Direktlänk till inlägg 23 februari 2021

Kreativitet och fantasi.

Av wiolettan - 23 februari 2021 08:40



Tänk om jag hade lite kreativitet och kunde åstadkomma något som jag kunde ha användning av. Som förr i tiden.  Orken finns nog inte heller nu, jag får skylla på den.


Som ung kunde jag både sticka, virka och sy. Jag älskade att sy på min mammas fina Singer symaskin. Med den kunde jag  brodera på örngott, lakan och handdukar. Vi sydde kjolar och blusar. Min mormor var sömmerska så min mamma hade säkert ärvt lite anlag av henne. Vi stickade vantar, halsdukar och tröjor. Virkade dukar, löpare och broderade bonader.


En vävstol fanns också hemma. Först klippte vi upp gamla och avlagda kläder i remsor, rätt så smala remsor, nystade upp dom och sedan vävde vi mattor och även lite finare saker.


Nu blir det inget av något. Kanske för att jag har lagt av och behöver inte så mycket utan köper det som fattas. Förr var det ett måste för att ekonomin skulle gå ihop. Jag vet att min mamma följde med mig till en tant några kilometer hem ifrån och tog mått på mig och sedan sydde tanten en fin kappa till mig.



 

Fick ett paket häromdagen och i paket låg två fina hemstickade pannlappar. De är tjocka och användbara. Tack Britt. Min yngsta syster, hon stickar fortfarande och är så duktig.



Det är bra att jag har min fantasi, den har hjälpt mig mycket, för i min fantasivärld där kan jag sticka, sy och virka som förr i världen.




I verkligheten måste man jobba och jobba och gå i skolan och göra saker hela tiden.

Men i fantasin kan man dansa och segla och sola sig.

Fast inte förr i tiden för då hade de väldigt hårda tag som de måste hålla på med.


Verkligheten är mycket tråkigare än overkligheten.

Den är så tråkig så man måste hoppa rakt in i fantasin för att orka leva.


Det är inte någon skillnad på fantasi och verklighet.

Inte i fantasin i alla fall, bara i verkligheten.


Fantasi är bara fusk. Det är saker som aldrig kommer att hända i verkligheten.

På TV kan vi se sådant som vi kan tro på.


Några tankar av barn var detta.



 


Ha en finfin dag och var rädda om er och varandra.



 
 
Bosse Lidén

Bosse Lidén

23 februari 2021 09:15

Du och Solveig skulle ha mycket att prata om när det gäller de saker som du slutat om. Men Solveig tog upp stickorna och gjorde comeback på jullovet. Det har blivit en fin tröja, en mössa och ny är det en tröja på gång igen. Fantasin delar du och jag. Det är en härlig förmåga att ha med sig under livets alla skeden.
Kram, Bosse

http://gotlanduppochner.com

wiolettan

23 februari 2021 09:39

Men så bra att Solveig har börjat med stickningen igen. Det känns så fint och nyttigt att göra något med händerna och se saker växa fram.
Blir det någon tröja till dig också, kanske, eller är det döttrarna som får den äran?
Ja du Bosse, vad gjorde vi utan vår fantasi. Den kan spela oss spratt ibland, men du, vad den berikar livet. Kram!

 
Znogge

Znogge

23 februari 2021 10:24

Förr stickade jag mycket men dagens mönster verkar så komplicerade. Symaskinen havererade för ett antal år sedan och det blev ingen ny så kreativiteten går lite på sparlåga här med. Så fina grytlappar du fick av din syster!

Kram och god tisdag!

http://znogge.wordpress.com

wiolettan

23 februari 2021 11:30

Jag har inte satt mig in i något av dagens mönster, men du har säkert rätt.
Jag har heller ingen symaskin, fast ibland så skulle det behövas, men bara för att lappa eller laga något kanske.
Hon är duktig min syster och det var så roligt att få grytlapparna, som det förstås heter.
Tack detsamma Znogge. Kram.

 
Ingrid

Ingrid

23 februari 2021 10:43

Förr stickade jag mycket, för att inte tala om alla broderade dukar. Jag gjorde t o m stolssitsar. Nu vilar händerna förutom de stunder jag sitter här vid datorn och knappar. Då är de flitiga.
Kram, Ingrid

http://https://ingrids.home.blog

wiolettan

23 februari 2021 11:32

Stolsitsar, det var ju ett svårt uppdrag, kan jag tänka mig.
Vi kanske har rätt att få vila händerna lite, mellan alla knappningarna på tangentbordet.
För där går det undan.
Kram!

 
Tove Olberg

Tove Olberg

23 februari 2021 10:55

Jag berörs av ditt inlägg Wiolettan! Du har fantasin intakt även om du inte utöver det där "görandet i sticka vurka sy". Men du ser och flätar in fantasin i ditt ändå. Jag märker det när du är hos mig och tar in bilderna. Fantasin bär oss som jag tänker det. En av mina kvinnor i vården som jag hade förmånen att få lära känna, svårt medtagen av reumatisk - svarade en morgon när jag frågade hur hade haft det med sömnen: Jo, den har varit så god för jag drömde att jag stickade stickade en tröja i många färger. Jag har det liksom i kroppen i dag!
Var rädd om dig och ha en fin tisdag!
Varma kram o hälsa Mysingen!

http://blandar.bloggo.nu

wiolettan

23 februari 2021 11:38

Tack Tove. Ja, fantasi det har jag så det räcker till. Den är mycket bra att ta till i de flesta fallen. Det kan vara trevligt, roligt och upplivande.
Men, ibland så sätter ju fantasin käppar i hjulet också, den skenar liksom iväg, irrar runt och blir svår att få tag i, få ordning på ansiktsdragen igen och bli "vuxen".
Dina bilder är så fantasirika så det är bara att glömma allt runt om och njuta så kommer det en massa bilder, i bilden.
Det är skönt att kunna drömma fina drömmar och att drömma i färger, det måste vara härligt.
Tack och detsamma önskar jag dig.
Kram och Mysingen hälsar och tackar.

 
Amisa

Amisa

23 februari 2021 12:55

Jag tycker att jag har kvar en hel del av kreativiteten, men medan jag som ung kunde virka dukar och sängöverkast och sticka tröjor till mina växande barn, så har jag nu skåp och garderober fulla och inget behov av mer saker.

Just nu stickar jag en väpnarluva och det är jättekul men beror mest på att jag råkade ärva några nystan med garn och tycker att det är bra att dom används till något.

Jag tycker det är viktigt att också ha drömmar. Alla fullföljer man kanske inte, men en del blir det något vettigt av medan andra kanske visar sig vara mindre viktiga.

http://min-inre-vagvisare.bloggagratis.se

wiolettan

23 februari 2021 16:23

Virka sängöverkast, ett mastodont jobb, enligt mig, i alla fall om det är en dubbelsäng. Min ena syster har gjort ett till mig, som jag fick för över 40 år sedan. Har det kvar ännu.
Det blir gärna så. Känns väl bra att du har skåpen fyllda.

Väpnarluva, undrar om du ska ha den själv, eller är det någon annan som ska få den äran?

Håller med dig, visst är det viktigt att drömma. Vem vet, drömmar kan slå in och vi kan få modet att följa våra drömmar.

 
Hanneles bokparadis

Hanneles bokparadis

23 februari 2021 15:24

Trevligt, jag hade också en period, sydde en del, till och med min konfirmationsklänning, kortärmat med långärmad jacka som man tog av när man skulle ut och dansa på kvällen. Den kortärmade klänningen hade dottern på skolavslutning, samma år och samma mode, när kronprinsessan Viktoria tog studenten!

http://hannelesbibliotek.blogspot.com

wiolettan

23 februari 2021 16:26

Det var strongt gjort att sy sin egen konfirmationsklänning, med jacka dessutom. Då var du ju så ung och kunde redan då sy något som skulle vara till något så fint.
Sedan att din dotter kunde ha den också, härligt.

 
wiper

wiper

23 februari 2021 16:15

Det är inte lätt om man inte orkar men du har ju gjort en hel del och även med din mormor och mamma som var sömmerskor. Känner igen detta du berättar om att man fick följa med mamma till en sömmerska som sydde upp en kappa eller nåt annat klädesplagg. Sen blir man ju tröttare och mer orkeslös av detta läge. Jag har själv försökt ta fram symaskinen flera gånger på sista tiden men avstått.

Jättefina grytlappar du fick i present. Härligt skrivet detta med fantasi för det är en viktig egenskap

Ha en fin dag själv och var rädd om dig
kramar från Malin

http://wiper.bloggplatsen.se

wiolettan

23 februari 2021 16:33

Det blir inget av det nu, tyvärr. Min mormor var sömmerska, men inte min mamma, hon fick sy ändå, till barn och hushållet.
Kappor var ju något mer invecklat så det gjorde inte min mamma, utan en annan duktig tant i grannbyn.
Jag har ingen symaskin, men skulle tro att om jag hade någon så skulle den stå oanvänd.

Ja, visst är dom fina. Tjocka och bra för att man inte ska bränna sig.

Utan fantasi vore livet bra mycket tråkigare och kanske också fattigare.
Tack Malin, detsamma och kram till dig.

 
Anki

Anki

23 februari 2021 16:34

Jag har aldrig kunnat något av det du räknar upp - jag är nog född med tummen mitt i handen - och jag har inte haft intresset heller så ...
Min farmor sydde nästan alla kläder åt sig själv och även åt mig när jag var liten. Mamma, mormor och mostrar de kunde sticka, virka, knyppla och brodera ... och ja, jag kan ingenting alls :)
Ha en fin kväll!
Kram

http://ankisbildblogg.wordpress.com

 
wiolettan

wiolettan

23 februari 2021 16:42

Men så du säger. Du kan ingenting alls. Det kan du visst det och med råge dessutom.
Jag har många gånger suttit vid datorn och beundrat dina fina bilder och undrat, hur i all sin dar har Anki klarat detta? Riktigt njutit av dina vackra alster.
Så vi är olika och bra är väl det.
Knyppla, det kommer jag inte ihåg att min mamma gjorde, eller min mormor, men jag kan ha glömt.
Tack och trevlig kväll. Kram!

http://wiolettan.bloggplatsen.se

 
Anna-Lena

Anna-Lena

23 februari 2021 20:15

Du har verkligen varit händig och kreativ. Själv är det länge sedan jag sydde annat än gardiner på maskinen. Men jag också sytt kläder och fått kläder uppsydda till mig när jag var barn/ung.
Är glad så länge jag kan sticka. De är klart rogivande. Krsm fina tjej!

http://femfemman.blogspot.com

 
wiolettan

wiolettan

23 februari 2021 21:08

Då jag var ung så var det lite skillnad emot vad det är nu.
Gardiner, då behövs verkligen en symaskin, det blir jobbigt annars.
Ja, du ser, du har också sytt som ung. Det var en annan tid och man sydde mera, tror jag.
Så fint att du kan sticka och gör det. Får något ur händerna. Förstår att det är rogivande. Tack och detsamma till dig. Kram

http://wiolettan.bloggplatsen.se

 
Ditte

Ditte

23 februari 2021 22:55

Du har ju kunnat handarbeta och de kunskaperna har du med dig. Att sedan livet gör att det inte riktigt fungerar är en helt annan sak. Jag har aldrig kunnat. Min mamma och mormor var båda jätteduktiga på att sy på maskin, brodera, knyppla, virka och sticka. Men inte jag. Har klarat mig helt ok. ändå och tagit hjälp när det behövts. Intresset var dessutom helt obefintligt.
Så fina pannlappar du fått av din syster. Och sådana går ju alltid åt-
Och visst är det bra med en fantasivärld. I min har dock aldrig handarbete funnits med. Men visst är det bar att vi är olika.
Härliga tankar från barnen.
Många tankar och en varm kram

http://https://dittemitti.se

wiolettan

24 februari 2021 21:06

För väldigt länge sedan så kunde jag det. Kanske skulle gå nu också om jag försökte, men måste väl "lära om" en del, kan tänka. Det är inget som blir av i alla fall, så väl känner jag mig själv.
Du har ju haft ett sådant intensivt och rikt liv så du har kanske inte hunnit med detta med stickning och sömnad.
Det är bra att kunna ta hjälp om det behövs. Jag har också upptäck att finns det inget intresse så gör man det inte, om man inte måste förstå.
Ja, dom är stora, fina och tjocka så att man inte ska bränna sig.
Fantasivärlden, en liten värld för sig, dit det går att dra sig undan, eller den bara kommer in i livet ibland.
Barn är så spontana och underbara i sina funderingar.
Tack snälla Ditte, detsamma till dig. Kram.

 
Preciosa

Preciosa

24 februari 2021 16:23

Hej Wiolettan!
Allt handarbete du räknade upp inkl väva gjorde mormor och mor. Hemsydda kläder på gott och ont i skolan :-) Min syster fick denna talang och sydde till alla som ville ha kläder. Inte jag...Jag hade inte intresse. Slöjdpåsen blev svart innan den blev klar i slöjden hahaha...Hann inget mer. Jaja nu räcker ju de kläder man har.Jag skulle nog vilja virka grytlappar...har inga :-)
Kram P ♥♥

http://www.spanienblogg.se/preciosa

 
wiolettan

wiolettan

24 februari 2021 21:12

Hej Preciosa!
Det kan jag förstå, mycket vanligt förr att många kvinnor kunde sy, sticka och sådant, kunde de inte så fick dom lära sig, var nästan ett måste.
Men visst kunde det bli så. Många gånger gick kläderna i arv också, i några led. Mode och att vara som andra, existerade inte.
Aha, din syster kunde också sy, då fick då säkert också en del av kakan.
Slöjdpåsen, ja nu fick jag många minnen i huvudet. Det var ju bland det första som vi fick sy i skolslöjden.
Har du inga grytlappar, men det måste vara svårt utan, om du ska ta något ifrån ugnen?
Kram till dig.

http://wiolettan.bloggplatsen.se

 
Gunnel

Gunnel

25 februari 2021 08:45

Jag minns när jag var barn att jag hjälpte mor att klippa mattrasor av gamla avlagda kläder. Sen vävde hon trasmattor av dem. Tack och lov att man har fantasi. Då blir inte vardagen så trist.Kram

http://sigrid-gunnelsblogg-blogspot.com

 
wiolettan

wiolettan

25 februari 2021 21:12

Så gjorde vi i mitt barndomshem också.
Det var roligt att väva dessa trasmattor och bestämma och sammanställa mönster och färger. Jag har kvar en mycket lång matta ifrån den tiden, finns i förrådet, ingen plats här som den passar till.
Fantasi en fin gåva. Kram!

http://wiolettan.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av wiolettan - 3 juli 2023 21:19

  Nu har jag ”fått” min nya dator, men jag kan inte använda den än. Den förra datorn ville inte som jag ville längre. Denna är en nyare version.   Allt måste börjas om från början så det kanske dröjer innan ni får något livstecken i...

Av wiolettan - 22 juni 2023 16:43

  Nu har vi haft det mycket varmt i så många dagar och endast lite regn. I mitt tycke alldeles för varmt. Jag mår inte bra då det blir så här, eller mitt hjärta tycker inte om det. Börjar mer och mer förstå att det finns många äldre som inte klarar...

Av wiolettan - 13 juni 2023 08:41

  Vi har ju genom våra resor i Sverige besökt nästan samtliga domkyrkor. På den här Värmlands resan fick vi tillfälle att se Karlstads domkyrka så nu har vi bara Luleås kvar.   Båda tycker vi om att besöka kyrkor. Ibland är de stängda och iblan...

Av wiolettan - 9 juni 2023 08:33

  Vi har nu kommit tillbaka hem, ifrån vår tripp till Värmland, har varit hemma flera dagar och tagit igen oss. Det låter det. Måste vila efter det att vi varit på semester. Ja, jag säger då det.   Resan har gått bra, utan missöden och det är v...

Av wiolettan - 30 maj 2023 16:16

    Vi var för ett tag sedan ute och åkte med bilen. Lite för att komma ut och mycket för att se hur jag klarade av detta med att sitta i bilen ett bra tag. Vi vill ju så gärna bila upp till mitt föräldrahem i Ångermanland i sommar.       ...

Presentation


Välkomna till min blogg. En 81 årig tjej som försöker se det bästa hos mina medmänniskor. Försöker också vara optimist, hur livet än gestaltar sig.

Har gift mig två gånger. Min förra man avled 2004. Gifte mig 2010 med min nya man.

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2021 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards