Alla inlägg under maj 2017

Av wiolettan - 31 maj 2017 14:09


De som ägde hotellet som vi bodde på i Dalhem hade ju olika slags djur på sin gård, bland annat hästar. Hästar är näst efter katter mitt älsklingsdjur, fast hundar är ju också…. nej, det är svårt att gradera in dom.


Men i alla fall. Då vi hade checkat ut ifrån Hotell Dalhem fortsatte vi bilturen mot Romakloster via Hejde och Lojsta för att besöka Lojstaheds russpark och hoppas på att få se några av de viltlevande russen. Dessa vildhästar har där gått fria sedan urminnes tider. Vintertid utfodras hästarna med hö varannan dag. Flocken strövar på över ett 650 hektar stort område som är inhägnat, i tre hagar.


Tydligen kan man denna årstid få vara beredd på att ibland vandra länge för att få syn på dom, för hagarna är stora. Det finns inga garantier att få se några russ, har vi läst.


   

Men, vi hade tur. Här stod de och betade så fint.



   

Ett litet föl följde noga vad jag gjorde.


                    

Lite andra djur som vi såg, på Gotland. Förutom hundar och katter förstås. Gotlandsfår, Gotlandskaniner och biffdjur bland annat. Det går att förstora upp bilderna om ni vill.


   

Vi var till ännu en avrättningsplats, den tredje på vår resa, nämligen Stenkumla, där den sista offentliga avrättningen i Sverige skedde, år 1876, av rånmördaren Konrad Tector. Jag vet hela historien men ska bespara er den. 500 bönder var utkommenderade för att hålla ordning.



   

Efter det åkte vi via Klinte och Klintehamn till Gnisvärd fiskeläge och på vägen dit tittade vi på Gnisvärds skepppsättning.


         

Lite annat blandat och gott som vi såg.

   

Vi gjorde en avstickare mot Kneippbyn med Pippis hus och ett bilmuseum men de hade inte öppnat ännu för säsongen.


   

Till Visby, gick färden där vi också hade bokat hotell. Litet rum men rent och fint.


   

Liten och annorlunda var också frukostrummet. Kändes nästan som ute i det fria. Med bordet emot muren.



   

I Visby fick jag se mycket. Många murar. Här fiskarporten och kruttornet.


   

Mysingen var nog den förste talaren i Almedalen, i år.


   

Stora Torget har en staty av en katt som hette Knäcken, en mycket stor, rödvit hankatt som i över 10 år vad känd som ”kungen av Visby” höll ordning på Stortorget, vistades alltid där, hans revir liksom. Alla i staden kände till katten som gick ut och in på restauranger och krogar.


Katten avled 14 år gammal och statyn av honom är av brons, i naturlig storlek.



   

Något annat som både jag och mysingen tyckte var helt underbart var lugnet och stillheten i Botaniska Trädgården. Där fanns det mycket att se och njuta av, fast ännu så länge blommade det ju inte för fullt.


 

Lusthus.


 

Ser ni regnbågen?



 


S:t Olofs ruin, övertäckt av landskapsblomman murgröna.


 

 En till kyrkoruin, mitt i stan.


   

S:t Catarina vid stora torget, tror jag.



 

S:t Clemens kyrkoruin, inne, där det gick att fika.


   

Domkyrkan, den var vi också in i.


       

Östergarn                         Stenkumla                       Klinte                                Lojsta


Andra kyrkor som vi såg på vår resa. Hoppas att namnen är rätt.


Hoppas att ni mina bloggvänner mår bra.


På frågan "Hur står det till"?

kan man få det intelligenta svaret:
"Jotack, det knallar och går".

I så fall är det ytterst viktigt att det

knallar och går åt rätt håll.









Av wiolettan - 28 maj 2017 08:17

  

En sak som jag gärna ville besöka då jag äntligen kom till Gotland var Lummelundagrottan som jag har hört talas om så mycket. Det var ju en speciell upplevelse. Jag är glad och tacksam att jag orkade gå ner där.


   

Detta är inte grottan förstås, utan Grogarnsberget. Det är fint på Gotland.



Mysingen hade planerat att vi skulle gå på den första visningen på förmiddagen, som var kl 10.00 Vi kom i god tid, kvart i. Då vi skulle köpa våra biljetter sa killen i kassan att först skulle en barnklass gå så den visningen som skulle vara kl 10.00 skulle förhoppningsvis starta först halv 11, men att vi kunde gå med på barnvisningen om vi så önskade. Det ångrar vi inte.


Barnen skötte sig exemplariskt, inte en massa skrik och prata i munnen på varandra, utan allt gick prydligt och städat till. Ville de veta något så räckte de upp handen och väntade snällt på att bli tilltalad. Jag måste säga att jag var storligen förvånad. Oftast är barnen i storstäder inte så, av det jag har sett vid besök på muséer och liknande. Undantag finns, naturligtvis. Men dessa barn var en positiv överraskning.


Först fick vi se en film om hur det var då tre grabbar, 1948, upptäckte och inspekterade dessa otroliga underjordiska gångar och sedan vandrade vi iväg. Jag kom ju tidvis lite efter, men mysingen höll mig sällskap och gruppen väntade snällt in oss.


Guiden berättade och visade och det var så intressant. Först kommer man in i ”Bergakungens sal” och ”Kapellet” en annan sal.


Vi gick den så kallade ”turistgrottan,” men det går att pröva på lite grottäventyr, längre in i grottan.


   

Droppstenar eller stalaktiter. Hänger som istappar. Det tar c:a 200 år för en stalaktit att växa 1 cm.


   

En tistel som levde upp när beslysningen var tänd i grottan. På vintern dog den. Vaknar till liv på våren igen, när lyset tänds.


   

Raukar. Ett annat av Gotlands sevärdheter. Lickershamn raukfällt.


   

Ser ni hjärtat där i öppningen.


   

Ganns ödekyrka i Lärbro på norra Gotland.


   

Hångers källa, efter Lärbro, ännu ett naturminne som vi besökte och som ligger i närheten av ovanstående ödekyrka. Det sägs att det var här som Israel Kolmodin skrev den underbara psalmen, ”Den blomstertid nu kommer”, på 1600-talet. Vi såg också en minnessten  över diktaren. Den restes 1944. Kolmodin var en tid biskop på Gotland och kyrkoherde i Lärbro.


Ett museum som vi besökte som var mycket intressant var Lärbros sjukhusmuseum. Nedan visar jag lite bilder därifrån.


                                 

Sköterskornas klädsel.                   En typisk sjukhussal.                    Tandläkarstol. Borren kommer jag ihåg.


                               

Officersmäss.                                Arbetsrum.                                Stencil.


Krigssjukhuset började att byggas 1939. Det fanns cirka 500 vårdplatser. Här fick vi också se en film om hur livet kunde te sig för de som arbetade på sjukhuset och de som var inlagda. På detta sjukhus kom det tusentals flyktingar. Det fanns både civila och soldater där. Koncentrationslägerfångar fick också vård på detta sjukhus.  Många avled, det kunde vi se på kyrkogården bredvid. Detta sjukhus var då Sveriges modernaste och största, i sitt slag.



            

Björke                              Gammelgarn                       Roma                               Ardre


 Vi besökte många kyrkor men bara ett fåtal var öppna. Blev förvånad över att det fanns så många kyrkor på Gotland. Ni får ursäkta om jag kanske har blandat bort namnen, eller förväxlat. För som sagt det var många.


Hoppas att ni mina bloggvänner har en finfin dag.


Om man möter rikedomen,

visdomen och läkedomen

i helgedomen, kan det innebära

att man upplever den sanna kristendomen

ända in i ålderdomen.

 







Av wiolettan - 24 maj 2017 14:20


Nu äntligen har jag varit på Gotland och därmed har jag besökt alla våra landskap i Sverige, utom Norrbotten, dit kommer jag inte ihåg att jag har varit. Ja, vi kom inte igår utan har varit hemma flera dagar, men jag har svårt att sitta, har ramlat och slagit i svanskotan. Klumpigt? Ja verkligen. Ska berätta om den händelsen i ett annat inlägg. Jag skyller på mitt låga blodtryck och min dumhet. (Kanske busschauffören också.) Ska försöka att sitta lite, mellan varven, och skriva, men detta tar tid och gör ont. Jag har ju brutit den en gång förut.


Gotland, kändes nästan inte som Sverige. Växtligheten var på en del ställen annorlunda. Jag trivdes där och det var intressant att få nöjet att se denna vår största ö.


Vi tog flyget ifrån Bromma ner till Visby och hyrde där en bil som vi kunde använda efter behov. På det viset kom vi att besöka många platser och se mycket, de dagar vi var där. Fria mil så vi kunde köra runt så mycket som vi ville, praktiskt.


Bilen var lättkörd tyckte mysingen, jag följde bara med som passagerare för att kunna få se så mycket som möjligt även under bilturerna. Mysingen har varit på Gotland förut, till och med varit guide på en busstur dit. Han var min guide där också och hade planerat denna tripp i nästan minsta detalj. Lite avvikelse blev det förstås, ibland. Vi hade tur med vädret, det regnade bara en dag. Temperaturen lagom, ingen direkt värme, toppen.


   

Här bodde vi flera nätter, i Dalhem. Hotellet beskrivs som lantligt och personligt och det håller jag verkligen med om. Ett härligt ställe med underbar personal. Lugnt och tyst, sommarruschen hade inte börjat.

   

Dessa getter kom och välkomnade oss.


     

Hade även utsikt emot deras hage ifrån rummet. Ibland tronade den vita geten och ibland den svarta.



   

Jag fick också klappar hästar. Dessa underbara stora djur. Det fanns många djur vid detta hotell. Ägarens djur.


   

Även en vit, så fin.


                  

Härlig altan.                     Tystlåten arbetsmyra, jobbade jämt, om den inte stod på laddning.


 


Vill lova att den hade stora ytor att jobba på.



   


Matsalen.



   

En morgonpromenad.


   

Offerkälla vid Bro kyrka. Här slänger folk fortfarande i mynt, de låg på botten. Den röda svärdslipningsstenen, där ska man slänga i slantarna, stenen närmast mig på bilden. Dessa specirella stenar tros vara ända ifrån stenåldern. Märkligt att tänka på. Det fanns också en vacker gammal bro, där vid källan.


   

I Bro kyrka fanns ett hagioskop. Ett sådant hade jag aldrig sett förut.

Meningen var att det skulle finnas tillfälle för en andaktsstund även för dom som inte kunde eller inte fick komma in i kyrkan.


   

En liten dörr ledde in i det lilla utrymmet där man kunde kika in på altaret.


   

Galgberget, fin utsikt.


   

Galgbacken. Visbys gamla avrättningsplats. Historien slår verkligen emot en.


Jag får fortsätta skriva en annan dag, kanske.

   

Som avslutning några kyrkor. Vi besökte en mängd kyrkor. Detta är Bro kyrka. Ni ser den lilla dörren till vänster, där innanför fanns hagioskopet.



 

Dalhems kyrka.


 

Den var öppen så vi kunde gå in. Vi tycker om kyrkor, slott och andra gamla byggnader, allt sånt som minner om en svunnen tid. Tyckte om ämnet historia, i skolan.










Av wiolettan - 13 maj 2017 11:05


Igår gjorde vi en liten utflykt tillsammans med vänner ifrån pensionärsföreningen SPF.


Vi startade vid 9-tiden med buss till Skånelaholms slott, i Sigtuna kommun. Det ligger så fint vid sjön Fysingen.  Ett rosa lantslott som rymmer en mängd föremål, allt ifrån allmogemöbler och husgeråd till böcker och konst. Samlat och donerat av Herbert Rettig. Skånelaholms slott består av en huvudbyggnad och fyra stycken fristående flyglar.



   

Nu bor ingen i slottet utan det visas för allmänheten, sommartid. Fram till 1985 bodde fru Ing-Mari Rettig där.


Slottet uppfördes c:a 1640 av Andreas Gyldenklou i tysk nederländsk senrenässansstil, fasaden av tegel. Gårdens namn omnämndes redan 1276 i ett köpebrev när dåvarande ägaren Magnus Ladulås sålde egendomen.


Slottet har inte haft så många olika ägare. Från 1742 – 1918 var den längsta perioden då Skånelaholm ägdes av bruksägarfamiljen Jennings. Inga kungar har ägt slottet.


Man kan nästan tro att Skånelaholm ligger i Skåne. Lätt att ta miste kanske, vilket en bussresa med en grupp resenärer gjorde. De hade ringt och beställt lunch och skulle vara där vid en viss tid. Ingen buss kom, det dröjde ett bra tag och så ringer reseguiden och frågar, ”var är lunchen, vi har väntat ett bra tag här i Laholm i Skåne”. Det var ju många mil bort.


Visningen av slottet var otroligt intressant. Guiden var så duktig och påläst så det var en fröjd att lyssna till honom och få veta en massa saker om förr, vilket jag tycker är så spännande.


   

Denna byrå är dyrbar och rymmer en mängd apoteksvaror ifrån forna tider. Möbeln har varit  ett bra hjälpmedel, i undervisningen av nya apotekare. I de små lådorna finns det medicin och ämnen till mediciner från långt tillbaka i tiden. Två dörrar är stängda här på bilden så det finns dubbelt så många lådor. Alltså längst ner där det syns som om det är sex lådor, det är i verkligheten två dörrar som gömmer 80 lådor till.  Eventuellt är det så att Carl von Linné har ägt detta skåp också. Han och hans kunskap om växter känner vi väl alla till.


   

Nere i det gamla köket fanns det pryttlar och grejer högt och lågt. Bland annat denna uppsättning av strykjärn. Jag tror att det fanns 15-20 olika strykjärn där.


   

En sängvärmare innehållande glödande kol, eller varma stenar. I alla fall under den tiden det begav sig.


   

Vet ni vad dessa heter? Ja, rätt, det är lokor, eller sidostycken till en hästsele.


   

En släde, så fin. Sitsen för kusken längs bak. Vet ni vad den heter?


   

Vi åkte vidare med bussen till Steninge Slottsby där vi åt lunch på Steninge bruk. Denna byggnad har förut varit en ladugård. Nu restaurang och en bod där de sålde, nästan allt, nja, det var glas, teer, honung, karameller, handdukar och  en hel del hushållspryttlar. Samt en stor blomsteraffär.


   

Prylar  i mängd.



   

Restaurangmys.



   

I restaurangen fanns denna skylt.


   

Den gällde denna gamla brandbil.



Nu ska jag erkänna en sak.


Jag laddade batteriet till min kamera innan vi åkte, men glömde sedan att lägga in det i kameran så det är min mysing som har tagit alla bilderna, med sin mobilkamera.


Hoppas att ni kan svara på frågan, under bilden med släden.












Av wiolettan - 6 maj 2017 08:12


Rune Elmqvist, är det namnet bekant? Kanske för en del av er och andra inte. Det är i alla fall namnet på mannen som har uppfunnit pacemakern. En liten dosa i min kropp som många gånger har ”kickat igång” hjärtat.


1958 genomfördes den första operationen då en pacemaker inopererades i en människas kropp. Mannen hette Arne Larsson och han dog 2001, 86 år gammal. Överlevde både uppfinnaren och kirurgen.  Han hade då hunnit avverka 26 st. pacemakrar.


Den första pacemakern vägde 150 gram att jämföras med dagens som väger 10-20 gram. Det går en eller två elektroder ifrån den lilla dosan, som är inopererad under nyckelbenet, till hjärtat. Jag har två elektroder. Hjärtstimulatorn känner av då hjärtat behöver hjälp för att slå, i mitt fall om det går för sakta och vill stanna. Batteriet är tänkt att hålla i cirka 10 år. Efter det måste det bli en ny operation för att byta batteri. Kanske det är laddningsbart? Skojar bara.


Pacemakern anses vara 1900-talets viktigaste uppfinning. Jag är beredd att hålla med.


Varför jag berättar detta? Jo, jag har varit med om en del undersökningar och provtagningar senaste tiden och i onsdags, så skulle jag trampa cykel under uppsikt av en läkare, sköterska och EKG test samtidigt. För att kolla varför min ork plötsligt tar slut ibland och jag får andnöd. Jag trodde att allt gick bra men igår ringde min hjärtläkares sköterska och sa att jag måste till Karolinska sjukhuset för att ta nya prover av hjärtat. Spruta in kontrastvätska, eller vad det var hon sa.


Anledningen var att, beroende på att jag har pacemaker så kunde de inte avgöra om jag hade några förträngningar. Under tiden som jag hade cyklat så hade pacemakern fått sätta igång och jobba flera gånger för att sätta fart på hjärtat. Det hade haft en tendens att stanna.


Ska jag vara ärlig så tvivlar jag på detta? Tycker inte att det stämmer. Jag kan ju inte vara den första patienten som har gjort detta arbetsprov och samtidigt haft pacemaker? De borde ju vetat att testet inte skulle gå då? Var det kanske den första patienten de haft där hjärtat höll på att stanna flera gånger under trampningen?  Eller vad betyder detta?


Ha det bra mina bloggvänner. Jag kommer även i fortsättningen inte att blogga så ofta.



   

 Detta fanns utanför en affär.


 

Ja, inte ser jag så glad ut här.


 

Inte blir man väl så gladare av att hitta ett rött hjärta med ett livshotande jack i? Men det låg helt plötsligt framför våra fötter.





Presentation


Välkomna till min blogg. En 81 årig tjej som försöker se det bästa hos mina medmänniskor. Försöker också vara optimist, hur livet än gestaltar sig.

Har gift mig två gånger. Min förra man avled 2004. Gifte mig 2010 med min nya man.

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards