utsikten från Kinnekulle är fantastisk trots vädret!
Ha en bra resa nu!! Vi får vänta på dig :-)
Kram P ♥♥


Det gick

http://www.spanienblogg.se/preciosa

wiolettan

6 juni 2019 21:16

Vi hade det härligt och det gjorde ingenting att det regnade, behövs i markerna. Men, däremot att det var grått väder uppe vid Kinnekulle, hade vi inte önskat oss.
Ja, min äldsta syster föddes 1926 och mina två tvillingsyskon föddes 1948, så vi som finns kvar i livet är alla pensionärer, med råge.
Det är jobbigt med demens sjukdomar som kan drabba nära och kära.
Jag hajade verkligen till då jag såg lastbilen som verkade komma emot oss.
Tack Preciosa.
Kram till dig.

 
Hanneles bokparadis

Hanneles bokparadis

6 juni 2019 14:11

min lillasyster är 12 yngre, jag flyttade hemifrån när hon började skolan, men vi väntade första barn samtidigt :)

http://hannelesbibliotek.blogspot.se

wiolettan

6 juni 2019 21:17

Så kan det också gå. Men lite ovanligt kanske det är, men roligt, kan jag tänka mig.

 
Ditte

Ditte

6 juni 2019 20:59

Vilket fint firande! Och en fin fortsättning på resan. Har noterat ert B&B för vi kanske kommer att ha vägarna förbi. Kinnekulle känner jag väl till och här hade min pappa sitt kalas för alla sina syskon när han fyllde 70 år. De var också 10 barn och födda i Västergötland. Förstår att ni hade blev en trevlig stund tillsammans på Kinnekulle. Och vädret kan man ju inte göra något åt.
Önskar er en fin resa till Ångermanland och en fin vistelse där.Och jag kommer att sakna dig.
Varm kram
Tack för turen till

http://dittemitti.se

wiolettan

6 juni 2019 21:23

Ja, Ditte, det var ett fint firande och min syster verkade trivas och må så bra. Annars pigg för sin ålder och det är roligt.
Det skulle vara trevligt om ni också kunde övernatta på Kinne Vedum så att jag kunde få höra din åsikt. Du som har rest så mycket och bott på otaliga hotell kanske inte tycker att detta är så märkvärdigt, men vi trivdes och kände oss så välkomna och så var det ju på landet, det gillade jag.
B&B är ju inte direkt hotell men detta slog många hotell, ur min synvinkel sett. Lugnt och stilla.
Synd att det var mulet då vi besökte Kinnekulle, men lite utsikt fick vi se.
Tack snälla Ditte. Varm kram tillbaka.

 
wiper

wiper

7 juni 2019 07:48

Vad många barn ni var i er familj. Förstår att man får hjälpas åt då. Vilken härlig syster du har och såna minnen. Det är verkligen jobbigt när en anhörig drabbas av demenssjukdom. Jag har ju själv erfarenhet av detta. Den tårtan såg god ut.

Så mysigt och vackert det ser ut att vara i Kinnekulle och sängen såg bekväm ut. Vi har också varit med om en sån bogsering och vi blev helt ställda och rädda. För det ser ju så bakvänt ut

Ser att du rest bort och jag gör som dig inget bloggande då jag åker bort eller har besök. Ha nu en fin helg i Ångermanland

kramar från
Malin

http://wiper.bloggplatsen.se

wiolettan

24 juni 2019 11:20

Ja, vi är många syskon och fick tidigt lära oss att ta hand om oss själva och varandra.
Min syster som vi besökte är en underbar person, så humoristisk och rolig. Jobbigt att hon fick denna demens sjukdom.
Tårtan var jättegod.
Aha, det är flera än oss som har mött detta ekipage, eller kört om. Det såg rätt så fräckt ut.
Nu är vi tillbaka och det känns också bra. Kram till dig Malin.

 
Ingrid

Ingrid

7 juni 2019 12:34

Det känns svårt när anhörigas minne sviker, men din syster var säkert glad över uppvaktningen. Jag pratade med en man igår som har sin fru på ett demensboende sedan 4-5 år. Han skulle åka och fira hennes 77-årsdag i dag. "Hon känner igen mig, tror jag, men inte barnen", sa han och det fanns en tår i ögonvrån.
Hoppas att resan till Ångermanland går bra!
Kram, Ingrid

http://https://ingrids.home.blog

wiolettan

24 juni 2019 11:23

Det var bra att vi kunde åka dit och gratta henne för hon blev verkligen glad och var som förr i tiden, utom då det gällde nuet.
Det är en lurig sjukdom. Jag läste just idag att de håller på att utveckla en ny bromsmedicin som kan kanske tas i bruk om några år.
Än så länge så känner min syster igen oss, och det är skönt.
Resan var alldeles utmärkt, utom myggen. Kram.

 
Augusta

Augusta

7 juni 2019 18:35

Fina bilder från landet, verkligen landet. Vad bra att ni, syskon, träffas på restaurang då och då. Det måste vara trevligt. Trots att någon inte minns dagen efter. Nu märker jag att en viss dam från Sundbyberg är på resande fot hela tiden :D Ha det riktigt trevligt nu. Kram

http://nouw.com/gulahuset

wiolettan

24 juni 2019 11:26

Jag trivs på landet, Lugnt och skönt, just ingen biltrafik att tala om. Lite har jag ju vant mig vid stadens utbud av allt, framför allt, nära till allt.
Men, nu har damen ifrån Sundbyberg kommit hem igen och har haft det trevligt. Kram.

 
Gunnel

Gunnel

9 juni 2019 07:46

Så roligt att ni kan träffas så många syskon. Det är en trist sjukdom din syster drabbats av, men man får försöka leva i nuet. När jag såg din sista bild fick jag nästan hjärtat i halsgropen tills jag läst din förklaring. Ha en skön semester. Kram

http://sigridgunnelsblogg.blogspot.com

wiolettan

24 juni 2019 11:29

Vi har det trevligt de gånger vi kan ses.
Ja, en jobbig sjukdom och den drabbar ju på ett visst sätt även de anhöriga, men mest personen själv, i alla fall i de fall då dom är medvetna om vad som händer och att de glömmer.
Jag fick också hjärtat i halsgropen, men kunde få upp kameran.
Tack vi har haft en skön semester. Kram.

 
gun

gun

9 juni 2019 21:30

Vad kul med så många syskon. Du hade ju alltid någon att leka med. Förstår att du tyckte det var jobbigt med din systers sjukdom. Du får ha en fin semester nu.
Kram gun

http://anthilias.bloggplatsen.se

wiolettan

24 juni 2019 11:31

Ja, det var trevligt att alltid kunde ha någon att umgås med eftersom det var en bit till närmsta granne.
Ja, det är jobbigt med denna demens sjukdom.
Tack vi hade det fint på semestern. Kram till dig Gun.

 
Bosse Lidén

Bosse Lidén

11 juni 2019 11:08

Jag vill inte ha semester från dig, men jag önskar er en trevlig tripp.
Vad läbbigt det såg ut med lastbilen. Men inte för er förstås.
Jag blev "sugen" på både sängen och tårtan.
Kinnekulle uppskattar jag mycket. Minns med romantiska känslor när S tog med mig dit första gången.
Kul att 5 syskon mötte upp. Förstår att ni hade mycket att prata om.
Kram Bosse

http://gotlanduppochner.com

wiolettan

24 juni 2019 11:37

Tack Bosse, så snällt sagt.
Tack, det var en trevlig resa på många sätt och en del saker hände som var mindre trevliga´, som det kan bli.
Tårtan var mycket god och sängen var hur skön och bekväm som helst.
Kinnekulle har en vidunderlig utsikt, men tyvärr så regnade det denna gång som vi var där. Men de hade god mat på restaurangen.
Ja, det var min 92-åriga bror, orkade inte, min näst äldsta bror har en sjuk fru och nästnäst äldsta brodern har samma sjukdom så han kunde inte heller vara med. Men resten av oss syskon tog oss dit och syrran blev så glad.
Kram till dig Bosse.

 
Lena i Wales

Lena i Wales

12 juni 2019 09:56

Tänka att ha så många syskon. Jag är enda barnet. Avundas dig lite, faktiskt.
Jobbigt när minnet försvinner, har erfarenhet från min kära mor. Men det är viktigt tycker jag att leva där och då, har man det bra tillsammans och personen i fråga verkar ha trevligt, tror jag att känslan av lycka sitter i,även om man inte vet varför.
Sköt om dig!

http://leniawales.wordpress.com

wiolettan

24 juni 2019 11:40

Ja, så olika kan det bli.
Min syster kommer så väl ihåg allt som hände förr och det hon har varit med om, men nuet är borta.
Det såg ut som om hon trivdes bra och det hördes också,. Sköt om dig också, Lena.

 
Znogge

Znogge

12 juni 2019 19:37

Min svärmor har också Alzheimers och kommer inte heller ihåg att vi har varit där men det glädjer henne i stunden vilket också betyder mycket. Ni är verkligen många syskon så jag förstår att det inte var lätt att försörja alla på ett litet jordbruk.

Så fint det såg ut på ert B&B och en mysig uteplats hade ni också.

Nu är ni ju redan på plats i Ångermanland och du är datorlös men jag önskar er fina dagar ändå.

Kram

http://znogge.wordpress.com

wiolettan

24 juni 2019 11:44

Då vet du precis Znogge hur det är och hur det känns med en närstående som tappar mer och mer av sitt närminne.
Pappa gjorde det verkligen bra som kunde se till att vi alla fick mat och det vi behövde, behövde aldrig gå hungriga.
Som min bror sa i helgen "Potatis och sill fick vi ofta". Jo, så var det allt.
Vi trivdes på detta B&B alldeles utmärkt.
Tack nu är vi hemma igen, med dator, känns annorlunda. Kram.

