Alla inlägg under augusti 2014

Av wiolettan - 26 augusti 2014 14:30


Otroligt, egentligen, hur vi människor är. Om det i vanliga fall är alldeles tyst och ingen säger något på en buss eller tunnelbana så börjar var och varannan prata med den som finns i närheten om det händer något oväntat eller märkligt. Jag har varit med om det flera gånger.


I morse åkte jag och mysingen till Karolinska sjukhuset, de skulle kolla min pacemaker. Vi står där vid busshållplatsen och väntar då det kommer upp en skylt om "försening på grund av vagnfel", men ingen ny tid stod angiven. Eftersom jag hade en tid att passa så frågade jag damen bredvid hur länge hon hade väntat för att få en aning om hur länge jag skulle få stå där. Bara den lilla frågan gjorde att vi alla vid busshållplatsen började prata med varandra, om busstider, förseningar och om hur det brukar vara, om hur det skulle vara och om hur det är.


På bussen satt det en dam som betedde sig mycket märkligt. Hon slog omkring sig och pratade hela tiden och var arg som ett bi. Så frustrerad var det länge sedan jag såg någon vara, ibland folk så där. Men, som jag sa till mysingen, hon är ju rödhårig som jag, hett temprament, inte så lätt att behärska sig, tänder direkt, det händer mig ofta, fast kanske inte ute bland folk.


I morgon åker jag och mysingen iväg på en liten biltripp norröver några dagar. Tar ingen dator med mig. Sköt om er och hoppas att ni får ett bra sensommarväder.


 

Ett hjärta, ser det ut som, nästan, eller hur? Såg det på vår morgonrunda. Låg bara där bredvid gångvägen.

Av wiolettan - 24 augusti 2014 11:15


Förr då jag arbetade heltid och Peter mitt bonusbarn, var i förskoleåldern, så var lördagar och söndagar de dagar som jag kunde ägna mig åt hemmet och allt vad det innebar. Men även då, försökte jag att inte jobba på söndagar och nu då jag har alla dagar ledigt så fortsätter jag med att inte jobba då det är söndag. Förstod ni det där?


Som idag då.


Ut på morgonpromenad kl. sex, därefter frukost.


Sedan tog vi bilen och bilade rakt genom tre städer, Sundbyberg, Solna och Stockholm till södra sidan av stan och Skogskyrkogården. Nja, det blev ju inte hela städer. Där satte vi två vackra höstblomster och sedan till Haga norra kyrkogård och till sist Duvbo kyrkogård. Titta till, plantera och sköta om våra närståendes gravar, de som har gått före oss, tycker jag är viktigt.


Har också hunnit med att lyssna på förmiddagsgudstjänt på TV. Hörde en så´n fin sång.


Jag är alltid på väg mot en avlägsen destination,

bortom det vi kallar tid och rum.

Detta mål ger mig mod ger mig kraft ger mig inspiration

till att möta åren som jag nu har framför mig.


Så vad jag än gör vad jag än tar mig för

ska jag aldrig släppa taget

om denna osynliga hand som Herren sträckt mig.

Nej, vad jag än gör vad jag än tar mig för

ska jag aldrig släppa taget

om detta osynliga land som kallas himlen.


 


Ett litet hjärta framför på stigen, vid vår morgontur. Det ser lite sprucket ut.


Trevlig söndag önskar jag er. Nu ska vi greja lite med lunchen.




Av wiolettan - 22 augusti 2014 15:09


Så skönt och lätt det är de dagar som jag får må bra. Inget flimmer, inte denna förlamande trötthet, härligt.


Dagen började med en tur till tvättstugan och därefter en promenad runt Lötsjön. På vägen hem gick vi in till vår lilla Ica butik och köpte fyra astrar för att sätta på gravarna. Därefter hem och ner till tvättstugan igen och efter det fick vi frukost.


 


Då vi var klara i tvättstugan tog vi en vända till Vårdcentralen, det var dags för PK Prov på mig. Gick förbi en klädbutik där de hade en topp som hängde i fönstret, som jag tyckte skulle passa mig. Jag köpte den.


Mysingen köpte två par jeans. Apoteket fick ett besök och vi träffade en dam som vi hjälpte hitta vägen till en adress som hon skulle till, men inte visste var den låg. Det händer oss ofta att folk frågar oss om vägen. Kanske för att det syns att vi bor här. Vi mötte också tre bekanta som vi stannade och pratade med ett bra tag, en av dom fick vi sällskap med en bit. Så allt tog sin lilla tid innan vi var hemma igen.


 

Blommorna på balkongen fick lite vatten och vi fick äntligen lunch. Kyckling med wokade grönsaker.


Ett litet ord ifrån min "optimistlåda":


Vi måste försöka

ta till oss

vardagens glädjestunder".

Av wiolettan - 21 augusti 2014 08:15


Vädret, ja det är helt underbart. Uppehåll, svag vind och några små luckor av blå himmel ibland molnen. Kan det vara bättre? Ja, för många av er, men jag trivs.


Mysingen och jag är lite olika men vi trivs bra ihop och kärleken frodas. Som han sa i morse då vi pratade om att han inte var miljonär som sin bror att, " sex kan man köpa men inte kärlek, nöjen kan man köpa men inte lycka". Jag tyder det som om han är toppennöjd. Han såg lycklig ut då han sa det.


Men vi gruffade med varandra också, så tro inte att det bara är glatt och lätt fast det är mest det som jag brukar skriva om, i den mån jag skriver om oss två.


Nu blev vi osams om tiggare. Det satt, som vanligt en tiggare på Sturegatan och jag hade inga pengar på mig utan bad att få av mysingen. Men, nix, han ger inte dessa som sitter och tigger några pengar. Det kan vara delade meningar om detta men jag har svårt att gå förbi någon som behöver min hjälp av vad slag det vara månde. Det enda jag kunde få var att låna en krona av mysingen. En krona, inte mycket tyckte jag då och så var tjafset igång.


 

Vi hade på vår runda i morse hittat 4 st Loka och 1 st Coca Cola flaska oöppnade som han tog hem. De låg utspridda på gräset bara. Någon hade fått nog och orkade kanske inte bära hem dom igen. Vad tjänade inte vi på det?


Många säger att det är fel att det kommer så många hit och tigger och att vi inte ska ge dom något. Ja, visst är det fel, och, visst kanske de utnyttjar min blåögdhet, men det vet jag inte.






Av wiolettan - 19 augusti 2014 11:14


Idag skulle min väninna Louise som avled 2010 ha fyllt 75 år. Jag hade förmånen att få ha henne som vän i drygt 50 år.


Hon och jag blev bekanta då jag hade varit i Stockholm några år. Då jag som knappt 20-åring kom från Ångermanland till Stockholm fick jag först hyra ett rum och sedan dela en lägenhet med just Louise. Vi umgicks mycket och hon var ett fint stöd för mig. Att komma ifrån en liten by, med få människor men mycket skog och där det var 6 km till närmsta affär, till en storstad med allt vad det innebar var omvälvande. Eftersom jag dessutom var mycket blyg och "bortkommen" som man sa hemma, hade det kanske varit svårt för mig utan henne.


Jag har henne att tacka för mycket.  Hon var tre år äldre och hade bott i storsta´n ett tag, hon kom ifrån Tibro i Västergötland.


Louise flyttade efter ett antal år men vi höll kontakt. Brevledes och telefonledes och hon kom och hälsade på mig också.

 

Här syns hon med min förra man David på vår altan i Duvbo.


 

Här ser ni  mig vid grinden till huset. Så här såg jag ut i början av 80-talet. Jag var drygt 40 år.


Det som kanske är lite ovanligt är att hon och jag sände varandra julklappar varje jul och presenter till födelsedagar varje år. Var vi än bodde.


Jag saknar hennes skratt och mysiga humor, så mycket.



Av wiolettan - 18 augusti 2014 09:34


Efter vår morgonrunda tog vi bilen ner till verkstaden kl. 7 i morse för byte av bromsslangar, som de anmärkte på vid besiktningen.


För mysingen känns det lite ovanligt för han har alltid förr lagat sina bilar själv och servat dem. Men, som han sa i morse, vi har råd och ryggen är inte så bra, så då känns det skönt att låta någon annan sköta jobbet.


Vi har  haft två häftiga regnoväder här över Stockholm med översvämningar och nedfallna träd som följd. Även blixt och dunder. Det har nästan sett ut som om blixten har slagit ner i ett träd vid Råstasjön, det var avbrutit på ett sådant sätt. Men annars så har den starka blåsten gjort en del ofog.


 

Detta mötte oss en morgon. Men, det var inte blixtens fel, utan att det blåste så hårt.  Ni kanske ser mig bakom stammen?


 

Helt stopp, rakt över vår promenadväg.


 


Dagen efter hade det bildats nästan en ny väg där alla som motionerar går eller springer. Att det kunde bli en sådan märkbar stig bara efter ett dygn? Men som ni ser så måste vi ju gå runt trädet.


Ha en finfin dag.



Av wiolettan - 17 augusti 2014 08:09


Kvart i sex tog vi vår morgonrunda, mötte endast 6 st personer på en timme och trettiofem minuter. Det kändes ovanligt lugnt. Kanske för att det är söndag, kanske för att det var mulet och lite regntunga skyar. Men vi, vi bara njöt. Är så glad och tacksam att jag kan komma ut och vandra, känns skönt efteråt också.


Idag på förmiddagen kl 11 om ni är intresserad så sätt på radion P1 och lyssna på mig och mysingen. Nja, inte bara vi men har ni tur eller otur, hur man nu ser det, så kanske ni kan höra oss sjunga med i sångerna.


Det är nämligen utsändning av en Gudstjänst härifrån Centrumkyrkan som jag tillhör. En frikyrklig ekumenisk församling. Lite tal och lite sång och musik.


 

Så här ser kyrkan ut.


 

En kväll med sång och fika. Ser ni mysingen stå där framme i kören?


 

Här syns han bättre. Det är kyrkans manskör.


Hoppas att ni alla mina bloggvänner, får en fin och trevlig söndag, en riktig baravaradag.



Av wiolettan - 16 augusti 2014 09:12


Igår kväll var det ett rejält regn- och åskväder här i Sundbyberg. Ja, inte bara här förstås. Jag hörde på radion att det har varit mycket med översvämningar i närkomunen Stockholm också. Källare, biltunnlar, gallerier och även vid en del tunnelbanestationer har det svämmat över av vattnet. Räddningstjänsten har varit överhopad av samtal ifrån oroliga personer som ville ha hjälp. 


Visserligen är det vackert med blixtar men de kan ställa till mycket med skada. Jag brukar räkna, ifrån blixt till åska hur många sekunder det går och får då reda på hur långt ifrån ovädret är.


Vid vår morgonrunda såg vi en del efterdyningar, vi gick vår vanliga 5.7 km runda. Igår däremot blev det bara knappt halva rutten eftersom vi hade en kompis till mysingen som övernattade hos oss och han ville väl inte så gärna vandra ut vid 6-tiden på morgonen. Men, vi var så fräcka så att vi gick iväg ändå, vanans makt är stor.


 

Vad säger ni om detta konstverk som vi hittade på vår promenad?


Mitt namn börjar på W och min favoritfärg är lila eller ceris. Och, visst är det ett hjärta, eller? Undrar vem som har målat det? För det måste ju vara till mig.



Presentation


Välkomna till min blogg. En 81 årig tjej som försöker se det bästa hos mina medmänniskor. Försöker också vara optimist, hur livet än gestaltar sig.

Har gift mig två gånger. Min förra man avled 2004. Gifte mig 2010 med min nya man.

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5 6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16 17
18 19
20
21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards