...finns det en bok som heter, som jag läste för många år sedan.

Bild av himlen på kvällen. Bilden tog jag ifrån vårt vardagsrumsfönster häromdagen.

Denna bild är tagen på morgonen, fast inte i morse.

Otroligt så vackert det kan vara att titta på, då himlen färgas. Fotot gör inte verkligheten rättvisa. Då det är så härliga färger ute, så vill jag vandra iväg och se det hela närmare. Jag får ta en dag i taget.

Detta står på vår almanacka i köket för januari månad.

Det tål att tänka på. Ibland åker jag ner i ett "bråddjup" av misströstan och övergivenhet. Tänker, varför ska jag behöva ha det så här. Men, så andra dagar så kan jag tänka:  "Men vad då, varför inte jag, det finns miljoner människor som har en omänsklig tillvaro, men jag, jag har mat för dagen, ett hem och en mysing, det är inte alla som har. Sedan att kroppen inte vill det som jag vill, ja, det får jag ta, eller i alla fall försöka att acceptera".

De sanningar som vi inte vill höra.

Är nyttigast för oss att lyssna till.