Senaste inläggen

Av wiolettan - 18 september 2016 16:39


Hej alla! Nu är vi tillbaka igen efter semestern. För semester har det varit. Att vara ”hemma” i Ångermanland är en vila och lisa för kropp och själ. Vi går ner i varv, ingen stress och inga köer. Att handla i affären nere i samhället och gå direkt till en kassa, utan kö, så skönt.

Ren, frisk luft, inga avgaser och endast enstaka bilar. Jag är ju egentligen en naturmänniska och förstår inte varför jag bor här fortfarande. Undrar varför jag inte flyttar norröver? Men, den som lever får se.


Vi har som ni förstår haft det skönt och avkopplande. Innan vi åkte neröver, tillbaka hem, kollade vi vår mail och bloggen och lite annat. Min bror har en  bra uppkoppling, själva har vi ingen dator i stugan.  Såg att bloggvännen Bosse hade lagt ut en ny lekuppgift för intresserade.


Joo, jag är intresserad, men tiden, den går ut idag. Denna gång gällde det att fotografera reg.nr på bilar och hitta nio stycken speciella.


Så, det var bara att på nerresan ha kameran i beredskap och försöka fota så mycket som möjligt, resten tog vi en runda hemmavid.  Men att ta bilder på reg.nr vid cirka 100/km på E4, var inte lätt, helt omöjligt. Fast jag var passagerare, för det mesta.



   

Pojknamn. Då vi var nästan hemma kom pojknamnet, Odd. Ni ser att det blev grönt ljus så det gällde att skynda på, skönt att mysingen körde.



   

Flicknamn. Ann, fick det bli.


   

Något i matväg. Det var svårt, inte lätt att hitta. Men fast jag inte äter fisk så blir jag tvungen att ta en så´n skylt. Sej. Är så ledsen att jag inte kan äta fisk och skaldjur.



   

Månad, begynnelsebokstaven. Det blev Jul, passar bra eftersom jag fyller år i juli.



   

En ö. Ama. Det är en liten ö som finns i republiken Tchad.



   

Förkortning. EKG. Elektrokardiogram, vet ju till och med jag vad det är så många gånger som jag har varit uppkopplad vid en dylik apparat. Troligen räddade den mitt liv en gång också, genom att varna vårdpersonalen.



   

3 vokaler. OAE. Det var den andra uppgiften jag fotade. Medan min mysing tankade vår bil i Härnösand såg jag denna bil stå parkerad. Snacka om tur, eller?


   

3 konsonanter. Ja, det fick bli vår egen . Lätt som en plätt. Det var den första bilen som jag tog en bild av.  "Hemma i samhället”, vid affären. Lite smutsig är den allt, men betänk att den har körts många mil uppåt landet.


   

Egen skylt. You Lie, nästan bara vokaler. Bilen är så röd och grann och då ljuger jag inte.


Tack Bosse Lidén för en spännande och fartfylld uppgift. För mig gick det i 110 knyck en stor del av tiden.


Gå gärna in på Bosses blogg och kolla vad andra lekkompisar har åstadkommit. Om jag inte är ute och cyklar, som omväxling till bilåkandet, så gissar jag på att nästan alla deras bilder blir godkända.







ANNONS
Av wiolettan - 9 september 2016 09:15


Besökte min hjärtdoktor i förrgår och det gick bra.


Jag är ju alltid så nervös då jag ska till läkare så det är rent av bedrövligt. Men, ”min” doktor är otroligt snäll och pratar på nästan hela tiden. Jag har inte kommit underfund med ännu, om det är för att jag ska slappna av eller om han är så där pratsjuk och frågvis gentemot alla.


Han frågar hur sommaren har varit, vad jag har gjort, om jag har varit utomlands, vilka resor som vi har gjort, hur min man mår, om han har några besvär eller mår bra, om var jag är född, om det var lätt att hitta till mottagningen, om vad jag tycker om det stressade Stockholmslivet, och, ja allt möjligt. Detta gör han under tiden som han kollar min pacemaker, hur mycket flimmerattacker jag har haft sedan senast och hur lång tid det är kvar på batteriet. Även då han tog ultraljud på hjärtat pratade han på.



Men, jag fick reda på att batteriet håller cirka 3 år till och att jag inte hade någon hjärtsvikt. som de som har förmaksflimmer lätt kan få. Han sa att hjärtat såg ”bra” ut men samtidigt så fick jag direkt gå ner till laboratoriet och ta sex rör blod. Samt att han sa att en sköterska skulle ta kontakt med mig för han ville att jag skulle börja gå hos henne. Samt att jag får ett återbesök om ett år igen, om inte proverna visar något speciellt. Varför jag ska gå till en sköterska och vad det handlar om har jag ingen aning. Jag blir så stum hos läkare. Hjärnan blir tom.


Efteråt kommer frågorna, då jag kommer hem i lugn och ro. Jag får se och höra då sköterskan hör av sig vad det handlar om.


Nu ses vi inte på ett tag igen. Vi ska till Ångermanland och ”stänga av” stugan för vintern. Visserligen är den vinterbonad men vi tycker att det blir för dyrt att ha elvärmen på då vi inte är där så vi tömmer vattenrören så det inte ska frysa sönder.


Där har vi ingen dator. Hoppas att ni tar väl hand om er och kanske saknar mig lite.



   

Vi gick förbi Wallenbergs Torg, på väg till läkaren.


 

Detta ska föreställa skulpturer. Kanske är det så, men vad är det?



 

Precis!











ANNONS
Av wiolettan - 7 september 2016 19:57


Bosse Lidén har utlyst en ny tävling, eller snarare en minnesresa och jag har fullt sjå med mig själv och annat runt om.  Men jag tänkte som så. Att, orkar Bosse trots det han har att dras med, vilket inte är lätt,  ordna så att vi som vill här i Blogglandia får tävla och leka så ska väl jag inte vara så ”mesig” att jag inte kan ställa upp. Det ångrar jag inte, det var nyttigt och roligt.


September, begynnelsebokstäverna i det ordet ska vi försöka att ”gestalta” något som just månaden september betyder för oss, eller har betytt.


Framför allt så betyder det att snart är hösten här och näst efter vintern är det min bästa årstid.



   

Semester, nu i september, närmare bestämt om ett par dagar åker vi upp till vår lilla stuga i Ångermanland och gör den klar för vintern, den får så att säga semester.



   

 Eftermiddagarna på vår balkong, luften fortfarande varm, och vi kan  sitta och njuta av septembersolen, ibland lite svalare, men så lugnt och skönt. Ta en fika och lösa korsord, eller umgås med vänner.



   

Pensionär. Tänk då mysingen kom hem den sista dagen på sin skola, nu kunde vi båda njuta av pensionärslivet. September månad, hans skola började utan att han var där,  han var hemma hos mig och vi kunde börja vårt ”gemensamma” liv. Hade då, 2007, nyligen flyttat ihop. Det var verkligen något att fira.


   

Trubaduren i kolarkojan som sjöng så fint och smäktande, Dan Anderssons visor, glömmer jag inte. Mysingen och jag hade glädjen att i september i fjol vara med om en bussresa till Skattlösaberg. Vi älskar sång och musik, det ger glädje i hjärtat.


   

Energi, ny, det kan behövas i september för att ladda inför hösten och vintern. Var till min hjärtläkare idag och frågade honom om det var OK att jag ansträngde mig och tog i lite. Han sa att så länge jag inte hade hjärtsvikt så var det bara positivt att röra på sig, men att ta det i den takt som man orkar. Så nu ska motionscykeln få jobba, den har stått overksam länge nog.



   

 Molnen i september kan var helt underbara. Jag älskar moln, att stå och titta uppåt och se hur de formas och ändrar både form och färg. Tidiga mornar eller på kvällen få se olika färger på himlapällen är vackert och rofyllt. Den här bilden är tagen vid Råstasjön i Solna.


   

Bär, naturens gåva till oss. Förra året denna tid åkte vi till Ångermanland och fick förmånen att både plocka lingon och blåbär. Visserligen är hjortron mitt älsklingsbär men bär över huvudtaget är så gott, både som de är och att göra sylt, gele eller saft av. Äta som dom är, jättegott. För att inte tala om blåbärskaka, så gott.



   

Evergreens,  att lyssna och njuta av låtar som var moderna på ”vår tid”, är en del av sätten för att få min mysing att glömma att hösten är framför, höst som han förknippar med mörker, kyla och korta dagar. Redan i september början han oroas lite över det som komma skall.

Den här skivan har vi speciella minnen ifrån. Den som framförde sången på 1940-talet, det årtiondet då vi föddes, Dame Vera Lynn uppträder fortfarande, 99 år gammal. Det ger mysingen hopp för framtiden.



   


Resfeber förknippar jag med september för att det var den månaden för ett antal år sedan, närmare bestämt 2001 som min förra man och jag skulle resa till Rio i Brasilien och jag var så nervös att inte komma ihåg allt så jag glömde min handväska med pengar, pass och biljetter på rullbandet vid kontrollen på flygplatsen. Ni vet då man ska lägga handbagaget på ett band och gå igenom kontrollen. Jag tog min mans saker, ytterkläder o.s.v och mina, men glömde handväskan. Tog tag i rullstolen som min man satt i och körde vidare. Kände en oro, stannade och kollade att jag hade med mig allt och såg till min förskräckelse att handväskan saknades. Sprang tillbaka och ingen hade tagit min handväska. Utan den hade det inte blivit någon resa. Jag tror att någon gjorde den osynlig för oärliga människor och att en vakande ängel ville att vi skulle till Brasilien och Rio.

Bilden tog jag uppe ifrån Corcovado, där den 38 meter höga Kristus statyn står. Den syns över hela Rio de Janerio.










Av wiolettan - 4 september 2016 08:35



I morse tog vi en kort promenad och då kände jag för första gången, i luften, att nu kan hösten snart komma. Samtidigt såg jag på väderleksrapporten häromdagen, att denna vecka ska bli varm och sommarlik. Så vi får se.



 

För mig har det inte varit många dagar i böljan den blå, men en badbild från ett museum som vi besökte i somras, kan jag visa. Ni ser väl mig? Annars är det jag som håller i parasollet. Som ni vet är jag rödhårig och vi måste kanske mer än andra skydda oss från solens strålar. Jag har läst att det beror på att vi har tunnare hud än andra. Vet inte om det är sant.


Men sant däremot är, enligt statistiken, att det är extremt ovanligt, färre än 1%,  att en rödhårig person har blåa ögon, de brukar vara bruna. Jag för min del har grågröna ögon, enligt min mysing och de blir svarta då jag blir arg.

Det finns en  myt som säger att vi är mer temperamentsfulla. Men det har jag inte läst i någon statistik, möjligt att det stämmer. "Rödhåriga är häftiga" tycker i alla fall mysingen. Han ville köpa en t-tröja med den texten en gång, men jag ville inte bära den.


Enligt studier känner rödhåriga bättre av temperaturskillnader, mer känsliga för kall och varm smärta. Smärtstillande tabletter tar inte lika bra på rödhåriga.


Sedan en sak som jag hoppas att alla läkare som bedövar folk vet. Vi rödhåriga behöver 20% mer bedövning vid operationer.


Kanske var det därför som den läkare som bedövade mig vid min pacemaker operation fick ge mig den ena sprutan efter den andra.


"Känns det fortfarande"?  frågade han till slut uppgivet. Sedan under operationen sa sköterskan:

"Det rinner tårar från hennes ögon" och så fick jag en spruta till.


En teori däremot som jag tror på är att rödhåriga får fler getingstick än de med andra hårfärger.


Nåt som däremot verkar otroligt är, att om du tittar in i ögonen hos en som är rödhårig, längre än 10 sekunder, är risken stor att du blir förälskad. Jag sa det till mysingen som höll med till 100%.


Vet inte om allt som skrivs och kollas om rödhåriga är sant, eller påhittat, men det som jag vet är att vi är inte så väldigt många till antalet, procentuellt sett.


Trevlig dag önskar jag er alla. Rödhåriga eller ej.



Av wiolettan - 2 september 2016 13:41



Ny tävling hos  Bosse Lidén som denna gång gällde att besöka ett bibliotek för att klara av nr 24 av lek/tävlingen som Bosse ordnar till för oss i bloggvärlden, som nappar på det.


   

Detta är Sundbybergs bibliotek Signalfabriken.


Det öppnades söndagen den 13 januari 2013. Biblioteket flyttade då ifrån sina gamla lokaler som låg på Järnvägsgatan. Där var jag och mysingen ofta. Vi har varit där på föreläsningar, lånat böcker och allmänt trivts där.


Men i Signalfabriken känner vi oss inte lika bekväma, så vi har varit där ett fåtal gånger under dessa 3 år. Men nu var det då dags.


Tävlingen denna gång går ut på att fota vissa böcker, förutbestämda av lekledaren.



   

Kurt Wallanderroman.


   

En bok som handlar om diabetes.


   

En som handlar om Gotland. Den här måste vi kanske låna eftersom vi önskar att få åka dit nästa vår. Mysingen planerar.


   

Bilduppslag på en delfin.


   

En av Astrid Lindgrens böcker, vilken var lättast att hitta.


   

ABC-bok.


   

Så en bok som handlar om ämnet film.


 

En kvinnlig poets poesi/diktbok. Det finns många poesiböcker och jag älskar att läsa dikter. Helst om det är på rim.


   

Memoarbok om en manlig person. Jag tog det säkra för det osäkra och valde en bok där det står att det är en memoarbok. Det finns många böcker som handlar om vissa personer, men kanske då inte direkt är memoarer.



   

Bild på en DVD. Vi lånade hem en också, inte denna, men den var inte bra.


Så skulle jag då ta en bild av en bok som jag kan rekommendera till andra att läsa. Det finns så många, men det svåraste var att hitta dem.


   

Jag valde denna,  Barn 312. Den handlar om en liten föräldralös flicka som hittades på ett flyktingtåg från östeuropa 1944. En rörande och känslosam bok, kanske lite för mycket, men jag läste den som ung och den grep verkligen tag i mig. Har läst om den sedan och jag tycker fortfarande att den är rörande och spännande. Den skrevs i mitten av 50-talet.


Så var det uppgiften att fotografera Bosses bok ”Mina fotsteg i ditt hjärta”, det kunde jag ju göra direkt ifrån mitt eget bibliotek, men se det gills inte. Den skulle fotas på samma bibliotek som de andra böckerna, och Sundbybergs bibliotek hade inte den. Läste på Google att i Stockholmsregionen finns den endast på  Kungliga Biblioteket i Humlegården i vår huvudstad och jag hade ingen möjlighet att klara av det, eftersom min kropp är som den är nu. Det biblioteket är annorlunda också. Man måste beställa fram de böcker man önskar titta på, i förväg. För få dagar för biblioteket i Sundbyberg att få hem den på interurbanlån.


Bilderna på biblioteken som också var en delfråga. Där gissar jag.


Skara bibliotek

Halmstads gamla stadsbibliotek

Bara bibliotek Svedala



Av wiolettan - 1 september 2016 06:57


 Ny månad och det känns lite så där. Vi har en hel del att ordna med denna september och jag är ju inte kurant ännu, men vi får se framåt och ta det som det kommer.



Idag heller ingen ute promenad. Jag saknar mina morgonpromenader före frukost, verkligen. Så viktigt det är att värdesätta det man har då man har det, så att säga. Men, jag tror att det ofta kom fram att jag tyckte om att vandra ut i tidiga morgontimman och njuta av stillheten och ron. Att gå runt sjöarna, som jag brukar skriva om, det är länge sedan och jag undrar hur alla de som vi brukade möta, mår och har det. De som vi alltid växlade några ord med och de som vi bara hälsade: "God Morgon" på.


Aina, 92-åriga damen som var så pigg tills i våras då hon fick atros. Börje, "årsresenären" han som en gång kring jultid varje år gör en resa till exotiska platser och länder. Undrar hur de mår?


Eller de andra. Tidningsläsaren, mannen med vitsvarta hunden, den långe smala killen som har vandrat bort många kilon, paret med taxarna, lilla pigga norrländskan, ibland med och ibland utan sin hund, damen som hade 5 taxar med på sina promenader för några år sedan, den äldsta 14 år, nu har hon bara 3 st. Paret, där han stapplade fram och hon var hans stöd, den gamla damen 87 år som nyligen haft det tufft, men nu kunnat börja gå ut igen, men då med rullatorns hjälp. Mannen med taxen, där taxen hela tiden får gå dit han vill och hur länge han vill. Han börjar också bli äldre, mannen alltså, skakar lite och verkar ha det jobbigt, men pratar glatt med oss.


Det finns fler, men det är några som vi känner mer än andra, kanske 15-20 st. Vi har ju vandrat våra morgonpromenader ungefär samma tid sedan 2006 då vi flyttade ihop. Med undantag av semestrar och sjukdom.


Igår var jag till vårdcentralen, för att ta PK provet. Hoppas att det var bra, får svar idag. Då jag vaknade på morgonen sa jag till mysingen:

"Undrar om jag kan gå ner till vårdcentralen idag, det känns omöjligt, hur ska jag klara av detta"?


"Jag kan ju skjutsa dig i bilen",  sa mysingen. Ja, visst, det tänker jag sällan på, då det gäller att ta sig till ställen här i Sundbyberg, vi brukar alltid gå, men bilen finns ju. Jättebra.




 


Hoppas att ni mina bloggläsare får en bra dag. Sköt om er och varandra.




Av wiolettan - 29 augusti 2016 15:57


Idag har vi haft regn.


