…jag tycker inte att jag hinner med någonting. Kanske är jag för trött för att orka med. Nu har det varit lite väl tungt ett tag, men vi får se framåt, fram emot bättre tider.

Tänkte att jag i alla fall skulle visa några fler bilder ifrån vår miniresa till Malmköping. Sedan ska ni få slippa den, tror jag.

Vi passade på att åka på en spårvagnsresa, i nostalgins tecken, kan man säga.

Svenska Spårvägssällskapet, som är en ideell förening, har fyra platser i Sverige där de kör museispårvagnar. I Stockholm, Norrköping, Malmö och så i Malmköping, där finns det också ett museum med bevarade spårvagnar och bussar ifrån många Svenska städer. Från 1900- till 1950-talen.

Denna bild visar hur spårvagnar gick i Stockholm med omnejd 1946. Ni ser, linje 15 till Sundbyberg.

Det går fortfarande bussar den sträckan Odenplan - Sundbyberg.

Det var som att förflytta sig till mitten av 1900-talet i Stockholm. Visserligen har jag åkt med linjen till Djurgården, som började köra igen 1991, på sträckan T-centralen-Djurgården, men detta kändes mycket speciellt och nostalgiskt.

Spårvagnsföraren, konduktören och plingandet, allt var som då.

Detta var vår konduktör som vid en hållplats lämnade över tågstickan, en stav, till mötande spårvagnförare. Ingen får åka ut på enkelspåret utan att ha den med sig. Så var det förr i tiden, helt krocksäkert.

En gammal trävagn ifrån Lidingöbanan.

Hållplats av traditionell typ.

En annan hållplats, med väntsal, kiosk och telefonhytt.

Ändhållplatsen i Malmköping.

Träperronger, som förr i tiden.

Vi tog också en titt i vagnhallen, där det fanns många föredettingar.

Mysingen på väg upp i en, men jag avstod, eller klarade inte av det, rättare sagt.

En Volvosugga, så kallades denna Taxibil på 1950-talet. Den är åttasitsig och rymmer en hel del bagage.

Renoveringsobjekt.

En goding ifrån den gamla goda tiden. Jubileumsbuss, passade mig mycket bra att fira min 80-års dag med.

Att leva är så häpnadsväckande

att det lämnar mycket litet

utrymme för andra sysselsättningar.