Alla inlägg under juli 2013

Av wiolettan - 30 juli 2013 09:30



Igår morse då vi vandrade iväg var det mulet och några enstaka regndroppar kom. Det var skönt, mycket skönt. Förstår att växter, blommor och blader törstar efter en rejäl regnskur.


På da´n var det mulet, ingen sol men varmt, rätt så behagligt.


I natt skulle det efterlängtade regnet ha kommit, enligt vädertanten,  men, det verkar ha blivit försenat. Det behövs verkligen i alla fall här i Sundbyberg. Eldfaran är och har varit stor. Gräsmattorna vid sjön, verkar brungula på en hel del ställen. Till och med björkarna börjar se vissna ut.


 

Här en bild av den sträckan som vi försöker att gå, i alla fall fyra gånger i veckan. Vi bor ungefär där den röda "fjädern" är, så det är en bit ner till promenadrundan.


Första da´n gick det bra med de nya Ecco skorna men nu har jag fått ta mina gamla igen. De nya gör ont men bara på ena foten. Min man har fixat och trixat så nu får jag se i morgon om de är bättre. Håller tummarna.


 

Dessa gamla Ecco sandaler är sköna och bra, har fått dom av min syster Britt, kan varken tränga på tårna eller skava på hälen, men på grusvägar är de inte så roliga, alltid är det något grus eller några stenar som slinter in.


Nu dags för tvättstugan.






Av wiolettan - 27 juli 2013 08:58



Så fort dagarna går, det är inte mycket som jag hinner med, men det kanske inte behövs heller. Det har ju varit och är, väldigt varmt, så kroppen vill inte som jag vill.


Blir inte att jag sitter vid datorn så mycket nu men det händer ibland, som nu till exempel.


Har inget speciellt att skriva om utom att allt är bra just nu. Jag går och tar mina PK prover, var in till storstaden så att min hjärtläkare på Heart Center fick kolla upp mig, varit och hälsat på min storebror i Farsta, hälsat på en väninna i Järfälla, hon ville ha hjälp med tre lampor som inte fungerade bland annat. Hon är så glad över att jag på äldre dar har gift mig med en mycket praktisk och händig man.


Varit och köpt mig ännu ett par skor. Denna gång hoppas jag att de ska hålla länge.

Det är svårt detta med skor. Mina hälar är raka, eller hur jag ska uttrycka det. I vilket fall som helst så verkar inte skor vara gjorda för fötter som mina. För tillfället har jag två par gamla gymnastiksskor som är trasiga, lagade och gått sönder igen. Så om det regnar kan jag inte ha dom. Sandaler är ju inte så passande att gå i då det är grusvägar, eller promenadstigar som de vi har runt sjöarna. Jag håller tummarna för att dessa ska hålla. De kostade 850:- plus en rabatt på en hundring.


   

Annars får vi sitta och njuta på balkongen, vi har en markis som vi kan dra ner så att inte solen lyser för skarpt på oss.

Av wiolettan - 21 juli 2013 09:00



Det har gått ett bra tag sedan jag senast var här inne och skrev.

Mycket har hänt.

Vi har varit på begravning i Ångermanland efter min äldsta syster. Hennes svägerska begravdes några dagar innan och min  ”sista” faster i slutet på maj, 94 år gammal. Min pappa hade 10 syskon och nu är det bara en halvbror kvar i livet. Han är 95 år, min pappa blev 94.


Det låter som om alla i min släkt har blivit gamla, men det är på min pappas sida. Min mamma hade 9 syskon och några dog rätt så unga. Morbror Gösta var bara 48 år.


Men för oss andra så går livet vidare och det får vi vara tacksamma och glada över. Det finns så mycket att glädjas över.


Vädret t.ex kanske du tänker. Ja, visst, det är bra väder för de som tycker om värme och sol, det gläder mig, att ni får må bra. Jag har, som ni vet, gärna lite vintrigt, eller i alla fall svalare.


Nej, det var barnen jag tänkte på, de som ska ta över efter oss. Tänk så roliga de kan vara ibland.


Min ena systers barnbarn frågade sin mamma.

