Vet ni vad Mysingen håller på med nu? Just det. Planerar en två dagars bilresa. Han längtar otroligt mycket efter att få ut och resa igen och om cirka 3 veckor så kanske det är möjligt och jag hoppas att jag är så kurant att jag kan följa med. 

3 veckor efter andra sprutan så ska vi ha ett fullgott skydd mot Coronan, så skyddad som man nu kan bli, sägs det.

Jag vet inte så mycket om resan mer än att den ska gå till Köping och Arboga. Mysingen har tandläkarbesök framöver och jag har ett läkarbesök nu i maj, så vi får klura ut när det kan bli ”åka av”.

Häromdagen då vi var på väg ut på vår morgonpromenad och kommer gående på trottoaren vid Tulegatan, kommer det en elbil åkandes och stannar bredvid oss. Vindrutan öppnas och en glad röst ropar:

”God morgon, det ser ut att ordna sig ändå, detta med jobbet.  I början på maj så ska jag börja jobba på mitt gamla ställe igen".

Ni som läser min blogg vet vad jag pratar om.

Ja, ni förstår, den ledsne mannen ska få tillbaka sitt jobb och han är glad igen. Härligt. Sådant blir jag så glad över, det lyser upp hela min dag, på något sätt. Vet inte hur jag är funtad, han är ju egentligen en främling, någon som vi bara har hejat på och bytt några ord med vid våra promenader, om vi har råkats. Vi känner ju inte varandra, men ändå, jag gläds otroligt över att det verkar bli bra för honom.

Vackra tulpaner som lyste upp vår väg en morgon.

Detta är ju annorlunda, eller hur? Någon med en kreativ fantasi. Jag tycker om fantasi, vad vore vi utan den?

Då vi gick med soporna till återvinningsstationen  häromdagen, så stod dessa små fina stolar där. Barnstolar, de verkar hela och stabila. Mysingen står bredvid så att ni ska kunna få en uppfattning om hur låga de är, stolarna. Hoppas att de kan komma till nytta för någon annan.

Här en gissningsbild. Hur kommer detta sig?

Klart att det ska bli ett hjärta också. Detta satt fast på en papperskorg.

Blott de tama fåglarna

har en längtan,

de vilda flyger.