Tillbaka igen. Tack för att ni ändå "håller koll" på mig, fast jag inte har "synts till".  Försökte igår men det blev lite märkligt.

Det blir ibland flera dagars uppehåll här, beroende på olika omständigheter. Denna gång var det att jag fick tillbaka förmaksflimret och att min mans bror varit här och hälsat på.

Det första, inte trevligt, det andra desto trevligare. Jag hade inte träffat honom förut så det var mycket spännande och intressant. Mycket intressant dessutom. Det är ju så att vi bildar oss gärna en uppfattning om hur människor som vi inte har träffat men hört talas om mycket, är. I min vildaste fantasi hade jag inte tänkt att min mans bror skulle vara så som han är. Oj, förstår ni vad jag menar?

Vi har ju varit 10 syskon och ingen av oss är den andre lik, om jag säger så. Inte så mycket i alla fall. Jo, vi är blyga, tillbakadragna och snälla allihop, men annars skiljer vi oss åt.

Men min man och hans bror är ungefär lika långa, samma kroppsbyggnad fast min man är smalare. Samma djupa intellekt och intelligens, kunde sjunga starkt och fint och är utpräglade sällskapsmänniskor. Fast, där ligger min man lite i lä.

En sak som däremot skilde dom åt helt, var att min mans bror hade hur många vackra och berömmande ord som helst om allting, till max.  Maten var superb, lägenheten var trevlig, vi bodde så fint, härlig balkong och min man såg ut som om han var 50 år, håret var snyggt och smal och fin i kroppen. Detta vet jag inte hur många gånger jag hörde så då blir jag så att jag inte tror på det. Men han ville vara snäll och tyckte att det var så roligt att få komma och hälsa på oss. Han är 3 år yngre än min man och är läkare. De är bara två syskon i den familjen. 

Det var roligt att träffas och jag hoppas att det kan bli flera gånger, att de verkligen återupptar kontakten. Vi pratade mycket om det, så vi får se till att det blir verklighet.

Har ni sett? Detta fanns på en mur på Långholmen i Sthlm. Otroligt. Det är ju en bild av mig, eller hur?  Färgen violet stämmer ju också.