Nu har jag inte tid att skriva så mycket mer om vår resa, denna gång.

Jo, jag skulle vilja berätta om att vi övernattade i Kisa, vilket var en upplevelse bara det, på Sveriges allra äldsta värdshus, med samma verksamhet sedan 1600-talet. Det sägs att värdshuset har kungliga anor, kanske för att Karl XII övernattade här 1698.

Hotellet var lite nedgånget men vi sov bra i vårt lilla annex.

Frukosten blev vi också mätta av.

Hotellet på nedre plan.

Öppen spis också.

Träffade ett trevligt par som bodde i Paris, men flytt därifrån på grund av värmen. Han var engelsman och hon svenska. Det blev mycket prat och skratt, för vi hade stugorna bredvid varandra och det var en varm och härlig kväll.

Här kunde vi koppla av.

Taklök på taket till "carporten". Detta gamla fortskaffningsmedel stod nästan utanför vår dörr. Men, det var inte en sådan som vi senare åkte hemåt med.

Inte heller tog vi denna härliga sommarbil. Tyvärr, tyckte Mysingen.

Flygplan, nej, vi ville njuta av vår resa och se så mycket som möjligt.

Luftballong, ja det hade ju varit något, men ingen kör väl så långa sträckor som hem till oss, i en luftballong.

Däremot fick det bli Ekeröfärjan, en bit av hemresan i alla fall.

Nu dags för packning, åker tidigt i morgonbitti så någon annan får titta till dammråttorna, för vi ska åka till den lilla, före detta ”bagarstugan”.

Ha det så bra mina bloggvänner, vi ses här då vi återkommer.

...till Stjärneborgs Museer, som har öppet bara några timmar med visning på sommarsöndagar. Anläggningen ligger cirka 8 kilometer norr om Aneby i Småland. Det skapades av adelsmannen och ingenjören Malte Liewen Stierngranat.

Det var intressant att gå runt och insupa denna miljö

Fick se en banvaktsstuga. Den såg ut som det gjorde förr i tiden i dessa små hus. Inredd av en järnvägsentusiast.

Ett museum som jag tyckte var intressant att se och beundra gamla saker.  Ni ser väl den gamla fina telefonen och maskinen för att datumstämpla biljetterna?

Många gamla fina prylar. Tyckte att denna tavla påminde om då jag var ung.

Kung Gustaf VI Adolf.  Ett minne av hans besök, som ny kung,  på sin Eriksgata 1951.

Knalldosor. Att placera ut tre av dessa smällare i rad på rälsen, var förr enda sättet för banvakten att meddela lokföraren om att nödstoppa tåget inför en framförliggande fara ute på banan som stenras, solkurva, tågmöte.

Vi var också och lyssnade på ett föredrag på 50 minuter om Malte Lieven Stierngranat. Jag vill lova, dom minuterna gick snabbt. Det var det intressantaste föredrag som jag har hört på länge. Skulle önska att jag hade hela texten så att ni fick höra vad denne man hade upplevt och vilken föregångare han var i mångt och mycket.

Han föddes 1871 och avled 1960. Hade ett brokigt och innehållsrikt liv. Malte var en person som hade ett stort konstintresse, var målare, ingenjör och entreprenör. Han kanske är mest känd för att han, i skogen intill sitt slott Stjärneborg en bit utanför småländska Aneby, lät uppföra en pyramid där han och hans familj ligger begravda.

Vart han än reste hade han kistan med sig ifall han skulle dö på resan.

Pyramiden ligger en bit inne i skogen, men vi hittade dit.

Taket, helt underbart och annorlunda. Det svarta hålet som ni kan se, var förmodligen avsett att, precis som hos faraonerna, släppa igenom en sol- eller stjärnstråle för att belysa hans sarkofag en viss tid på året för att skapa direktkontakt med universum och därigenom odödlighet. Nu täcks det hela av ett nyare yttre tak.

Om Maltes arrangemang hjälpte, vet vi inte. Första-hjälpen-väskan i nischen är bara avsedd för besökare.

Malte hade tidigt bestämt sig för att bli rik och sa att han skulle gifta sig med ett ”förmöget fruntimmer och det kvittade om hon var ful”. Det gjorde han också och inte bara en gång.

Det sägs att Malte alltid såg till att få sin vilja igenom om det var något som han ville ha, eller ville ändra på.

Två saker som han önskade, fick han dock inte igenom. Han ville att en löparstaty i Gränna skulle vetta mot hans Stjärneborg, men ägaren till Gyllne Uttern ville den skulle vetta mot hans hotell. Och så blev det.

Det andra var att han ville ha en telefon installerad i sin gravpyramid, kanske om det visade sig att han verkligen var odödlig, men Malte fick avslag av Kungl. Telegrafstyrelsen.