Från början av maj hade jag en tid hos min hjärtläkare vid Sveavägen inne i stan, men eftersom det var så mycket med smittorisker för Covid-19 så ringde jag och frågade om jag skulle komma på den bestämda tiden. Men, nej de tyckte inte att det var lämpligt, men min packemakers  batteri måste kollas, så de bokade in mig i slutet på juni istället.

Pacemakern sattes in i juli 2011 och batteriet sägs hålla cirka 10 år, beroende på kanske hur mycket det används.

I söndags ringde de ifrån hjärtmottagningen.

"Oj, vad kan de vilja en söndag, de jobbar ju inte då, måste vara något mycket akut".

Ja, det var ju det. Den hjärtläkare som jag har haft nu i 9 år hade blivit sjuk, fått feber och var tvungen att vara hemma så min tid i måndags måste avbeställas, "men vi ringer i morgon måndag och ger en ny tid".

Sagt och gjort i måndags ringde de igen och sa att jag måste, tillfälligt, komma till en annan doktor för det var viktigt att min pacemaker kollades upp innan sommaren. Frågade så snällt om jag kunde tänka mig att ta en annan läkare. "Ja, vad har jag för val"? "Inget, hjärtat är livsviktigt".

Så igår var jag och mysingen in till storstaden. Mitt i smeten, vid Sergelstorg finns mottagningen. Vi ville inte åka tunnelbana eller buss och funderade på taxi, men det är ju så dyrt. Så, mysingen tog bilen och hoppades att det skulle finnas en parkeringsplats ledig. På gatorna runt om fanns det inte, men däremot långt under jorden i parkeringshuset, där fick vi en plats. Sicket äventyr, trångt och besvärligt, ombyggnader och avstängningar, men det gick till slut.

I receptionen, innan vi fick gå in i väntrummet, tog de temperaturen på oss. Den var OK.

Undersökningen gick bra, men jag saknade "min" läkare. Det jag fick reda på var att batteriet kanske hade cirka ett års tid kvar, beroende på hur mycket det skulle bli tvingad att hjälpa hjärtat. Blodtrycket var OK och EKG var som förväntat.

Packemakern hade gått in och gjort mitt hjärtats jobb i 84% av tiden. Det är mycket. Tänk om den inte hade funnits där. Alltså, då hjärtat gick dåligt, eller ville stanna så "puttades" det igång av min hjärthjälpare, om jag förstår det hela rätt. Om jag inte har fel.

Ett hjärta framför våra fötter.

Avundas aldrig någon, det sken av lycka han har.

Du känner inte hans hemliga sorger.