Alla inlägg under december 2012

Av wiolettan - 31 december 2012 14:18


Vi har haft en fin julhelg. Lite umgås och lite egentid. Både ock behövs, i alla fall känner jag det så.


På julafton var Ann-Sofi här, en väninna och likaledes en systerdotter till min förra man. Vi åt julmat och hade en fin dag tillsammans. Min man läste julevangeliet och så sjöng vi tillsammans, om julen och varför vi firar den. På juldagsmorgonen besökte vi Centrumkyrkan och julotta. Det var trevligt och fint.


Vi ger inte varandra julklappar men Ann-Sofi kom med en fin sak. Hon hade målat två koppar och i dom bakat cup-cake, goda att ha till kaffet. Arrangerat ett fat med bland annat tomtegodis. Både godiset och kakan har vi ätit upp.

  

 

Här ser ni vad som blev kvar.


Nu står ett nytt år för dörren, 2013. Det känns overkligt på något sätt. Tiden går så fort. Ibland känns det som om jag fortfarande befinner mig i de första fem åren på 2000-talet.


Det ringer uti tidens klocka, det ringer avsked till ett år.

Vars sista ros vi nu fått plocka, vars sista kväll för dörren står.

Dess sista sol så purpurröd. Nyss detta år sitt avsked bjöd.


Det ringer genom världens zoner, blott samma avskedssång man hör.

Än glädjens och än sorgens toner, den hem till mänskohjärtat för.'
Den balsam är för månget sår, men fram ock pressar mången tår.


Det ringer. Må vi redo vara, då himlaklockor ljuda skall.

Må vi vår tid så använda, 

att in i glädjen vi kan gå.


Jag hoppas att vi alla får ett fint år.


GOTT NYTT ÅR till er, som läser min blogg.


 



ANNONS
Av wiolettan - 23 december 2012 17:00


Så här kvällen före julafton, skulle jag vilja passa på och önska er som läser min blogg, en riktig GOD JUL.

Jag hoppas att ni får en fin helg och inte glömmer bort varför vi firar denna högtid.


Nu tändas tusen juleljus på jordens mörka rund.

och tusen, tusen stråla ock på himlens djupblå grund.

Och över stad och land i kväll går julens glada bud,

att född är Herren Jesus Krist, vår frälsare och Gud.

Du stjärna över Betlehem o, låt ditt milda ljus,

få lysa in med hopp och frid i varje hem och hus.

I varje hjärta armt och mörkt, sänd du en stråle blid,

en stråle av Guds kärleks ljus i signad juletid.


 

Vår lilla julgran.


 

En julgran som jag fotade häromdagen här i Sundbyberg.



ANNONS
Av wiolettan - 22 december 2012 17:30


Otroligt så mycket snö det har kommit. Det är så vitt och fint och jag tycker inte att det känns halt utan det har gått bra att gå. Det är skönt. Idag har det snöat av och till hela dagen.


 

Här gick vi i morse. Naturen är lite vacker på något sätt.


Vi såg en näbbmus, så liten så liten, mitt i all snö. Den sprang fram och tillbaka, ibland var den under snön och ibland ovanpå.


 

Bilden blev lite suddig ser jag.


 

Här syns den precis framför staketet vid vattnet, men bara som en liten rund sten. Ser ni den? Undrar om den kanske bor där någonstans?

Det är is på Lötsjön annars, men inte här där kommunen har gjort en plats för sjöfåglarna.

I morse var vi och skulle slänga våra sorteringssopor.

 


Så här såg det ut. Idag är det lördag och då hämtas det väl inte några sopor, knappast heller på söndag eller julafton, men vi får se.


Julafton ja, den är i övermorgon redan. Många har en hel del att göra nu med att göra det fint och förbereda all julmat.


Det kommer mig att tänka på en barnhistoria.


Det var fråga om uppsatsskrivning i femte klass och ämnet var Julförberedelser. En av de unga författarna skrev så här:

"Lite före jul köper min mamma en halv gris och även innanmätet av en slaktare, som hon sedan gör korv av".



Av wiolettan - 21 december 2012 09:01


Det snöar så vackert utanför fönstret. Med vackert menar jag att snöflingorna dalar ner. Inte som det har varit ett tag nu att det "snöar på snedden". Blåsten ställer till det.


Annars är det som vanligt, kanske lite mer att jobba med och tänka på. Mest då för mysingen, han har verkligen fullt upp, varje dag. Idag ska han in till stan på ett logemöte, eller rättare sagt, i kväll. Nu mitt på dagen ska han till Centrumkyrkan på begravning. Han är med i Huskören  och en av dess medlemmar har fått flytta till sitt himmelska hem, så kören ska sjunga i kyrkan och på samvaron efteråt. I förrgår var det också begravning i samma kyrka. En, av livet tilltufsad tjej, som efter många år av missbruk och hemlöshet blivit frälst och kommit med i vår församling, har också fått hembud. Båda dessa har, enligt doktorsexpertis, levt på "övertid" i flera år.  Enligt läkarna ska man inte kunna leva så länge med de sjukdomarna.


Det finns ett hem där evig sång skall klinga.

Det finns ett hem där frälsta skaror bringa,

ett evigt pris till Jesus kär.

Mitt hem är där, mitt hem är där.


Det finns ett hem, inom vars portar klara.

Han samla skall de återlöstas skara.

Där varje huvud krona bär,

Mitt hem är där, mitt hem är där.


Vid vår promenad i morse träffade vi nästan inga som vi kände. Det var bara en dam med sin hund som vi hälsade på. Det känns lite tomt och ovant. Vi är ju annars bra många som ses varje morgon, vissa stannar vi och pratar med, men de flesta hälsar vi bara på. Det är kanske 10-15 st som vi har blivit mer eller mindre bekanta med på dessa våra morgonturer. Så det blir en saknads känsla då vi inte ses.


 


"Gröna stugan" som vi gick förbi i morse. Ett trevligt julpyntat matställe.



Av wiolettan - 16 december 2012 10:59


Promenaden i morse var lite tung. Bitvis var det lite för mycket med snö för att det skulle kännas lätt att gå. Men jag ska inte klaga, det gick bra ändå. Då det blir lite jobbigt säger vi: "Nu är vi på väg hem". Vi har  ett mål, framöver.


En del av den myckna snön försvann i går, det har blivit lite varmare. Endast två minusgrader i morse.


 

Denna snögubbe som någon har gjort, försvinner pö om pö.


Den påminner mig om Nils Ferlin som sitter som staty i Filipstad. Mysingen och jag var på tre olika resor i sommar. Bland annat gjorde vi en bilresa ner åt landet. Västergötland, Östergötland, Småland, Halland och Skåne  var en del av landskapen vi bilade igenom på väg ner till Danmark. Med trevliga små uppehåll i olika städer.


 

Då i Filipstad förevigade jag mysingen tillsammans med Ferlin på en bänk. Vi gjorde denna resa i samband med mysingens 70-årsdag, det var hans önskemål som födelsedagspresent, kan man säga.


Du behöver inte vara mållös,

Gud har dukat till morgon, middag och aftonmål.

Du behöver inte vara mållös.

Gud vill lägga orden i din mun.

Du behöver inte vara mållös.

det finns ett himmelskt mål,

som väntar på dig.


Av wiolettan - 13 december 2012 09:40


I morse stod de stackars hägrarna vid vaken i Råstasjön. Varje vinter samlas de där i förhoppning om att någon ska komma med lite strömming. Och, någon gör det.


 

I bakgrunden ser ni Friends Arena.



 

En bättre bild av den nya arenan.


 

Vi träffade denne "någon" en dag. Han kom med sin bil och slängde en efter en av sina strömmingar. Hägrarna tog sig försiktigt framåt, ifrån vaken, upp på stranden och nästan till bilen och de som vågade och hann blev morgonens vinnare.


Igår var jag till tandläkaren och blev av med 635:- Det gjorde ingenting för jag hade inga hål så jag tyckte att det var det värt. Jag har haft tur, senaste fem åren, inga besvärligheter eller hål.


I morse hade vi minus 9 grader och nästan vindstilla så det var ett härligt vinterväder. Nu har de också hunnit ifatt med plogningen här i Sundbyberg så det går bra att gå. Det är skönt, för det är inte så lätt för äldre att ta sig fram i snömodden. Jag har klarat mig ifrån att halka eller ramla.