 
Lisbet

Lisbet

14 juni 2019 21:57

Jag hajade till av lastbilsbilden.
Så trevligt inlägg och så fint med kontakten som du har till nära och kära.
Önskar dig en trevlig helg!

http://lisbet-carpediem.blogspot.com

wiolettan

24 juni 2019 11:45

Det förstår jag, Lisbet, det gjorde jag också.
Tack för dina snälla ord. Ha det bra.

 
Kicki

Kicki

20 juni 2019 16:55

Så fint, du har ett stort hjärta.
Det är det man gör i stunden som är viktigt med den sjukdomen.
Önskar er en glad midsommar 🌞 💐 🎂 🤗

http://kicki-olsson-58.bloggo.nu

wiolettan

24 juni 2019 11:46

Tack, det var snällt sagt.
Min syster var glad där och då och det betyder mycket.
Ha det fint. Kram.

 
geddfish

geddfish

22 juni 2019 19:51

Skriver lite sent men vet att ni är bortresta. Kände igen vyn från Kinnekulle, vackert.
Ha det så gott och skönt. Varm kram!

http://gerd-geddfish.blogspot.se

wiolettan

24 juni 2019 11:48

Du bor ju inte så långt ifrån Kinnekulle, närmare än jag i alla fall. Det är så fint där och Vänern är en härlig sjö.
Tack Gerd, detsamma till dig.

 
Klara Ovidia

Klara Ovidia

23 juni 2019 08:34

Du skriver så fint om din syster och hur hon har det med sin sjukdom. Hon hade det fint då ni var där! Familjen betyder så mycket hur det än är. Så många barn tänka sig hur det var då att få alla att växa upp. Tror att en blir rustad för livets vedermödor tänker jag.
Bilden i farten av rådjuren är en jättefin bild, bra fångad av dig!
Lastbilen i fel körriktning hoppsan sa :-)
regnet ja, för min del får det ösa ner, det behövs ju.
Önskar dig en fortsatt trevlig sommar där i Ångermanland!
Varm kram!

http://www.klaraovidia.com

 
wiolettan

wiolettan

24 juni 2019 11:54

Tack för de fina order.
Vi såg att vår syster var med, där och då och tyckte om att vi var där, hon konverserade och var som förr, utom då det gällde nutiden. Det gamla, som då vi var barn och hennes liv i övrigt sitter kvar.
Ja, vi fick, som barn, tidigt lära oss att ta hand om oss själva och varandra och det var inget överflöd men vi behövde inte gå hungriga ifrån matbordet. Mina föräldrar var fantastiska.
Jag hade lite tur där med rådjuret, samtidigt som det andra djuret hann försvinna.
Lastbilen, det var speciellt, hade inte sett sådant förr på en motorvägg.
Tack Klara Ovidia, nu är vi tillbaka igen och semestern är över för denna gång.
Varm kram till dig.

http://wiolettan.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av wiolettan - Onsdag 29 jan 09:57


    Vänskap muntrar upp som en solstråle,förtrollar som en god berättelse,inspirerar som en tapper ledare,binder som en gyllene kedja,vägleder som en himmelsk uppenbarelse.Tack för att ni finns här, och för alla snälla och uppmuntrande kommentare...

Av wiolettan - Fredag 24 jan 09:25

  ...finns det en bok som heter, som jag läste för många år sedan.   Bild av himlen på kvällen. Bilden tog jag ifrån vårt vardagsrumsfönster häromdagen.         Denna bild är tagen på morgonen, fast inte i morse.         Ot...

Av wiolettan - Måndag 13 jan 08:20

  ...vad det är som har hänt?    Men, det gör jag inte.   Kan ni förstå detta? Vi har haft några vänner här på middag och innan dess var det ju, som det blir lite extra stök och bök. Både Mysingen och jag har varit igång, mest Mysingen. Lit...

Av wiolettan - Onsdag 8 jan 10:47


   ...den är en fin gåva. Jag är tacksam varje natt som jag får sova.   Tänk, kroppen kan vara helt slut, liksom hjärnan, då behövs en återhämtning, hämta nya krafter till kropp och till själ. Så snillrikt är det uträknat, inte av en slump, det...

Av wiolettan - Tisdag 7 jan 10:23

  Vet ni vad det ordet betyder? Ni kanske känner mera till ordet veckovill? Tror att det har samma betydelse, alltså menas samma sak, men att vi som är födda i norra delen av landet säger dagvill, där andra säger veckovill.   Möjligen beror det...

Presentation


Välkomna till min blogg.
Jag är en 78 åring, som försöker se det bästa hos mina medmänniskor. Försöker också vara optimist, hur livet än gestaltar sig.

Har gift mig två gånger. Min förra man avled 2004. Bor nu med min nya man sedan år 2010.


Fråga mig

9 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ wiolettan med Blogkeen
Följ wiolettan med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se