Alla inlägg under december 2015

Av wiolettan - 31 december 2015 09:49


Sista dagen på år 2015, känns otroligt.


Om jag tänker på år och ålder så blir jag lite förskräckt. 2016, hur kommer det året att bli? Får vi ha hälsan och varandra. Det är nämligen inte så självklart vid 74 års ålder. Nu brukar jag ju inte tänka så, faktiskt. Men jag blir påmind då min kära mysing tittar sig i spegeln och säger:

"Men oj, vilken gammal gubbe"!  Eller då han han ser bilder på sig själv, som nu i jul:  "Vad gammal jag ser ut"!


 


73 år fyllde han i juni och jag tycker inte att det är så farligt med "den gamla gubben". Och det bästa av allt. Han har ett visst mått av humor och mycket med "barnslighet" inom sig. Plus att han älskar mig mer än något annat. Det känns härligt. Vi skrattar mycket och med tanke på att vi tillbringar nästan hela dygnets alla timmar ihop, så är vi förvånadsvärt lite osams, eller i luven på varandra. Sommarmånaderna och nu i jul och nyårshelgerna är vi med varandra nästan hela tiden annars är det ju åtaganden som kommer emellan, men det behöver vi också.


Jag är så glad och tacksam att vi får ha varandra. För sex år sedan, denna dag, låg mysingen på Danderyds sjukhus och hade nyopererats för en otäck cancertumör i tjocktarmen. Operationen gick bra och många provtagningar efteråt har visat att allt är OK.


Vi har varit "ihop" i cirka 10 år.


Tack till alla er trogna läsare som har tittat in här hos mig och läst mina tankar och funderingar och ibland kommit med uppmuntrande och fina ord.



Från oss båda till er alla.


GOTT NYTT ÅR.



Av wiolettan - 30 december 2015 08:55


Tillbaka igen. Det blir ofrivilliga pauser för mig här på bloggen, men det är ju inte ovanligt, inget att göra något åt. Nu mår jag bra igen och i morse kunde vi vandra ut. Det var plus minus noll och vi har fått lite snö.



 

Ovanligt, men det är ju den första snön detta år, här hos oss.


 

Ovanligt detta också, att himlen ser så märklig ut, tidigt på morgonen.



 

Vackert träd,  eller? Men i alla fall lite ovanligt. 


 

Månen var full på juldagen. Också ovanligt för det har inte hänt sedan julen 1977. Nästa gång som månen är full på en juldag är år 2034.



Nu har jag lite att göra, ska ringa några samtal och sedan ska vi ut och handla.  Ha en finfin dag  och roligt att ni finns här på bloggen.





Av wiolettan - 25 december 2015 10:08


...på julhelgen.


Denna juldag visar plus 5 grader och det är mycket blåsigt. Klass 1 varning här i våra trakter.


Det kändes lite tufft att vandra ut i tidiga ottan, men vi ville så gärna gå till julottan i vår Centrumkyrka.  Ångrar inte att vi gjorde den lilla utflykten. Vi fick nämligen lyssna, inte bara på julevangeliets budskap och sjunga julsånger, det var dessutom en mycket duktig kör som spelade på alla möjliga olika sorters flöjter, där och underhöll. Mycket stämningsfullt. Inga lampor i taket utan lokalen lystes upp med sterarinljus.


I går på julafton hade vi det lugnt och skönt. Min äldsta bror kom vid lunchtid och var med oss hela dagan. Vid tretiden kom min förra mans systerdotter  och firade julafton med oss. Båda två skulle annars vara ensamna denna dag och det tycker jag de inte ska behöva om de inte vill själva förstås.


 

Här är en del av lite julmat, det blev, som det heter, gående bord för vårt matsalsbord i vardagsrummet är så litet så det var praktiskt att gästerna fick hämta en del på sina tallrikar själva.



 

Några som var lite sugna på mat.


 

Mycket och mastigt igår, så i morse tog mysingen och jag bara en liten lätt frukost.


 


 


Önskar er alla en  trevlig juldag.

Av wiolettan - 23 december 2015 13:10


Dan före julafton och jag känner igen en liten inneboende stress. Men jag har min mysing och han städar och gör fint, jag bara plockar och diskar i princip. Jo, jag har bakat, Saras Kokosrutor, en Lingonkaka, Drömmar, Havregodis och Kokoskakor med saffran. Samt hjäpt till med lite förarbete vad gäller maten, skinka, revbensspjäll och det vanliga.


Det är ju så också att vi inte ska glömma bort varför vi firar jul. Det får inte bli  bara krav. Utan, vi ska träffas och umgås, det är viktigt. Ta vara på den gemenskapen vi kan få med nära och kära och kanske göra något för någon som inte har det så bra, som vi.


 

Vi tog en tidig morgonrunda, inte så långt men lite frisk decemberluft, 5 plusgrader, inge snö men det blåser en del. Så ser nog julaftonens väder ut också, vad det verkar.


 

Så här fint har de gjort det på Sturegatan här i Sundbyberg.


 

Detta höghus ser i mörkret nästan ut som en enormt stor advenskalender. En del luckor lyser, är öppnade, andra inte. Det är bara fantasin som spelar mig spratt ibland.




 

Mysingen kom just tillbaka ifrån ett litet affärsbesök. Han hade då denna julhälsning med sig.


Det är vad vi önskar er alla. En riktigt GOD JUL.




Av wiolettan - 21 december 2015 07:50



Endast tre dagar till julafton. Svårt att förstå då det igår var plus tolv grader ute och ingen snö. Jag tycker att det ska finnas snö på julen, det hör liksom till och jag måste då säga att det är inte så många jular som har varit snöfria, för min del.


Jag kommer så väl ihåg då jag och min dåvarande man bodde i Vaxmora i Sollentuna och det inte hade kommit någon snö dagen före julafton. Han ville också ha snö, så för att det skulle bli lite jullikt tog han bomull och klädde en julgran som vi hade på tomten. Den blev vit och fin och han gladde sig över att kunna visa sonen morgonen efter hur fint det var.


Då Peter vaknade och tittade ut ropade han:
”Mamma titta, det har kommit snö till jul i alla fall”.


”Ja visst, blev det fint det pappa har gjort”, svarade jag.


”Pappa, inte har väl han gjort så att det har snöat”?


Vi begrep ingenting förän vi steg upp och såg att det hade kommit rikligt med snö ovan ifrån, under natten.



 

I fredags kom det ett stort brev nerdimpande i brevlådan.


   

Har ni sett? Detta fick jag ifrån Diabetikerförbundet som brukar sända lite småsaker ibland som uppmuntran för att man ger lite till deras forskning. Jag har fått almanackor, sockor, pennor, kreditkortshållare, räknemaskin, badgrejor och en mängd andra saker.


Förstod inte först riktigt  meningen med denna konstiga vante, men efter en stund  begrep jag. Kanske för att kunna knappa på mobilen utan att frysa om händerna? Det är bara till att knäppa upp den lilla extra ”fickan” och trä över fingrarna, så blir det som till höger. Förstår ni hur jag menar?


Nu ska vi strax iväg, måste handla lite till jul.





Av wiolettan - 18 december 2015 08:38


Trevligt att ni har tittat in här hos mig fast jag inte har skrivit något på flera dagar. Förmaksflimret har besökt mig och jag känner mig fortfarande svag och matt i benen.


Vet ni hur det känns att ha fått ett ”andra liv”?  Eller fått en chans att få fortsätta det liv man har. Jag är verkligen tacksam över det. Jag har ju berättat om hur mitt hjärta stannade för fyra år sedan, men att jag då var på hjärtintensiven, uppkopplad, så läkare kom rusande. Efter det fick jag en pacemaker inopererad.


Ja det är dit jag skulle komma, till denna lilla apparat som har ”startat om” mitt hjärta ett antal gånger. Senast nu häromdagen. Jag känner nämligen hur det stoppar upp och sedan hur det sätter igång att pulsera igen. Det är en märklig känsla och den får mig även att stanna upp och tänka till. Hur litet vi vet om våra dagar här på jorden och hur viktigt det är att vi försöker att göra det bästa av den tid som vi har fått oss tilldelat. Och, hur svårt det är att verkligen ta till vara livet, göra det bästa möjliga av de förutsättningar som vi har fått, för oss själva och för andra. För jag tror att vi lever inte bara för vår egen skull, utan också för att vara till hjälp och stöd för någon eller några som behöver det. Men, så lätt det är att bli självisk och bara se till sig själv.

   

Jag kom att tänka på ett vykort som jag fick. Ser ni vad det står?


Lämna dina problem till Gud,

Han är ändå vaken hela natten.


Nu ska jag försöka att baka lite kakor, det var länge sedan sist, men till jul tycker jag att det kan vara gott.




Av wiolettan - 14 december 2015 08:40


Inte kom jag med till kyrkan igår. Förmaksflimret kom som ett brev på posten. På tal om brev på posten så har jag fått det första julkortet för i år, tidigt, men roligt.


Men, i alla fall, det gick bra för mysingen att sjunga i kyrkan utan att jag var med, det fanns så många andra som lyssnade. I morse kunde vi båda gå ut igen.


 

Det hade kommit lite pudersnö och 5 minus grader visade termometern.


 

En ensam sko hade någon ställt upp. Hur och varför lämnas en ensam sko vind för våg ute? Jag får en massa tankar och funderingar i huvudet.


 

En annan ensam sko, denna gång en damsko. Då blir jag riktigt orolig. På en motionsväg runt Lötsjön, ligger en sko, slängd. Varför? Har det hänt nå´t?  Det måste det ju, för ingen slänger väl av sig sin ena sko långt ifrån något hus eller någon bebyggelse. En fin finsko, i decemberkylan.


 

På Sturegatan har de redan gjort i ordning för att sälja julgranar. Jag tycker att det känns som om det skulle vara långt till jul, men tydligen inte, för här har de lagt en hel hoper med granar. God Jul, önskar de oss också. Bockarna var där som skydd, kanske, för att inte granarna skulle stjälas. På sidorna på bockarna satt det julkort, rätt så fiffigt. De kanske tänker som så. "Om vi önskar de som går förbi här och ser dessa granar, en God Jul både på plakat och på julkort så kanske de inte stjäl våra granar utan låter dom vara ifred".


Ni som undrar angående tandläkarbesöket. 775:- fattigare, men inga hål. Ett år till nästa gång om inget oförutsett inträffar. Bra va?


Önskar er som kommer in här och läser en fin ny dag och vecka.



Av wiolettan - 12 december 2015 08:56


I morse tog vi en 50-minuters runda. Det kändes bra att åter kunna gå ut och vandra, som förr, nja kanske inte riktigt som förr, men det går framåt.


Jag tänkte på en sång, då jag vandrade vägen fram, en sång som Huskören brukar sjunga. Hoppas att de sjunger den i morgon på förmiddagsgudstjänsten. Kanske kan jag gå med, det var många veckor sedan som jag var till en kyrka, känns ovanligt.



Tänk vá skönt att bara finnas till

 vara fri och göra allt det som man vill.

 Bara gå sakta fram under sol på en strand,

 höra vinden stilla viska fram Ditt namn. 

 Jag kan inte sluta tänka på,

allt Du ger mig, sommarsol och himmel blå.

Jag hör sång och jag ser hur man skrattar och ler

och man talar om det sköna som Du ger.


Jag sitter högt på ett berg och tittar ut över jorden,

jag ser skogar, jag ser ängar, jag ser hav.

Jag ser människor små, och jag börjar att förstå.

Vi behöver alla Gud och särskilt jag.


Många vet ej om din existens,

men jag tycker att den både syns och känns,

då jag ser allt du gjort både litet och stort,

blir jag tacksam att du tänker just på mig.

Tänk om alla visste vad jag vet,

och det är ju inte alls nån hemlighet,

att den frihet och glädje jag har alla dar,

ja den vill Du ge åt alla och envar.



 

 En liten ovanlig skyltning? Kanske inte, men det var första gången som jag såg en så´n skylt. Inte såg vi till någon vakt heller, men tidiga mornar sover nog vakterna.


 

Denna skylt, som vi också ser på våra rundor tycker jag är bra och skulle vara glad om alla hundägare kunde följa detta råd. Alltså att plocka upp efter sina älsklingar. Kopplade, det tycker jag att många hundar inte behöver vara eftersom de är så bra uppfostrade, men där är det kanske också lite olika. Mig stör det inte om de inte springer på mig förstås.


 

Denna skylt är väl också ovanlig, eller har ni sett något liknande? Skulle egentligen gått förbi avspärrningen för att se om den "arga kärringen" skulle kom farande.


En tråkig sak såg vi också i morse. (Tog ingen bild). Det var en bil som hade fått en sten inslängd genom främre sidorutan så det var bara att kliva in där och ta vad som fanns. Det var lite skräp som var kvar men vad som har försvunnit vet vi inte. Tänk så tråkigt för bilägaren att komma till sin bil på morgonen och upptäcka förödelsen. Stenen låg kvar vid trottoaren.



Presentation


Välkomna till min blogg. En 81 årig tjej som försöker se det bästa hos mina medmänniskor. Försöker också vara optimist, hur livet än gestaltar sig.

Har gift mig två gånger. Min förra man avled 2004. Gifte mig 2010 med min nya man.

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30 31
<<< December 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards