Senaste inläggen

Av wiolettan - 3 november 2016 13:25


Plus minus noll ute och det blåser, men ingen nederbörd. Lite vitt ligger det marken, fläckvis, men det mesta av snön som kom senaste dygnet har smält bort. Plogbilen har åkt förbi på vår gata, men jag tror det var mest för att sanda eller salta och det är bra.


 

Lilla Doris på vår balkong, i somras. En väninnas katt.


Nu då det börjar bli lite höst så längtar jag efter en katt, märkligt, men dom är så goa och sällskapliga. Det går att prata med dom och svar får jag också, kanske inte alltid att jag förstår kattspråk, men ibland så. Du har ju mysingen, ja visst har jag det men han är borta så mycket nu då "höstjobben" börjar.


Mysingen har hjälpt mig mycket de senaste dagarna. Nu ni som inte vill läsa om tråkiga och blodiga saker kan stoppa här, ni andra som vill får reda på hur det gick för mig hos tandläkaren i går, tandutdragningen och Waranvärdena som jag oroade mig för, får fortsätta på eget bevåg och läsa. Skojar bara, ingen fara. Vill gärna "skriva av mig", det är också bra som dagbok.


Först ett tack till er som tänkte på mig och kanske bad en bön, det hjälpte, jag sitter här och har bara lite ont.


Att dra ut tanden tog cirka en halv timme, då har jag inte räknat med tiden innan bedövningen tog. Tre sprutor plus två av något som han sprutade på bara, vid tanden. Glömde att fråga vad det var.


Tanden hade två rötter som hade växt snett och tandläkaren fick först kapa sönder en del av tanden som han kom åt och sedan började bändandet och bit efter bit lyckades han få bort hela. Han sa att det var en jobbig process och svårarbetad. Så, jag vet inte vem som kände sig mest lättad då det var över, han eller jag. Kanske mysingen som satt i väntrummet och tyckte sig höra mig skrika. Joo, det är sant, han hörde ett skrik, men det var inte jag.


Blödningen då, jo det var segdraget, men efter cirka 7-8 timmar upphörde den och i morse var det bara att jag spottade lite blod. Ändå hade jag fått ett receptbelagt medel, brustabletter, Cyklokapron som jag använde att skölja mun med, i intervaller.


Ännu så länge har jag inte ätit annat än flytande, och druckit förstås. Fick ett litet sår i mungipan men det läker säkert snart. Det uppstod då tandläkaren fick bända så mycket, kan jag tänka mig.


Jag är glad och tacksam att det är över och gick bra. Jag har dragit ut tänder förr, men aldrig medan jag gått på Waranbehandling och eftersom jag fick olika besked av "läkarvetenskapen", så blev det så att jag och mysingen besämde att vi skulle minska lite på intaget av Warantabletterna och äta förnuftigt, sån´t som vi vet går åt ena eller andra hållet. Det vågar jag inte säga högt, egentligen, men det är ju så att vi är oss själva närmast. Eller hur?


Hos läkarna kan det kanske bli, ojdå, hoppsan, tålde du inte det, hur blev det så här? Och., sen kan de jobba vidare med sitt arbete och liv.


Nu låter jag cynisk, men jag hoppas att jag har fel.





ANNONS
Av wiolettan - 1 november 2016 14:07


dom värmer mig i novemberrusket och läkarstrul.


Det var mycket roligt att vinna denna tävling. Det trodde jag absolut inte, utan jag var mer med som en kul grej. Sedan är jag ju tävlingsinriktad till max och tycker att allt sånt är skoj. En åkomma ifrån barnsben. Vi var tio syskon och det fanns inte TV eller mobiler då jag växte upp så vi barn och ungdomar fick roa oss själva så gott det gick och då blev det oftast många tävlingar och lekar. Det var vad vi kunde roa oss med på vår fritid.


Sedan har jag haft mycket tur med i spelet. Att den bilen dök upp där, eller dom fåglarna kom i min väg, den polisutryckningen skedde precis där jag var, att det var så pass med snö att jag kunde göra en snöängel, det var ju också bara tur,  och så vidare.



Det har varit så roligt och inspirerande att gå in och kolla på andra som har lekt med Bosse. Tänk att det finns så många duktiga fotografer här på bloggen och många som skriver så fint och humoristiska svar på lekledarens uppgifter.


Men nu är det roliga slut och jag tycker att vår lekledare Bosse har varit helt suverän med sina idéer. Är glad och tacksam att jag har fått vara med.




ANNONS
Av wiolettan - 28 oktober 2016 14:06


Känner att jag måste skriva några rader så att ni som eventuellt är intresserade av hur det går för mig, får veta lite om dagsläget. Tycker inte om att beklaga mig eller skriva om alla skavanker men så här är det. Bara så att ni vet varför jag inte besöker er eller skriver något blogginlägg.


Mysingen har haft, eller har, är inte bra än, en förkylning eller influensa och nu smittat mig så jag känner mig så där, ont i halsen, febrig, lite allmänt knäpp. 


Till råga på allt så har jag spräckt en tandrot.


Tanden måste dras ut och det kunde inte göras på en gång, eftersom jag äter Warantabletter på grund av mitt förmaksflimmer.


Tandläkaren skrev ut Kåvepenin, 10 dagars kur, eftersom mina hjärtproblem, med Pacemaker och allt, kan göra att eventuella bakterier nere i den spräckta tandroten aktiveras och kan nå hjärtklaffarna med livshotande problem som följd. Oj, då, detta låter allvarligt, men bara kalla fakta.


Tandläkaren sa att jag måste göra uppehåll två dagar med Waranet, före operationen, som ska ske nästa onsdag. Jag ringde till vårdcentralen för att tala med min läkare, veta hur jag skulle agera.


Efter en hel dag ringde hon upp och sa att hon hade läst om "saken" och även rådfrågat kollegor och de hade tillsammans kommit fram till att jag absolut inte kunde göra uppehåll 2 dagar med Waranet.  Hon sa:


"Vi kan inte ta på vårt ansvar att du kanske får en propp eller liknande och därför ska du fortsätta med Waranet. Vi här på vårdcentralen har ansvar för dig och din Waranbehandling, förordar tandläkaren något annat blir det på hans ansvar".


Har försökt att få tag i min tandläkare, han är ledig, försökt få tag i min hjärtläkare, omöjligt. Så där står jag nu. Jag har läst på Internet att PK värdet ska ligga  mellan 2.0 - 2.8 för att minska risken för svårstoppad blödning. Tänker gå och ta ett prov dagen innan ingreppet för att se vad värdet ligger på. Eventuellt får det bli uppskjutning av det hela. Eller, ja jag vet inte.


Är lite ängslig eftersom jag vid senaste tandutdragningen, för mer än 14 år sedan, fick problem med att blödningen inte stoppade, höll på mer än ett dygn. Då åt jag inga tabletter, var hur frisk som helst.


Ha det bra, mina vänner i cyberrymnden och ni andra.






Av wiolettan - 24 oktober 2016 10:12


Vädret är grått och ser trist ut. För mig gör det inte så mycket eftersom jag håller mig inomhus, tråkigt men sant, så livet kan te se. Vore ändå trevligare om det var lite varmare inomhus. Förvaltaren som äger dessa hus kanske tycker att det är lagomt så här mitt på dagen.



 

Vad är egentligen lagom? Vem har satt gränser för vad som är lagomt. Kanske gör vi det själva?


Tyvärr blir det sporadiskt som jag sitter här också eftersom jag tycker att höften blir värre då jag sitter och skriver. Tar en dag i taget och hoppas på bättre tider.


Jag får försöka att tänka på det som Voltaire har sagt:


Förströelser är ett mycket säkrare medel mot smärta än kinabark mot feber.


Vad ska jag då förströ mig med? Läsa? Nja inte det lättaste alltid. Lösa korsord? Nja, hjärnan är tommare på ord och klurigheter då den sänder ut andra otrevligare signaler. Mysa med mysingen? Jo, det var ett bra förslag, men det kan vi ju inte hålla på med jämt. Titta på TV? Det finns inte så många program där som är intressanta. Äta? Ja, mycket bra till och med så bra att jag har gått upp flera kilo och är snart nära smärtgränsen där också.


Japp, en dag i taget.


Tro är en fågel som känner gryningen nalkas

och sjunger medan det fortfarande är mörkt.


 

Dessa sjunger väl inte, men kraxar på rätt bra ibland.  Bilden tog jag ifrån vardagsrumsfönstret, skulle ha den till Bosses lek, men det blev en annan bild där. Nu ska det väl vara tävlingsdags snart igen om jag inte har fel, Bosse håller väl bäst på att ladda upp. Den 1/11 är det dags. Hoppas att jag är bättre då. Men, då är det ju en ny lek så det går bra ändå, kunde i alla fall göra färdig den andra.







 

Av wiolettan - 20 oktober 2016 09:01


Detta saknar jag.


 

Att varje morgon kunna vandra runt Råstasjön och Lötsjön. En sträcka på ungefär fem och en halv kilometer som vi kunde gå varje morgon före frukost, förr. Hälsans stig. Det var också så det kändes, nyttigt och hälsosamt.


 

Tidiga mornar innan solen riktigt hade vaknat. Joo, här hade den faktiskt vaknat.


 

Här har solen kommit lite längre upp, lyser upp husen på andra sidan Råstasjön.


 

Finns dessa kvar?  Musslorna i vattnet. Dammusslor tror jag att det är.


 

Canadagässen, är de kvar?


 

Eller har de flugit iväg söderöver.


 

Här syns det mängder över Lötsjön.


 

Här var det några som ville iväg och försökte kanske få med de andra som är på marken. Det brukar vara ett väldigt kacklande och dividerande. Jag undrar ofta. Vad snackar dom om? Om det är dags att lyfta? Om alla ungar är riktigt duktiga nu att flyga så långt? Vilken väg de ska ta? Eller bara pratar ihop sig familj efter familj så att de flyger i den ordning där de känner sig mest hemma? Viktigt med rätt ressällskap nära intill, då det är en lång flygtur som ligger framför. Det kan ju till och med vara så att de småbråkar om vem som skall flyga först. Leda allt.


 

Den här mannen, matar han svanfamiljen i år också?



 

Den här svanmamman med sina ungar har säkert flyttat. Ungarna har blivit vita och fina och flugit sin kos.


Men vad då? Visst ska jag kunna gå denna halvmil igen, bara jag blir bra, eller hur?


Hoppet sägs vara det sista som överger människan. Nej, jag vill aldrig sluta att hoppas.



Den otåliges väntan är som en olidig smärta,

men återseendets glädje förtager all plåga.


Genom hoppets fönster har man

den bästa utsikten mot himlen.


Sorgen har en broder på jorden,

som heter Tröst och en syster i

himmelen, som heter Guds Frid.



Ni som undrar hur det gick för mig på vårdcentralen. Det gick bra, jag kom därifrån. Troligtvis en inflammation i höftmuskeln, men kunde inte få tabletter som skulle hjälpa till att bota det, skulle bara förvärra mitt dåliga blodvärde. De tog nya prover och ska återkomma. Hon tyckte att jag såg blek ut. Ja, undra på det, för mig är det ingen höjdare att gå till läkare, kanske inte för nå´n.









Av wiolettan - 18 oktober 2016 07:26


Ja, det var så det kändes igår. En mellandag, en dag mitt emellan andra dagar. Inte ansträngade på något sätt utan jag fick mest sitta och "ta in omvärlden". Det är i och för sig något som jag älskar, men jag vill samtidigt inte själv synas så mycket.


Vi tog igår en snabbkryssning till Mariehamn Åland. Det var vår pensionärsgrupp som hade en gemensam resa. Då det blir många äldre samlade på ett och samma ställe så blir det ju lite speciellt. Inte alla är besvärsfria ifrån det som kallas "ålderdomskrämpor", men en del har klarat sig mycket bra.


Buss till Kapellskär och sedan ombord på M/S Rosella.


 

Det var grått och mulet på havet, men ingen sjögång. Jo, lite var det en stund men det gick fort över.


En liten besvikelse blev det allt. Jag hade ju anmält mig mest för att det skulle vara Lasse Berghagen som skulle underhålla med sång och musik. Men han hade blivit sjuk, fick vi reda på  och det var en stor besvikelse. Men som sagt, vi fick en båttur, sitta och koppla av och lyssna på Börje Ahlstedt istället.


 

Han är som han är.


 

Det var Ulf Elfving som intervjuvade honom. Och, lite fick vi sjunga med.


 

Musikfrågesport som kryssvärden höll i var trevlig. Man jag vann inte, hade många fel men det var fina låtar han sjöng och spelade upp så det blev underhållning.


Nu på förmiddagen ska jag iväg till Vårdcentralen och träffa min husläkare. Lite nervör är jag allt. Nej nu ljuger jag, mycket nervös.






Av wiolettan - 15 oktober 2016 13:08


Så var det då dags för Bosses 30:e och sista uppgift för denna gång. Förhoppningsvis får vi leka och tävla mer sedan, vilket jag redan ser framemot. /Känn ingen press Bosse./


Denna gång blev det en rejäl djupdykning i gamla lådor och kartonger. Det blev så att minnena bara vällde över mig. Vilket liv som utspelades framför mina ögon i alla dessa gamla kassettband, vidoband, fotografier, julkort, vykort och brev för att nämna en liten del. Jag har ju varit med om en hel del, på både gott och ont, i mitt 75-åriga liv.


Ja, Bosse jag är en samlare och ekorre. Vill gärna spara ”för säkerhets skull” och det kan gälla allt ifrån en kaka ”tills datumet går ut, för man vet ju aldrig”,  till en gammal videobandspelare.


Denna tripp i det förgångna orsakade både skratt och tårar. Tänk, jag hittade ett kasettband som min väninna hade sänt till mig där hon hade sjungit och spelat in, på sin gitarr många vackra gamla ”läsarsånger”.  Hon avled 2010.


OK nu ska jag försöka sammanfatta detta.



   

A. Fem fotoalbum


   

B. Diabilder hade två boxar, men de är långa och många.



   

C. Rullband, inte mycket att komma med, men lite. Bandspelaren som vi hade då jag var yngre, är hos min bror med alla band.


   

D. Fem kassettband med egen inspelad musik.


   

E. Fem köpekassetter, bara herrar fick vara med denna gång.


   

F. Fem VHS band där jag har spelat in film.


   

G. Fem VHS-band med filmer som är köpta.


   

H. Fem julkort, jag har lådvis, det ena vackrare än det andra, mer eller mindre minnen.


   

I. Fem vanliga vykort. Också en mängd, både vykort med vyer och andra, katter var det flest av.


   

J. Fem privata brev med frimärken. Jag har sparat en mängd, vet ej varför. Kanske det gäller allt detta, någon har tänkt på mig och det kan jag inte bara glömma och slänga bort.


   

K. Fem LP-skivor


   

L. Fem singlar.


     

M. Fem manliga filmstjärnor, alla svenskar. Ni minns väl: Söder om landsvägen, Stig Järrel i Hets, Vreeswijk i Rännstensungar-74, Lars Ekborg i Att angöra en brygga och Martin Ljung i Äppelkriget.


   

N. Fem kvinnliga filmstjärnor. Ni minns väl: Jag är nyfiken gul, Sånt är livet, Jönssonligan, P&B och I hetaste laget.


O, Q, R, S. Några filmstjärnebilder med musikgrupper, konsertbiljetter eller posters har jag inte.


   

P. Fem av femböckerna, finns många fler, men däremot har jag inga Kittyböcker.



   

T. Tioårsdagbok. Jo., visst och den är helt full.


   

   

U. Fem årsdagbok, den har jag börjat med i år.


   

V. Fem st. dagböcker som jag har skrivit i under åren. Jadå, och dessa är gamla och intressanta.


   

Nog har jag skrivit i dom alltid.


 

X. Fem adressböcker. Det har jag också. Varför har jag inte slängt dom? Det är dags så är det.


                                                 

Y. Tre klädesplagg ifrån ungdomens tid. Den tiden håller ju på fortfarande, jag känner mig väldigt ung ibland, men jag förstår vad som menas  Dessa har sin speciella lilla historia som jag inte ska dra nu för då skulle inlägget bli för långt.  Vill bara säga att den första svarta lilla jackan med glitter hade jag på mig vid min första stora fest. Samt att alla nu är för små för mig, kan inte ha dom längre, men de får hänga i garderoben för vissa minnen går inte att bara slänga bort. Selfies, då blir det närbild för jag har inte så långa armar och plaggen syns inte så mycket men det kanske inte gör något, dom är ändå för små. Efter alla år har de krymt i garderoben.



Av wiolettan - 14 oktober 2016 08:52


Ska inte skriva just något idag, eftersom jag känner mig heldeppig. Mår inte så bra och är inte något trevligt sällskap just nu.


Min kropp vill inte och orkar inte det som min hjärna vill. Undrar om det är hjärtat eller det låga blodvärdet? Nej jag ska inte fundera, då blir jag ännu knäppare.


 

Ni ska få njuta av de fina rosorna som min mysing kom hem med häromdagen. Jag är inte bortskämd med att få blommor av honom så det var en stor överraskning.


Presentation


Välkomna till min blogg.
Jag är en 75 åring som försöker se det bästa hos mina medmänniskor. Försöker också vara optimist, hur livet än gestaltar sig.

Har varit gift två gånger. Min förra man avled 2004. Bor nu med min nya man sedan 6 år.


Fråga mig

8 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ wiolettan med Blogkeen
Följ wiolettan med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se