Ingrid

25 maj 2020 13:43

Ja, det finns mycket elände och det är svårt att plocka fram de positiva tankarna. Det hjälper inte stort att tänka att andra har det värre. Det är en väldigt klen tröst!
Vi får hoppas att vi kommer ur det här med livet i behåll.
Kram, Ingrid

wiolettan

27 maj 2020 08:50

Det är väl det som jag ska göra, tänka på att det finns de som har det så otroligt jobbigt och jag har egentligen inget att gråta över. Men, ibland gör det för ont.
Vi får se framåt och hoppas på det bästa.
Var rädd om dig Ingrid. Kram.

geddfish

25 maj 2020 13:52

Jo, visst finns det elände. Men för att skydda sig själv så måste man försöka tänka på de goda sakerna. Jag vet, det är inte alltid så kul att bli satt ensam, som det har blivit för en del. Men det ska lösa sig. Vi får muntra upp varandra.
Varm kram!

wiolettan

27 maj 2020 08:53

Du har så rätt Gerd, visst är det bäst att försöka tänka så. Många har det så svårt och det smärtar mig otroligt. Vi får ta en dag i taget och lita på att en högre makt ser till oss.
Var rädd om dig Gerg och tack för omtanken. Kram.

wiper

25 maj 2020 16:41

Det är verkligen mycket elände i världen och man har svårt att ta in allt. Man måste få vara ledsen ibland och känna sorg annars vet man inte hur glädje och lycka känns. Jag är en känslomänniska och då kan man även känna hög lycka. Sen blir man automatiskt påverkad av det som händer nu. Det är ju ett osynligt hot som vi inte kan värja oss från.

Vilka vackra gula blombilder. Det var en bra skylt för folk måste påminnas om detta. Var i Västerås i dag men fick vända om från centrum för dom höll inte avstånden

Sköt om dig
kram från Malin

wiolettan

27 maj 2020 08:59

Nog är det så. Vi skulle heller inte orka att ta in allt, det är för mycket med nöd och elände.
Vi får blicka framåt och se det positiva i tillvaron och vara tacksam över det vi har.
Visst, du har rätt Malin, ibland djupa dalar och stundom höga höjder.
Det är så vackert ute i naturen nu, blommar både på träd och buskar, lyser upp i tillvaron.
Det är en skylt som sticker ut, går inte att undgå den och man vill veta vad det står på den.
Jobbigt då folk inte respekterar detta med att hålla avstånd. Pröva med att hosta till.
Detsamma, tack. Kram.

Anna-Lena

25 maj 2020 19:02

Både sorgligt och befriande att gråta. Hoppas att du mår bättre efter gråten. Så vackra blommor. Våra påskliljor är överblommande. Känns nästan lite sorgligt.

wiolettan

27 maj 2020 09:01

Så är det. Ibland mycket svårt att stoppa, tårarna bara rinner, då allt kommer över mig.
Jag tycker om att kommunen har satt så många lökar här och var och nu blommar det så fint.
Våren brukar försvinna fort, och även påskliljorna.

Primrose

25 maj 2020 19:23

Gråt. Ibland måste man få gråta ut, ofta är det en låt, en melodi, text som sätter igång känslor och man bara gråter. Så är det för mig.
Det betyder inte att man inte är tacksam för det man har.
Tårar måste få rinna.
Hoppas du mår mycket bättre nu.
Tänker på dig!
Fin text , glömde jag skriva ,-)på psalmen ,-)
Så vackra blommor. Fina bilder.
Oroväckande när det hänt något vid en tunnelbanestation. Hoppas det inte var något allvarligt!
Ha det jättefint
STOR KRAM Primrose ,-)

wiolettan

27 maj 2020 09:07

Ja, det gjorde jag verkligen, var svårt att stoppa. Ibland går tankarna åt alldeles fel håll och det är lätt hänt att man fokuserar på fel saker och skeenden. Det är ju ändå inget som jag kan påverka.
Idag känns det lite bättre, fast värken är otroligt jobbig men jag ska inte klaga.
Det var en psalm som jag verkligen behövde höra den morgonen, ja, kanske varje morgon.
Jag tycker om påskliljor, de lyser så gult och vackert och piggar upp i tillvaron.
Vi vet fortfarande inte vad det var som hade hänt vid tunnelbanan.
Tack snälla Primrose, detsamma till dig. Kram.

Ditte

25 maj 2020 20:59

Man måste få vara ledsen ibland och du har haft det ont och svårt på många sätt i samband med din skada. Jag tror inte man ska skuffa undan den sorgsenhet man känner. Och ibland är det en klen tröst att andra har det värre. För det vet vi ju att det är så. Livet och världen är inte rättvis.
Och inte är det heller så att man ständigt orkar vara tacksam heller. Fast man vet att man kanske borde...
Blir glad av att läsa att du kunnat gå ut och njuta lite av det vackra naturen nu har att erbjuda.
Många tankar till dig.
Stor kram

wiolettan

27 maj 2020 09:15

Det var första gången som jag har gråtit efter olyckan, så det var kanske allt som kom upp och det kanske var bra.
Jag ska inte klaga, är inte sängliggande och jag hoppas innerligt att värken i ryggen släpper, den är påfrestande.
Visst är det så, många har det otroligt svårt nu, går inte att föreställa sig.
Ibland går tankarna åt fel håll och det blir lätt att känna självömkan, men jag är så tacksam över att det inte hände värre saker med mig vid olyckan. Känner ju många som har brutit ben eller höfter vid liknande händelser.
Ja, Ditte, nu har jag och mysigen till och med promenerat ner till Lötsjön flera mornar, inte i rad, men ändå. Det går sakta men säkert. Det känns bättre på förmiddagarna.
Tack snälla, detsamma till dig.

Lena

25 maj 2020 21:03

Älskade fina *hjärta* låt tårarna komma, ibland är det bara så, det måste ut, lätta på det som tynger...

Varm stor kram kram kram *hjärta*

wiolettan

27 maj 2020 09:17

Lena, så trevligt att se dig här.
Det var som om alla fördämningar brast, inget att göra något åt.
Detsamma till dig, tack.

Anki

26 maj 2020 06:48

Ja, ibland vill man bara gråta åt allt elände - och det måste man få göra!
En fin psalm och vackra blommor!
Önskar dig allt gott!
Varma kram!

wiolettan

27 maj 2020 09:20

Jag känner mig så dum, då jag tappar koncepterna och tårarna bara rinner, inte ofta men det händer tydligen.
Jag tycker mycket om den psalmen.
Blommorna lyser upp i naturen.
Tack detsamma Anki. Kram.

Preciosa

26 maj 2020 15:46

Hej Wiolettan!
Ja inte är det så roliga tider nu, var och en har vi våra låga perioder och som nu överskuggas av ett hot...man kan ju få ett virus :( Man måste sörja trots att man kanske inte tycker att man har något konkret. Jag har ju haft mycket tung period sen
2017...iofs före, förlorat 3 syskon, ett kvar och andra saker som hänt på sistone men som man inte kan skriva om.
Ja vi får hålla ut, vad är alternativet. Min dotter säger att hon kan stänga av i bland...ja det vore ju bra att kunna...
Kramar i mängder! Soliga från södern...snart Sumpan...P ♥♥

wiolettan

27 maj 2020 09:26

Så är det och vi kan inte göra så mycket åt det.
Jo, visst kan vi få det och vi kan bara göra det bästa vi kan och vara försiktig och rädd om sig själv och andra.
För dig har det minsann inte varit lätt, Preciosa och jag förstår så väl att saknaden ligger och mal hela tiden.
Inte skriver vi om allt, en del lämnar vi därhän ifrån bloggen, för personligt.
Vi gör som dom säger, "håller ut och håller ihop".
Du får lära dig något knep ifrån din dotter, som hon har kommit på, sedan får du, i din tur, lära mig.
Aha, snart dags igen, så trevligt. Kram.

Gunnel

26 maj 2020 20:08

Hoppas du känner dig på lite bättre humör idag. Som det är nu så finns det mycket som är negativt och det sätter sina spår hos alla. Kanske kan det hjälpa lite om solen tittar fram lite mer. Du får ha det så bra du kan. Kram

wiolettan

27 maj 2020 09:28

Tack så mycket Gunnel, jag har lugnat ner mig.
Vi får försöka att se de fina och ljusa sakerna i livet, så att vi orkar.
Visst, solen har lyst här hos oss och vi har kunnat sitta på balkongen och njuta lite, det är skönt.
Tack detsamma till dig. Kram.

tant Hanneles bokparadis

27 maj 2020 09:53

fint skrivet, kanske har vi fått mer eftertanke... eller fortsätter att rusa fram.

wiolettan

27 maj 2020 10:04

Tack Hannele.
Förhoppningen finns. Vi får göra det bästa.

Lena i Wales

27 maj 2020 11:00

Oh, vad skönt att höra att du är på benen igen och kan gå lite promenader i det vackra vårvädret.
Vi har så mycket att vara tacksamma för och viktigt at stanna till ibland och bara vara glad och nöjd, trots allt.
Sköt om dig!

wiolettan

28 maj 2020 08:52

Helt otroligt, egentligen, men sant.
Du har så rätt Lena, det finns så mycket vackert och bra att glädja sig åt och kroppen och själen mår bättre om vi fokuserar på de fina sakerna.
Detsamma till dig, tack.

Tove Olberg

27 maj 2020 22:02

Bejaka känslan och var i den så länge det behövs. När det är gjort kommer en vidare tills nästa gång. Att lagra ihop är inge bra. Jag tro att tacksamheten och trösten i att andra har det värre finner sin plats ändå när det är över.
Varm kram och fortsatt krya på dig!

wiolettan

28 maj 2020 08:55

Du är så klok och förstående på alla sätt och vis. Jag ska försöka att lyda dina råd, då tror jag att det blir till det bästa.
Att döva känslor är inte bra i längden, rätt som det är kan det bli en explosion.
Tack och detsamma önskar jag dig. Kram.

Skogsälvan

28 maj 2020 08:08

Den psalmen är så vacker, och jag valde den till pappas begravning.
Ja tacksamhet och glädje, det känner jag också över hela livet just nu. Härligt att du är på bättringsvägen
Kram

wiolettan

28 maj 2020 08:57

Håller med dig, den psalmen griper tag och känns så trösterik.
Så härligt Skogsälvan, att du får må bra och har det bra, det gläder mig mycket.
Ja, sakta men säkert så läker kroppen. Kram.