Psalm 121 vers 1-2


Jag lyfter mina ögon upp till bergen.

varifrån skall min hjälp komma?

Min hjälp kommer från Herren

som har gjort himmel och jord.


Hoppas att vi alla får en bra Luciadag



Av wiolettan - 11 december 2012 17:31


Vilken dag, nästan för mycket, i alla fall för mig, känns det som.


Först som vanligt en morgonpromenad, inkl. att vi passade på att slänga en del sorteringssopor. Men, så det såg ut där, alldeles fullt i behållarna och ett stort antal påsar och skräp runt om. Hoppas att de kommer och tömmer snart. Sedan var vi till pensionärs föreningslokalen för att lämna och hämta lite papper.


    

Fortfarande är det mycket snö och svårt för en del att ta sig fram.


Därefter en runda till Vårdcentralen. Det var nämligen dags för veckans koll av hur många Waran tabletter jag måste ta. Otroligt så det har blivit, men jag är tacksam att det finns den möjligheten att tunna ut blodet med råttgift. Joo, så är det nog.


Vid ettiden var vi i Rissne kyrka för ett månadsmöte och fick samtidigt lyssna till tre tjejer som sjöng vackra Lucia och julsånger. Otroligt så vackert det lät. Det var tjejer som hade skolade sångröster, men deras röster passade så fint tillsammas, en njutning att lyssna till.


 

Vi var drygt 70 pensionärer som också njöt av kaffe och hembakat bröd. Plus att det var lotteri. Mysingen och jag hade köpt 8 lotter, fick 4 vinster. Det var nästan otroligt roligt.



Sedan har vi slagit in några julklappar. Vantar, halsdukar och mössor. Mysingen ska till Centrumkyrkan på lite julbord och då samtidigt lämna lite varma klappar till behövande. Centrumkyrkan ger de som vill och behöver lite extra kärlek och omtanke till jul. De har öppet hus för de som vill komma under juldagarna och äta och umgås. De får då samtidigt de paket som har insamlats.





Av wiolettan - 10 december 2012 14:00


Vilken vanemänniska jag är. Jag har ju inte loggat in här så många gånger sedan jag började om med mitt bloggande. Men, nästan varje gång så börjar jag med att skriva "optimist", det sitter så djupt i mig eftersom jag hette så i många år. Undrar om jag alltid kommer att börja med det felet?


Nu har vi så mycket med snö och det är så vackert. Jag håller mig mestadels inomhus, känns bäst så. Vi tog en morgonrunda i morse och njöt av stillheten.


 

Denna bild tog jag i morse. Det syns som om månen har en näsa, nästan.


 

Den här tog jag, för att huset såg nästan ut som en adventskalender, med sina tända fönster.

Jag tycker så synd om dessa äldre. (Jo, jag vet jag är också äldre till åren, men känner mig inte så gammal). I allafall, dessa människor som kommer med rullatorer, käppar eller stavar och försöker att ta sig fram. Så jobbigt det verkar. Många gånger vill jag gå fram och fråga om jag inte kan hjälpa till på något sätt, men vet samtidigt att det är inte mycket jag kan göra. Men att se hur de kämpar, det skär i hjärtat. Förstår om de av förståeliga skäl längtar till vår och sommar. Men annars, det är så vackert ute.


Jag håller för det mesta i mysingens hand,  ibland för att det är halt och ibland för att det är moddigt, så är det skönt också.


 Litar på att det finns en som alltid vet var jag är och hjälper och bevarar.


Det står nämligen i Psalm 139 vers 9-10.


Toge jag morgonrodnadens vingar

gjorde jag mig en boning ytterst i havet,

så skulle också där din hand leda mig

och din högra hand fatta mig.

Presentation


Välkomna till min blogg.
Jag är en 76 åring som försöker se det bästa hos mina medmänniskor. Försöker också vara optimist, hur livet än gestaltar sig.

Har varit gift två gånger. Min förra man avled 2004. Bor nu med min nya man sedan år 2010.


Fråga mig

8 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4
5
6
7
8
9
10 11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21 22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ wiolettan med Blogkeen
Följ wiolettan med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se