Är så tacksam över mycket i mitt liv. Framför allt för att jag får vara så pass frisk, fast jag har så många olika fel på mitt hjärta.
Är också tacksam över att jag inte har någon avog inställning till hösten, mörkret och vintern. Det har mysingen så det räcker och blir över. Tänk att en vuxen man i sina bästa år, från vår sida sett, kan bli så nere i skorna för lite mörker, dimma och höst. Visserligen är det grått ute nu, men vad då, det kommer ju ljusare tider, det måste väl även han tro på, eller hur? Vi hoppas och tror att vi ska klara även denna vinter. Vi har ju varandra.
I går tog vi vår runda till affären, vid Landsvägen, som har öppet för oss priviligerade, mellan 7-8 på morgonen. Då fick Mysingen vatten på sin kvarn, småblött ute, dimmigt, mörkt och grått var det, då vi vandrade ut strax efter halv sju.
Vi gick Tulegatan neråt, ingen trafik inga människor alls.
Kom ner till Järnvägsgatan, där kommunen har grävt upp en stor del av gatan. Avstängd för biltrafik.
Vidare till Vasagatan, även den rivs upp.
Ingen person syntes till här heller. Men cyklar finns det. Och, i bakgrunden på bilden, uppgrävd och avstängd fil, på gatan.
Vi närmar oss Landsvägen. Fortfarande har vi inte mött en enda person. Sett någon på avstånd bara.
Det börjar ljusna lite i horisonten.
Nu är vi vid Sundbybergs torg. Här brukar det på dagarna vara full rulle. Många affärer och restauranger. T-banan, pendeltågstation, hållplats för Tvärbanan och bussar till många olika destinationer, även till Bromma flygplats och Arlanda, gör att det är mycket folk i rörelse.
Nu har det ljusnat betydligt. Vi har handlat färdigt och är på väg hemåt.
Tåget får passera först. Ni ser, avstängda gator. Ofta får vi gångtrafikanter kryssa oss fram.
Även snabbtåget vill fram.
Nu har vi kommit över järnvägsövergången och vandrar på Esplanaden. Där som nästan överallt i centrum, håller de på med gatuarbeten. En del av orsakerna är att järnvägen ska täckas över.
Även en del hus, får en översyn.
Nu är vi på Fredsgatan. Hål i gatan, inget nytt.
Men sedan kommer ni närmare hemmet och där på Tulegatan, inget vägarbete.
Nu är vi "på våran gata hemma i sta´n", som Stina i Saltkråkan säger. Ni känner väl igen Vattentornet som ofta syns på mina bilder ifrån vår balkong?
Trevlig söndag önskar jag er som tittar in här. Var rädda om varandra.
wiolettan
15 november 2020 17:33
Tack. Min kamera är inte så förtjust i mörker, men gatubelysningen lyste upp lite.
Detsamma till dig.
Kram!
Gunnel
15 november 2020 12:05
Ni måste vara morgonpigga som ger er ut redan vid halv 7. Då sover jag min skönhetssömn...fast i ärlighetens namn gör den ingen nytta. Vägarbete är tydligen väldigt populärt för det ser jag överallt här med. Kram
http://sigrid-gunnelsblogg-blogspot.com
wiolettan
15 november 2020 17:36
Ja, vi är morgonpigga, båda två och det känns bra. Färre med folk ute och på helgerna, nästan tomt. Det verkar som om alla ligger och sover, fast i en del fönster lyser det.
Men, det är klart, skönhetssömn skulle jag behöva. Får prova på det någon gång, kanske.
Jaha, inte bara hos oss som de bryter upp asfalt. Kram!
Znogge
15 november 2020 13:03
Vilka härliga bilder från er morgonpromenad. Så skönt att kunna komma ut när inte alla andra är ute. Hur vi upplever årstiderna är nog väldigt olika. En del får depressioner på våren vilket jag inte kan förstå men vi är alla olika.
Kram och god söndag!
http://znogge.wordpress.com
wiolettan
15 november 2020 17:38
Tack så mycket.
Det känns fint, vi slipper trängas och tänka på avstånd och sådant. Det är bara att gå gatan fram.
Min Mysing tycker inte om vinter och mörker. Verkar inte något som jag kan göra något åt.
Tack detsamma till dig. Kram!
Anna-Lena
15 november 2020 17:53
Har full förståelse och medkänsla för din mysige mysing. Vi är en del som inte mår väl i sinnet, närd et är mörkt och trist. Tur att han har dej. Jag är glad för barnbarnen som lyser upp en del, då de fortfarande är små och självlysande. Tack för en fin promenad i din del av vår huvudstad! Kram!
http://femfemman.blogspot.com
wiolettan
19 november 2020 08:59
Jag har märkt att det finns många människor som inte tycker om mörker, höst och vinter, men att bli deppig och nere kanske inte är lika vanligt. Vilket fall som helst så måste det kännas jobbigt och tröstlöst.
Han säger det också, att det är tur att jag finns, för honom.
Barnbarn, verkliga ljusglimtar i tillvaron.
Fint att du ville vara med. Kram!
Amisa
15 november 2020 19:58
Ingen dager synes än och inga mänskor heller.....tralala....
Nä allvarligt talat – bra att ni kan promenera ibland, utan att behöva träffa särskilt många människor. Jag håller med Mysingen om att det är tungt på hösten när mörkret lägrar sig över Sverige, det är lätt att tappa sugen då. Men nu är det ju bara drygt en månad kvar tills det vänder, så vi får hålla ut ett litet tag till. Jag är otroligt tacksam för att Coronan först drabbade oss under våren och inte kom nu under hösten. I våras gick det ganska bra att hitta intressanta sätt att distrahera mig från allt som inte längre kunde bli av och nu är jag så van vid att inte planera något framåt och inte ha några förväntningar, så nu är Coronan mycket lättare att stå ut med.
Ha det gott och ta hand om varandra!
http://min-inre-vagvisare.bloggagratis.se
wiolettan
19 november 2020 09:04
Precis, så var det, mörkt, tyst och ensamt, bara vi två mot hela världen. Men, det var skönt, inte behöva väja för folk som inte bryr sig, kanske blir uppretad i onödan. Här hade vi hela gator bara för oss själva.
Många går ut senare då det har ljusnat, de tycker att det är skönare och kanske det, om solen lyser är det väl också nyttigare, kan jag tänka mig.
Men inget går upp emot detta lugn i tidiga ottan.
Jag ska påminna Mysingen om detta att det vänder om en månad, det kanske piggar upp. En månad går ju så fort.
Så som du skriver är det. Vi har på något sätt vant oss vid att det ska vara så här och försöker att anpassa oss så gott vi kan.
Tack så mycket, Amisa och detsamma till dig.
Ditte
15 november 2020 22:50
Vad trevligt att gå med i den arla morgonsstunden. Ohc så fina bilder du tagit innan det ens ljusnat. Men det är ju otroligt hur mycket som byggs och ändras i Sundbyberg. Jag var här, hos Perciosa, för en månad sedan och tänkt då på att det var klent om utrymme för fotgängare. Kändes som om hela stan grävs upp.
Stort tack och Sundbyberg är för mig lite barn och ungdom. Men jag vet ju nu att det är så mycket som byggs. Allför mycket känns det som.
Skönt att du är i hyfsad form.
Var rädd om dig.
Stor kram
http://https://dittemitti.se
wiolettan
19 november 2020 09:11
Visst är det Ditte. Härligt att du vill vara med i tidiga ottan.
Det är lite svårt ibland med den kameran som jag har att få fokus, på något sätt, då det är så mörkt ute, men jag försökte och en del bilder bli bättre än andra.
Nu är det värre än någonsin här med ombyggnationer, eller uppgrävningar, kanske är det rätta ordet. El och vattenledningar som dras och ibland verkar det vara bara avstängt, kanske i väntan på att det ska börjas att jobba.
Många gångar får vi gå omvägar för att komma dit vi ska. Värst är det nere närmare järnvägen och det verkar som om det ska hålla på ett antal år.
Folkmängden här i Sundbyberg ökar också, så de måste kanske bygga om och bygga nytt.
Förstår att du känner dig lite som hemma i våra trakter då du har bott i Solna också.
Tack Ditte. Ja, vissa dagar är jag mycket bra, i mina mått mätt.
Detsamma till dig, tack. Kram!
Preciosa
16 november 2020 16:02
Hej Wiolettan!
Ojoj vad dom gräver överallt. Blir trött bara jag ser det på dina bilder. Ser det ju inte i verkligheten annat än jag går ut med sopor. Jo då ser jag även här avspärrningar.
Mörkret ja, nej jag blir inte sur av det, gillar höst. Inte vinter med halka förstås. Förr gladdes jag åt hösten då man äntligen kunde åka till Kanarieöarna :-)
Ja andra tider nu. Läste i Expressen om sjukhusen...ingående reportage. Tror jag aldrig går ut nåt mer kändes det som :(
Nya restriktioner i dag...lyssnade inte men får läsa om det.
Jag kan ju inte göra mer än jag gör :-)Alltså inget :-)
Kram P ♥♥
http://www.spanienblogg.se/preciosa
wiolettan
19 november 2020 09:19
Hej Preciosa!
Jodu, nu har de grävt och gräver, det är ibland svårt att gå på vissa trottoarer. Ena dagen avstängd här och nästa där. Det kan variera mycket. De behöver tydligen stor plats, för de spärrar av så brett precis runt om hålen i gatorna.
Då är du som jag. Tycker om hösten och vinter gillar jag också, allt utom halkan, nu då jag har svårare för att gå.
Läser man i tidningar så är det helt klart en hel del som skrivs vad gäller Coronan. Det är en farlig sjukdom och det gäller att vi är så försiktiga som vi bara kan. Men, ibland måste man ut, i alla fall har det varit så för mig nu några veckor.
Jag vet Preciosa att du gör så gott det går och mer kan du inte göra. Vi försöker vara rädda om oss. Kram!
wiper
17 november 2020 14:33
Härliga promenadbilder. Härligt att du får vara så pass frisk. Jag är också tacksam för att jag är så i bra form. Det enda är min nackskada och utbrändhet annars hade jag nog varit i toppform.
Jag älskar hösten och vintern men sämre när löven fallit av för det blir så grått när inte solen är framme.
Ha en härlig dag
kram från Malin
http://wiper.bloggplatsen.se
wiolettan
19 november 2020 09:24
Tack så mycket Malin.
Det känns så fint att kunna vandra ut, frisk luft är nyttigt och det är roligt att se något annat än hemmets fyra väggar, ja gånger rummens antal då.
Nackskada är inte att leka med, det gör ont och hindrar en i så mycket i det dagliga.
Utbrändhet, det tar tid att läka och det gäller att kunna ta det lugnt och kanske fokusera på att inte jäkta.
Det är en fin årstid och det blir ljusare om snön kommer och solen.
Tack detsamma till dig Malin. Kram!
wiolettan
19 november 2020 09:25
Det låter skönt, promenad i sol.
Vi går ut i tidiga ottan ofta, det är så lugnt på gatorna, slipper väja och trängas.
wiolettan
19 november 2020 09:27
Var så god Lena. Det är vackert här i Sundbyberg i vanliga fall, tycker jag, men nu är det för mycket uppgrävningar.
Vi har ju en hel del att vara tacksamma och glada över och det gäller att kunna fokusera på det som är bra, så känns det bättre.
Tack snälla.
Göran
18 november 2020 19:20
"Hål i gatan" Orden fick mig att associera till den gamla fina Casino-sketchen med Gus Dahlström och Gösta Krantz. Så jag letade reda på den och lade ut länk från min blogg utifall du tycker den är lika rolig som jag gör.
http://singelfarsan.bloggplatsen.se
wiolettan
19 november 2020 09:31
Det var precis den sketchen som jag tänkte på då jag såg alla "hål".
Den är klockren och jag tycker mycket om att lyssna på den.
Ska gå in på din blogg då jag återkommer.
Nu har vi haft det mycket varmt i så många dagar och endast lite regn. I mitt tycke alldeles för varmt. Jag mår inte bra då det blir så här, eller mitt hjärta tycker inte om det. Börjar mer och mer förstå att det finns många äldre som inte klarar...
Vi har ju genom våra resor i Sverige besökt nästan samtliga domkyrkor. På den här Värmlands resan fick vi tillfälle att se Karlstads domkyrka så nu har vi bara Luleås kvar.
Båda tycker vi om att besöka kyrkor. Ibland är de stängda och iblan...
Vi har nu kommit tillbaka hem, ifrån vår tripp till Värmland, har varit hemma flera dagar och tagit igen oss. Det låter det. Måste vila efter det att vi varit på semester. Ja, jag säger då det.
Resan har gått bra, utan missöden och det är v...
Vi var för ett tag sedan ute och åkte med bilen. Lite för att komma ut och mycket för att se hur jag klarade av detta med att sitta i bilen ett bra tag. Vi vill ju så gärna bila upp till mitt föräldrahem i Ångermanland i sommar.
...