”Vad är klockan”?

”Den är halv”.

”Vaddå halv, halv potatis eller”?

 

Eller lille Oskar som pallar äpplen i grannens trädgård och ägaren ser honom.

”Du kunde väl ha frågat först, så hade du gärna fått. Vad tror du din pappa säger när han får veta detta? Han vill inte att du ska stjäla. Kom ihåg hädanefter att Gud alltid ser dig”.

”Ja, det vet jag, men han skvallrar inte”.


 

Här en bild av mitt barndomshem där vi har varit och hälsat på min bror och träffat mina andra syskon, bl.a






Av wiolettan - 2 juli 2013 17:11


Idag har vi planerat och packat.


Vid femtiden i morgonbitti bilar vi iväg. Hämtar upp min 86 årige bror i Farsta och min snart 70 åriga syster i Friggesund utanför Hudiksvall. Sedan åker vi vidare till Trehörningsjö i Ångermanland för att närvara vid min äldsta systers begravning.


Det känns tungt.


Vill visa några hjärtan.

   

Någon hade ritat på asfalten. Min man såg den igår och tog en bild till mig. Kram står det.


   

Någon hade tappat en pappersnäsduk.


   

Jag slängde en gummisnodd på diskbänken. Nästan ett hjärta, med lite fantasi.


 

Så här såg "vår" svanfamilj ut vid Råstasjön i morse. Alla fem ungarna är kvar.


Ha det bra och var rädda om er och varandra.


Av wiolettan - 1 juli 2013 11:30


 För det mesta gör jag mig en uppfattning om våra så kallade kändisar. Hon eller han är si eller så. Men, i verkligenhetens avslöjande ljus kanske de är helt annorlunda.


Några exempel.


Prins Daniel blev jag glatt överraskad över då jag såg honom andra gången. Första gången var i Örebro och då var också Viktoria och hennes föräldrar med. Då stod jag lite långt bort så det blev inga närbilder precis. Men, då Prins Daniel var här i Sundbyberg på golfängarna och slog ett golfslag, var jag bara knappa två meter ifrån honom, och, han är mycket smalare, snyggare och med en rörligare mimik än på bilder och filmer.


Loa Falkman har jag också sett två gånger. Första gången kom han in på samma café där jag satt, jag kunde ha tagit i honom. Den andra gången var här i Sundbyberg på ett museum där han blev intervjuvad. Då slogs jag av att han var så otroligt kort och liten till växten och hade så snälla ögon.


Cilla och Totte var och uppträdde på en utomhus scen här i Sundbyberg. Otroligt, men så duktig hon är, Cilla. Buktalar och sjunger så att det syns som om det är apan Totte som gör det och inte Cilla.


                                       

Prins Daniel                                Loa Falkman + två andra kändisar           Cilla med sin apa.
                                                 Känner ni igen någon?

Bilderna blir större om ni klickar på dom.

Nu  har jag varit och sett Barbro Svensson, Lill-Babs, i verkligheten, det var en upplevelse. Hon är så enkel och spontan, precis den uppfattningen jag har fått av henne via TV bilder. Hon är 76 år men är otroligt proffsig i sitt uppträdande på scen fortfarande. Det var intressant och roligt att se och lyssna till henne.


 

Det var mycket med folk.



                                             

Hon är så mån om sin publik och är så närvarande. Jag stod så nära scenen och det kändes som om hon sjöng bara för mig ibland, för våra blickar möttes flera gånger. En äldre, lite bedagad man vinkade till henne, hon log och vinkade tillbaka, under tiden hon sjöng.


Idag har vi tvättstugan så det blir lite spring upp och ner. Nja, jag åker hiss, borde ju gå dessa trappor.


Ska även till vårdcentralen för PK prov, plus inhandla lite till vår resa.



Presentation


Välkomna till min blogg. En 81 årig tjej som försöker se det bästa hos mina medmänniskor. Försöker också vara optimist, hur livet än gestaltar sig.

Har gift mig två gånger. Min förra man avled 2004. Gifte mig 2010 med min nya man.

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards