Nu har vi fått lite vitt pudersnö på marken och det blev genast lite ljusare. Det var på nollpunkten i morse då vi gick ut en sväng, men det blåste mycket kallt så vi gick strax in igen.
Någon hade ritat eller i alla fall gjort, ett stort hjärta i snön, på trottoaren och det var inte någon av oss.
Lite längre bort fanns det en massa fotspår och i dom hade två fotspår nästan bildat ett hjärta. Nja, ni kanske inte kan se det på bilden, men jag ser ett hjärta, trasigt, men det finns där.
Vår julhelg har varit bra men intensiv. Jag sa till mysingen att detta är nog den sista julhelgen som vi ordnar med julmat och bjuder folk, det kändes alltför jobbigt. Men, efteråt kändes det bra och då vi fick tacksamma kommentarer så försvinner lite av utmattheten. Det är tre bekanta som är rätt så ensamma, som inte gärna vill vara själv på julen och det har blivit en tradition att bjuda dom också hit till oss.
Min 92 årige bror har varit hos oss hela helgen och det tyckte han var mycket trevligt och roligt. Hans fru dog för många år sedan och även en av hans söner. Den andra sonen bor i Skåne, är Jehovas vittne och de firar inte jul. Så min äldste bror är rätt så ensam. Han säger att alla hans kompisar har försvunnit och det gör de ju, med ålderns rätt, om inte annat.
Här är jultomten på väg att dela ut julklappar. Han har bara klättrat upp i en lyktstolpe för att hitta rätt.
Här är han på väg, lysande givmild.
Många människor springer efter lyckan
likt en tankspridd man som nervöst letar
efter sin hatt, medan han hela tiden har
den på huvudet, eller i handen.
Det finns i oss alla ett hinder för fullkomlig lycka.
Det är leda vid det vi redan äger och
längtan efter det vi inte har.
Anna-Lena
29 december 2019 10:49
Vacker dikt. Och tänkvärd. Så fint att fixa jul och fin stämni g för dem som är ensamma. Imponerad så av alla er genomföra personer. Stor nyårskram.// Anna-Lena
http://femfemman.blogspot.com
wiolettan
29 december 2019 19:31
Jag tycker om dikter med mycket med tanke bakom texterna.
Ja, det har blivit en vana, de senaste åren och jag tror att vi alla mår bra av det.
Nyårskram till dig också Anna-Lena.
geddfish
29 december 2019 13:34
Så rart av er att bjuda hem på julafton! Många är ensamma. Jag är lyckligt lottad som har fyra barn, till vilka jag kan få komma till, vem som. Föräldrar och syskon har jag inte.
Fin dikt och varm kram till dig, som ser hjärtan överallt, en nåd.
http://gerd-geddfish.blogspot.se
wiolettan
29 december 2019 19:34
Jaa, många är säkert ensamma och det finns de som inte vill sitta för sig själva en så´n dag, det är ju lite olika detta.
Du har det bra Gerd, kan bara välja, så spännande för barnen vilka som du ska glädja med din närvaro detta år, så att säga.
Hjärtan dyker upp och det är trevligt.
Tack så mycket. Kram.
Ingrid
29 december 2019 15:35
Så snällt av er att ni tänker på att bjuda in ensamma på julafton, trots att du hade din bror där också. Det är verkligen en god gärning.
Ha en fin söndagskväll!
Kram, Ingrid
http://https://ingrids.home.blog
wiolettan
29 december 2019 19:37
Vi bjöd Peter också i år, mitt ena bonusbarn som är skild, men han kom inte, utan firade med en kompis.
Det är roligt att umgås och hade jag varit starkare så hade det varit ännu bättre, men mysingen hade piggnat till så vi klarade av det tillsammans. Kram till dig.
Znogge
29 december 2019 17:15
Så fint och omtänksamt att bjuda in till julafton så att ingen ska behöva vara ensamma. Det var verkligen en god gärning som säkert uppskattades mycket.
Kram och god fortsättning!
http://znogge.wordpress.com
wiolettan
29 december 2019 19:38
Det känns bra och jag tror mig veta, för det säger dom, att det uppskattas. Vi gör inget märkvärdigt men pratar, umgås och äter. Kram.
wiolettan
29 december 2019 19:39
Tack. Jag blir så glad då de bara helt plötsligt ligger där framför mina fötter.
wiolettan
29 december 2019 19:40
Där har du en poäng Hannele. Har inte tänkt så långt, många av våra bekanta är äldre.
Lena i Wales
29 december 2019 18:38
Fin vers och tankvärd. Du har alltid så många kloka ord.
Det är lätt att det blir lite för mycket ibland, men hoppas att det gav fina minnen.
Vackert med snö, men se upp så du inte trillar!
Gott nytt år!
http://leniawales.wordpress.com
wiolettan
29 december 2019 19:44
Tack Lena. Jag tycker om verser som det är tänkvärda.
Ja, det var lite jobbigt att greja till och ordna fram maten, men mysingen och jag hjälptes åt, så det gick. Sedan att umgås, skratta och ha trevligt, det är roligt.
I morse var det snö, men nu har den regnat bort.
Jag brukar hålla mysingen i handen för det mesta, för säkerhetsskull. Tack och Gott Nytt År till dig.
Anki
30 december 2019 07:34
Du och mysingen är människor med stora varma hjärtan! Fint av er att bjuda de som inte vill sitta ensamma!
Fin dikt ... tänkvärd!
önskar er båda ett Gott slut på detta året och ett Gott Nytt År!
Kram
http://ankisbildblogg.wordpress.com
wiolettan
31 december 2019 10:14
Tack Anki. Vi gör inte så mycket, men det uppskattas i alla fall.
Jag tycker om denna dikt, man får tänka till och det kan vara nyttigt.
Tack detsamma. Gott Nytt År. Kram.
Preciosa
30 december 2019 18:30
Hej Wiolettan!
Duktiga ni är som orkar ha folk hemma på julafton! Förstår ändå att det är arbetsamt! Jag orkar inte det. Jag har varit ensam dom flesta julaftnar sista 20 åren tror jag. Men jag hade ju syster min som också satt i sin lya. Vi var ihop men ändå inte.
Har ju varit i Spanien många jular. I år kom iaf mina 3 bb och deras mor upp och fikade på fm...dom åker ju åt alla håll sen :-)
Inte så noga, vi hade 44 julaftnar hemma hos mor med alla syskon och några barnbarn som fanns då...
Kram och god fortsättning och önskar dig och M!! P ett bra 2020!
P ♥♥
http://www.spanienblogg.se/preciosa
wiolettan
31 december 2019 10:25
Vi försöker, fast detta år kändes det ovanligt kämpigt och motigt, innan, men det gick och alla var glada och tacksamma.
Min bror som var här hela helgen, är så otroligt lättsam att ha att göra med så det är bara trevligt.
Det var många år det, som du varit ensam på julaftonen, kanske du tycker att det är skönast så, det får ju i alla fall inte bli för mycket.
Roligt att få barnbarn på besök och dottern, förstår att det gladde dig.
Tack det samma Preciosa. Önskar dig också ett fint år 2020. Kram.
Ditte
30 december 2019 22:06
Så mycket glädje och omtanke du gav de du bjöd hem. Och jag förstår att det tar på krafterna att ordna med allt. Men som du skriver så är den tacksamhet du får tillbaka värd så mycket. Att glädja andra är också att glädja sig själv.
Dikten är fin och ger många tankar.
Jag har just idag mist en mycket god vän och döttrarnas gudfar och har en annan god vän som är väldigt sjuk. Man vet vad man har idag men inget om morgondagen .
Stor kram
http://https://dittemitti.se
wiolettan
31 december 2019 10:30
Jag hoppas att de var nöjda och glada och det tror jag, får lita på deras ord.
Vi tänkte och sa det också, att detta var nog sista gången som vi bjuder in till julafton, med mat och allt vad det innebär. Eller så känns det starkare och bättre nästa år, så kan det också bli. Mysingen hade ju varit dålig i flera veckor och nyss repat sig, så för honom var det ovanligt med den trötthetskänslan.
Jag tycker om dikter och deviser som gör att jag får tänka till och som betyder en del.
Beklagar sorgen Ditte. Det är verkligen tragiskt och jobbigt att mista nära och kära. Vi får försöka att ta tillvara den dag som i dag är och göra det bästa vi kan. Stor värmande kram till dig.
http://wiolettan.bloggplatsen.se