God Måndag på dig du som läser min blogg.
För mig är det verkligen en god måndag. Det har varit några tuffa dagar som jag är glad att de är över.
Förmaksflimmer i c:a 40 timmar i sträck. En urvriden trasa det har jag varit. I går tog jag igen mig och tänker så göra i dag också, ta det lugnt.
Vi tog en liten kortare morgonpromenad före frukost och sedan var mysingen och jag och handlade lite matvaror.
På vägen hem mötte vi en ung mamma som drog en barnvagn och hade en liten flicka som tultade bredvid så gott hon kunde. Hon var inte gammal, kanske drygt ett år.
Det var så roligt att höra att mamman pratade med sin dotter, på vanligt vuxet språk, och förklarade vad saker hette då flickan pekade och såg undrande ut. Hon hade inte börjat att prata ännu, bara enstaka ord.
Nu för tiden tycker jag annars att det är ganska så vanligt att man ser mödrar och fäder med barn och barnvagnar plus en mobiltelefon som används flitigt. Ofta har även de små barnen nå'n mobil de tittar i, app eller vad det nu heter.
Denna lilla docka med ett ritat hjärta på, såg vi sittandes på en parkbänk. Någon har kanske tappat den?
Den här "hjärtnallen" låg på trottoaren. Tappad eller?
Musikanta
29 september 2014 11:19
Skönt att höra att du är bättre. Ibland när man ser en mobilpratande mamma med sitt barn kanske det bara är så att hon behöver kolla med maken om hämtning eller lämning eller vad man behöver handla eller så. Småbarnsföräldrarna har många gånger ett jätteproblem när båda arbetar och det är väl att det finns mobiltelefoner. Jag har ju själv tre barnbarn under 7,5 är så jag vet.
Men visst förekommer det okynnesprat många gånger.
Resorna blir lite lättare för skolpojken och hans mamma som åker en halvtimme från och till skolan med tunnelbanan varje morgon och eftermiddag om han får lyssna på en saga i mammas mobiltelefon.
De andra två barnen får hon hämta efteråt nära hemmet på förskolan. De tre (hungriga) barnen brukar titta på sina appar på sina paddor medan mamman ställer sig så fort hon kommer innanför dörren och ska laga mat till alla. Jag välsignade dessa elektroniska hjälpmedel när jag var uppe några dagar och själv skulle lämna och hämta barnen och laga mat då föräldrarna var bortresta...
Skrivet apropå appar :-)
Kramar från Ingrid som hoppas att du får en skön och bra vecka utan flimmer.
http://Musikanta.blogspot.se
GeddFish
29 september 2014 11:49
Jag har småirriterat mig på föräldrar som hellre pratar i mobilen eller fingrar på den, än prata med sina barn, då de är ute, men man vet inte vad som ligger bakom.
Förr fanns inte den möjligheten, det fick gå ändå, och jag vet, jag hade fyra små och kände mig stressad många gånger med handling efter jobbet och allt som då var.
Skönt att du är bättre nu, det lät väldigt jobbigt med ditt flimmer, fina sötaste hjärtans goa Wiolettan!
Kramar, Gerd ♥
http://gerd-geddfish.blogspot.com
Tezz På S/Y Endeavour
29 september 2014 12:26
God förmiddag!
Åh kan bara hålla med dig i det fallet med mamman och mobilen.
Ser det ofta på tåget, barn som förtvivlat gärna vill ha mammas uppmärksamhet men mamma är upptagen med att ta selfies eller bara fingra på telefonen.
Jobbigt med hjärtat ditt! Hoppas det håller sej lugnt nu!
Kram
http://www.sailaway.bloggplatsen.se
znogge
29 september 2014 12:31
Själv tycker jag det vore bättre om föräldrarna pratade med barnen i stället för att prata i mobilerna. Barnen måste väl ändå vara det viktigaste när man är ute. Så tänker i alla fall jag!
Kram
http://znogge.wordpress.com
Kaisa
29 september 2014 15:00
Men kära Wiolettan, 40 timmar med hjärtflimmer måste varit fruktansvärt jobbigt. Man blir ju så rädd och då blir det än värre.
Telefonpratande föräldrar på bussen, mitt ivägen i affären eller någon annanstans är irriterande minnst sagt. Även andra som ogynnespratar högt offentligt är irriterande...
Kram och tal väl hand om dig. ❤️
Ingrid
29 september 2014 16:49
Fy vad du har det jobbigt med ditt flimmer! Jag har inte haft något på länge nu och mår jättebra och jag förstår att jag har stor anledning att vara glad över det. Skönt att du mår bättre nu i alla fall!
Du är duktig att hitta hjärtan var du än går fram!
Kram, Ingrid
http://stenstugu.com/wp
Musikanta
29 september 2014 18:49
Jag tycker bara att vi äldre många gånger gnäller på dessa småbarnsföräldrar - jag har aldrig haft det så jobbigt med mina barn som min dotter har det med tre barn med två år emellan och en man som är borta väldigt mycket på resor.
Hon åker iväg sju på morgonen för att kunna sluta före fyra och hämta barnen. Svärsonen brukar lämna dem om han är hemma. Om hon kollar i sin mobil när barnen är i lekparken tycker jag att hon kan få det utan att få sura blickar av gamla damer och herrar.
(Det är hon som spelar en halvtimme VARJE dag med var och en av pojkarna och som nattar var och en av de tre barnen varje kväll med kvällssaga. Men hon pratar även ibland i mobilen när barnen är med...)
Och visst satt jag många gånger med en bok och läste medan mina barn grävde i sandlådan - hade nog kollat i mobilen i stället om jag hade haft någon.
Kram från Ingrid
http://Musikanta.blogspot.se
Annika
29 september 2014 19:09
Så bra att du börjar känna dig lite piggare. Förstår att det är en otäck upplevelse detta med hjärtflimmer.
Undrar just om det är några små barn som inte kan sova i natt nu då deras gose dockor är borta.
Ha det så bra du bara kan nu.
Kramelikram
http://www.badtant.bloggo.
Att bara vara jag
30 september 2014 07:50
Det finns föräldrar som sitter och leker med sina mobiler precis hela tiden. Till och med vid matbordet. Själv trots att mina barn inte är så små längre så hinner jag inte sitta och använda min mobil när de är hemma. Och när jag har mitt barnbarn här så är det bara att glömma att använda mobilen. Det är fart och fläkt på den lilla så att glo i en mobil existerar inte för mig. Kram ♥
http://margot64.blogspot.se