Inte alls så dåligt väder. Jo, jag vet att många tycker det, men om det regnar utan att samtidigt blåsa så mycket så kan det vara skönt och uppfriskande. Föredrar det framför 25-30 plusgrader och strålande solsken.


 

Nyckelpigan kom och hälsade på hos oss, kanske var det för "dåligt" väder ute. Bilden blev lite suddig för nyckelpigan kilade iväg så snabbt. Jag tycker om nyckelpigan, den är ju egentligen en skalbagge och en skalbagge förknippar jag inte med någon mysig insekt, men nyckelpigan däremot. Tror att jag har läst någonstans att den för lycka med sig.


Enligt gamla sägner så skulle man komma in genom himlens portar om man lät en nyckelpiga som var infångad, flyga sin väg. Enligt katolsk tro kunde jungfru Maria låsa upp himlens portar. Maria är förknippad med de sju dygderna och antalet prickar på nyckelpigan är ju sju. Finns andra också som har färre prickar. Men man tänkte då, förr, att jungfru Maria kunde sända upp sin hjälpreda, nyckelpigan, upp i skyn för att öppna himmelriket.


 

En annan liten lustig varelse är trollsländan, eller heter den dagslända? Tror det finns både ock, men vad denna då är?. Ska googla på det. En dagslända, är kortlivad, den lever ju bara tills den har hunnit para sig.


Jag är lite stolt över att jag kunde fånga den på en bild, i somras då jag var i Ångermanland. De är så snabba de små liven och flyger fram och tillbaka vill nästan aldrig sitta still. De har så bråttom ska ju hinna med en del under sin korta levnad. Men här satte den sig på balkongplankan. Himlen, i bakgrunden är så blå.


Måste säga att jag har delade känslor just för dessa flygfän. Då jag var liten så blev jag varnad för trollsländorna, för att de ville så gärna flyga in i öronen på oss människor. Nere vid ån, hemma hos oss, flög det många sländor över vattenytan fram och tillbaka och jag ville bara hålla för öronen för att de inte skulle flyga in i något öra och jag inte skulle kunna få ut dom igen.


De har inte så mycket till framtid, dagsländorna.


Vi får försöka ta till vara vår tid, som vi har fått. Hur var det nu Abraham Lincoln sa? Jo!


Det bästa med framtiden är att den kommer med en dag i sänder.






Av wiolettan - 28 augusti 2016 16:08



Så var det då dags för mig att försöka redovisa lek/tävling nr 23 av  Bosse Lidéns  kluriga påhittigheter.


Jag har inte kunnat vara ute och jaga motiv så mycket, denna period, skulle velat åkt in till storstan, men det går inte alltid som jag vill.


Att få med så många olika fordon som möjligt, på en och samma bild gällde uppdraget.



   

 Jag har tagit detta foto, och min mysing har lagt in pilar ovanför de fordon det gäller,  ifall ni inte kan se det jag såg.   Från höger till vänster. Lastbil, fast bara framdelen syns här, motorcykel, spårvagn, det är tvärbanan lite skymt av träden,  cyklist,  personbil, buss, och framför bussen en firmabil, samt ett tåg. Det finns en barnvagn också, men skymd, så den gills inte.


Det andra som uppdraget gällde denna gång var att ta en selfie, där jag skulle se arg ut.



   

Bilden, tagen i morse, nyduschad och arg för att jag inte kan se tillräckligt arg ut.



Lite bakom lastbilen står en stenpelare med 24 st fordon. Synd att jag inte fick med den också, men den kommer här separat, för skoj skull.


   

Förutom tåg, buss, bil, motorcykel och lastbil från tävlingen, hittar man där – huggna i sten – traktor, tankbil, väghyvel, luftballong, zeppelinare, vikingaskepp, fullriggare, motorbåt, atlantångare, en ubåt, tre sorters flygplan och en del andra fortskaffningsmedel.


Pelaren, som en gång stod uppställd utanför Shells f.d kontor på Birger Jarlsgatan i Stockholm (Öhmans varuhus i TV-serien), räddades från soptippen och står nu där Sundbybergs första bensinmack en gång fanns.




Presentation


Välkomna till min blogg.
Jag är en 75 åring som försöker se det bästa hos mina medmänniskor. Försöker också vara optimist, hur livet än gestaltar sig.

Har varit gift två gånger. Min förra man avled 2004. Bor nu med min nya man sedan 6 år.


Fråga mig

8 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2
3
4
5
6 7 8 9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ wiolettan med Blogkeen
Följ wiolettan med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se