Alla inlägg under september 2017

Av wiolettan - 26 september 2017 18:49


Ni får förlåta mig så mycket men jag har inte skrivit något här på några dagar och orkar inte gå in till er och läsa eller kommentera.


Jag måste gå och lägga mig och vila för att se om jag orkar följa med mysingen och min bror upp till Ångermanland och stänga stugan för vintern.


 Mitt på da´n i dag hade jag 38 i feber så går det neråt så är det bra. Kollar i morgon bitti.



 

Ingen gissade rätt på platsen som vi hade besökt, i förra inlägget. Det var tre sådana här vagnar som skjutsade oss och jag frös, kanske då jag blev sjuk.



 

Ett litet hjärta får ni idag också.  För ni ser väl hjärtat?



Sköt om er och var rädda om varandra.





Av wiolettan - 23 september 2017 11:20


Det har kommit två nya elever till tredje klass, två pojkar som är tvillingar. Fröken hälsar dem välkomna till klassen och ska skriva upp deras namn.

"Vad heter du nu då", frågar hon den ena.

"Konstantinopel".


"Jaså, och du då"?

"Kristianopel".


"Vad är det här för skoj", snäser fröken. "Man driver inte med sin lärarinna på det viset. Nå, vad heter ni i efternamn"?

"Det sa vi ju, vi heter Opel. Jag heter Konstantin och brorsan heter Kristian."


De barnen, de barnen.


Häromdagen då jag sökte ibland mina bilder hittade jag denna.


 

Min fina Topsy. Jag fick den som liten kattunge av min förra man, strax efter det att vi hade gift oss. Han hade snabbt kommit underfund om att jag älskade katter. Topsy bodde hos hos i nästan 17 år. Först i lägenhet i Sollentuna, sedan radhuset i Vaxmora, sedan villan i Duvbo och till sist lägenheten här i Sundbyberg.


En fin katt, lite norsk skogskatt och lite perser, om jag minns rätt.



Vi hade gäster hos hos i går och fick frågan om vi inte ville skaffa oss en hund, för att ha sällskap då vi är ute och vandrar.


"Nej", tyckte mysingen, "vi har sällskap av varandra".


Dom vet ju också att jag tycker om katter och tyckte att en katt då, vore inte det något. Men, det blir inget av med det. Mysingen är lite allergisk och samtidigt känner han att vi bli låsta om vi skaffar husdjur och det har han rätt i.



 

Dessa är väl vackra djur?



 

Även denna har sin charm.


Dom här fotona tog jag i måndags då vi var på en dagsresa. Kan någon gissa var?


Hoppas att ni får en finfin helg, kära bloggvänner.





Av wiolettan - 21 september 2017 07:05


Inatt har det regnat, mycket. Jag låg vaken timme efter timme och lyssnade, men ingen åska som tur var.


Märklig känsla detta att ligga vaken, inte kunna sova, förmaksflimmret störde mig, och höra en annan person sova som en stock. Höra att han sover som en stock är ju i och för sig märkligt, men så är det. Jag missunnar inte mysingen att få sin skönhetssömn, det behöver han verkligen. Ojdå, det där blev kanske lite konstigt. Han är fin som han är. Det är inte utsidan som räknas, utan insidan. Ojdå, blev det också konstigt? Bäst att jag skriver om något annat.


Häromdagen då vi var till återvinningen med vårt plast och pappersskräp, såg vi en märklig sak.


 

Ni ser att det är kantareller och inte lite heller, flera liter. Undrar varför någon plockar kantareller och sedan slänger dom? Är de dåliga eller något annat fel? Eller kanske personen ifråga ville att det skulle komma någon behövande som ville och behövde dom. Så tänkte jag, så jag tog inte med dom hem fast mysingen ville.




Vid centrum här har det ordnat det fint.


 

Här läste vi förklaringen.




 

Det var så här bekvämt ordnat på många platser.



 

Bara att sätta sig ner och koppla av om man kan det.


Idag kan jag inte det, orkar inte med någon utomhuspromenad.


Hoppas att ni alla får en fin dag.










Av wiolettan - 17 september 2017 08:47


Tack snälla, alla, för era fina, uppmuntrande och peppande kommentarer.


Förstår om ni tycker jag är harig, men jag har mina rutiga och randiga skäl. Varit med om att bedövning inte tagit och jag vill inte uppleva det igen. Det är kanske nackdelen med att vara rödhårig, en av flera nackdelar. Jag har läst att rödhåriga upplever smärta annorlunda och att det behövs 19% mer narkosmedel för att söva oss. Samt att vi är mer motståndskraftiga mot lokalbedövning. Jag kollade upp detta med smärttrösklar efter det att bedövning inte tog första gången, på mig.


I alla fall. Hjärtdoktorns sköterska ringde och sa att alla proverna var bra. Både lever och njurvärdena. Så har jag varit till min husläkare (heter de så nuförtiden?) Där fick jag reda på att de prover jag tog där var bra också. B12 OK, järnvärderna hade gått upp. Alla prover var inom marginalerna. Hon frågade om jag ville ha kopia på dom för att kunna titta på och njuta. Det tackade jag för.


Kontentan av alla besöken denna vecka är att jag mår bra, efter proverna att döma är jag frisk som en nötkärna och det är härligt. Om det inte hade varit för hjärtat så hade allt varit toppen. Riktigt bra är det väl inte då jag äter cirka 8-9 tabletter om dagen. Men, som sagt, idag, toppenliv.




Idag är det kyrkoval. Jag har redan röstat. För några dagar sedan gick jag till prästgården och röstade, tog det säkra för det osäkra. Visste ju inte om jag skulle må bra idag. Vilket jag gör.


 

Fick en tablettask. Länge sedan jag köpte en tablettask. Dessa var goda.


Mysingen har lämnat mig. Ja, bara för idag, hoppas jag. Han gick iväg redan halv nio i morse till Duvbo kyrka. Där ska han vara valförrättare. Han trodde inte att han skulle komma hem förrän sent i natt, efter det att röstsedlarna har räknats.



 

Så fina tankar på mitt hjärtkort.



 

Detta var ritat på en vägg, utmed vår morgonvandringspromenad. Ett litet hjärta och kärlek till alla.


Trevlig dag önskar jag alla.









Av wiolettan - 14 september 2017 13:32


Besöket hos hjärtläkaren igår, gick så där.


Det jag fick reda på var att jag har många timmars förmaksflimmer varje vecka. Fick inte veta i procent men över halva tiden. Den längsta tiden sammanhängande var 24 timmar och det var förra veckan, det kommer jag så väl ihåg. Annars ofta 12-15 timmar. Halva tiden? Det blir ju i stort sett varannan dag. Undrar inte på att jag känner mig så kass.


Ultraljud togs och det var bra, sa han. Men, ändå så ville han skicka en remiss till Karolinska sjukhuset för någon slags röntgen av hjärtat. Jag sa nej. Jag tror att han är van vid att jag säger nej för han sa att det säkert inte var något fel men för att utesluta det så måste jag och det är inget farligt, gör inte ont. Ja, men sa jag, sprutar de inte in en massa jox i mig. Jo, det gör dom, men det går så bra så. Jaha. Läkaren pratade om samma undersökning förra gången också, men jag ville inte. Jag är så frutansvärt harig, det tar emot.


Sköterskan var också där och jag hörde hur de pratade tyst med varandra. Tänk så nojig man kan bli.


Så frågade läkaren om jag hade haft någon i min släkt, nära, som fått hjärtinfart. Jo, visst, har jag det. Två bröder till min mamma och en syster dog i hjärtinfarkt och en av mina bröder har haft en stark hjärtinfarkt. Mmm, ja det går i arv, troligen ifrån din mamma då, sa doktorn. Vad betyder "mmm"?


Jag skulle också ta prover, så det gjorde jag i morse. Tre rör tog dom denna gång. Inte konstigt att jag har dåliga blodvärden så mycket blod som dom tappar mig på. Mysingen följde med mig. Vi fick åka till Solna denna gång.  Eftersom undersökningen ska göras på Karolinska så måste det vara på deras laboratorium som proverna tas.


Nu var dessa två saker avklarade. I morgon ska jag till vårdcentralens läkare och få svar på de fyra rör blod dom tog där. Märkligt att jag delas upp så där. Kan de inte samsas om rariteterna?


Förlåt om jag konstrar och klagar men jag som är en sann optimist och nästan alltid glad, känner mig mycket ledsen.


Ja visst ja. Jag gav ju er en fråga i förra inlägget om vem som hade sagt:


Han började sin resa utan att riktigt veta vart han skulle fara.

När han kom dit visste han inte var han var.

När han återvände hem visste han inte var han varit.


Det var Christofer Columbus det gällde.  Bra Lena, du klarade det. Tack alla som gissade.

Förresten, han finansierade färden med lånade pengar. 




Kanske någon vill se dagens hjärtan?


 

På en busskur. Någon har varit konstnärlig.



 

På en papperskorg, såg vi detta, då vi stod och väntade på bussen.






Av wiolettan - 12 september 2017 08:29


Han började sin resa utan att riktigt veta vart han skulle fara.

När han kom dit visste han inte var han var.

När han återvände hem visste han inte var han varit.


Vet ni vem detta handlar om?  Kan ju som en liten hjälp tala om att det inte är jag.


Idag har vi tvättstugan.


Därefter ska jag gå och poströsta till kyrkovalet.


Sedan till en affär och se om jag kan hitta någon kofta, blus och långbyxor. Det blir ju det svåraste och det som jag tycker minst om. Jag är ingen så´n som gillar att gå i affärer och handla. Men, det är bäst att passa på nu idag då jag känner mig bra.



 

Igår fick mysingen fyra lotter per post. Vi hade vunnit på våra korsord. Men, det var fyra lotter och ingen vinst. Två av lotterna hette tjugan och så här såg den ena ut då vi hade skrapat den. Två hjärtan, alltid något. Jag har inte sett sådana lotter förut. Vi köper ju sällan lotter och vinner inte så ofta heller.



 

Utsidan, före skrapningen. Ett hjärta här också.



 

Även här ett hjärta, så jag klagar inte. En hel del av nöjet är ju att skrapa lotterna. Ni kanske tröttnar på "mina hjärtan", säg till i så fall. Jag har inte tröttnat ännu.


Ha en finfin dag. Kunde ni frågan?






Av wiolettan - 9 september 2017 09:16


I morse mulet och grått, vid vår morgonrunda. På väg hem började det att regna, men, det är inget som gör mig något jag är bara så tacksam att jag kan stiga upp och vandra ut. Guds nåd, från början till slut. "Herrens nåd var morgon ny",  finns en psalm som heter, skriven av Lina Sandell.


Den här helgen ska jag verkligen försöka att ta det lilla lugna. Nästa vecka är det mycket på gång och två lite obehagliga saker. Nja, jag tycker så men andra har kanske inte den känslan. Jag ska på två läkarbesök, samma vecka, en för mycket om ni frågar mig.


Bland annat ska jag till min hjärtläkare och jag hoppas att jag ska slippa tunghäftan och ta mod till mig och fråga om jag kan få slippa Warantabletterna och få någon annan tablett som tunnar ut blodet. Vet att den är dyr så det beror på något som jag inte vet, om jag får byta eller inte. Pradaxa, undrar hur den tabletten är?


Nu något trevligare, lite morgonpromenadbilder.


 

Se så fint det blommar i rabbaten.



Vid Lötsjön har kommunen haft en maskin igång och fått upp en mängd näckrosblad. Då vi kom så var det en lastbil där som hämtade upp högarna.



 

Vattenfontänen är i full gång.


 

Det här trädet tycker jag synd om. Massor med rötter ovan jord, men näringen räcker tydligen till ändå.

  


 

På tal om, tycka synd om, ja jag kan inte låta bli. Den låg på trottoaren framför våra fötter på Tulegatan.


 

Även detta hjärta låg framför oss då vi kom och gick, tillsammans med ett löv och en fimp. Fimpar slänger folk ofta omkring sig.


På tal om att slänga saker omkring sig. I morse då vi gick på Sturegatan  hörde jag helt plötsligen mysingen ropa:

"Hallå där, ta upp bananskalet du slängde och lägg det i en papperskorg, nu och i framtiden".


Han skrek verkligen högt, tjejen hade nämligen hörlurar på sig. Men hon vände sig om, högröd i ansiktet och fick vända och gå tillbaka ett 10-tal meter, för att hämta upp skalet. Tänk att hon gjorde det. Jag menar inte att hon tog upp skalet utan att hon åt en banan och bara släppte ner skalet. Hon var cirka 25-30 år år. Hur är folk funtande nu för tiden? Tittar man inte ner då man går så kan det hända en riktig olycka.


Trevlig helg vill jag önska er mina bloggvänner.






Av wiolettan - 7 september 2017 08:50


En undran.


Ni som är så snälla och vänliga och kommenterar mina blogginlägg, har ni besvärligheter med det?  Att ni slängs ur eller andra struligheter.  Skriver något och sen får börja om är inte roligt. Någon vet jag, men kanske fler.


Det jag är intresserad av är att veta om det är från min dator strulet kommer, att jag kanske ska byta bloggplats eller om det är andra förändringar som jag kan göra. I så fall så gör jag det gärna, för jag förstår att dessa  besvärligheter måste vara påfrestande.


Hoppas att ni svarar på min undran.


Nu till något roligare.



 

Vad tycker ni om denna skylt? Denna restaurang finns på Fredsgatan här i Sundbyberg och jag tycker att den är rolig. För någon har verkligen försökt vara rolig, kan jag tänka mig. Restaurangen heter Selmas och tydligen är det tillåtet för katter att pussas här.



 

Detta köpte jag till min mysing så det sitter nu vid hans skrivplats.  Ett hjärta längst upp förmildrar kanske texten, vad vet jag?



 

Såg detta hjärta i mitt bildarkiv i morse. Vet ej om ni har fått se det förut. Vid en lunch då vi tog en tallrik kräm med mjölk, så bildades detta hjärta. Korsord har vi ofta bredvid tallriken så äter vi inte så fort, det är inte nyttigt, men lösa korsord är nyttigt.


Nu ska vi iväg och handla. Bland annat ska mysingen köpa en ny skjorta.


Ha en finfin dag. Här var det bara 8 plusgrader och molnigt i morse, men nu skiner solen.







Presentation


Välkomna till min blogg. En 81 årig tjej som försöker se det bästa hos mina medmänniskor. Försöker också vara optimist, hur livet än gestaltar sig.

Har gift mig två gånger. Min förra man avled 2004. Gifte mig 2010 med min nya man.

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards