Direktlänk till inlägg 16 april 2015

Så dum jag kände mig, igen.

Av wiolettan - 16 april 2015 08:03


Igår var det dags för mig att ta några rör blodprover inför ett besök hos hjärtläkaren i nästa vecka. Förut har jag alltid fått besöka vår vårdcentral här i Sundbyberg, på labbet, för att ta dessa prover men fick ett brev ifrån läkarteamet att jag skulle till en viss adress i Solna.


"Jag följer med", sa mysingen snällt. Men nu har han ju haft ryggskott och inte kunnat gå så bra så jag undrade om han verkligen kunde det. Vi har inte gått på våra obligatoriska morgonpromenader på över en vecka. Han tog reda på adressen riktigt ordentligt och jag fick se på en karta hur jag skulle gå.


Men på morgonen kände han sig så pass bra så han sa: "Jag följer med dig,  vi åker ju buss ända till Solna centrum och se´n är det inte långt att gå".  Och, ja visst det hade jag sett på kartan.


Det gick bra att ta oss ner till bussen och väl framme vid centrumet började jag gå, rakt fram. Jag tänkte att nu skulle jag visa att jag hittar, han behöver inte vara orolig.


"Hallå, vart är du på väg"? ropade mysingen.


"Till laboratoriet, så klart".


"Då är det bättre att du kommer med mig, den här vägen så kommer vi dit vi ska", svarade han.


Så klart. Jag var helt ute och cyklade, gick åt precis motsatt håll. Jag har ingen GPS i hjärnan som det verkar som om alla andra har. Min hjärna vet inte vad lokalsinne är heller. Det där känner ju mysingen igen sedan många år och var kanske därför lite rädd för att släppa iväg mig ensam. Han har varit tvungen till det förut med den påföljden att han satt hemma och väntade och väntade medan jag irrade runt utan att hitta hem.


Det var skönt att han även denna gång var med mig så att jag slapp virra omkring.


Jag tänker många gånger på hur i all sin dar har jag klarat mig i livet förr. Kom ju som 19-åring till Stockholm ifrån Trehörningsjö i Ångermanland för att börja jobba här, på en tidningsavdelning. Visserligen kommer jag ihåg att jag många gånger gick vilse och hade svårt att hitta men jag har haft änglavakt under hela mitt liv. Det är jag oerhört tacksam över.


  

 

En ängel som jag har fått av min syster Gun-Marie, en av Christina Scollins änglar som hon säljer i en affär i Gamla stan i Stockholm.

 
ANNONS
 
Ingen bild

Comsi comsa

16 april 2015 08:56


Ja, här har du sällskap med mig, jag har ingen GPS heller men det beror på andra saker...

Vacker ängel som påminde lite om dig faktiskt.

Kram på dig fina du ♥

 
znogge

znogge

16 april 2015 09:24

Jag har väldigt bra lokalsinne vilket verkligen är en fördel. Du får träna dig genom att röra dig själv ute. Har man någon som leder vägen behöver man inte alltid ta ansvaret ;-) Lycka till med kommande undersökning!

Kram

http://znogge.wordpress.com

 
Ingen bild

Att bara vara jag

16 april 2015 11:08

Jag har inte så bra lokalsinne längre. Den var bättre förr innan jag fick min mentala uttröttbarhet och utmattningssyndrom. Kram ♥ ♥ ♥

 
Annika

Annika

16 april 2015 14:57

Känner igen mig där. Litar nog för mycket på den som är med. Men ibland måste man ju bara själv och då kan det bli problem, Tur att Mysingen var med i går;)
Kram

http://www.badtant.bloggo.nu

 
Ingrid

Ingrid

16 april 2015 17:00

Det är gott att du har din Mysing som kan lotsa dig rätt!
Kram, Ingrid

http://stenstugu.com/wp

 
Patricia

Patricia

17 april 2015 07:17

Haha, jag kan känna igen mig en del allt. Mitt lokalsinne är inte att lita på många gånger.
Tur att han var med dig denna gången så att du kom rätt.
Men man får väl säga såhär, Stockholm är stort, så där är det okej om man har lite svårt att hitta.
Kramar

http://patriciac.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av wiolettan - Fredag 19 april 14:37

  Ser att en del av er undrar hur det är med mig. Det tackar jag så mycket för och även alla andra snälla och fina kommentarer. Har läst ifatt mig där.   Jag är inte i form för tillfället att sitta vid datorn men hoppas att jag snart kan återko...

Av wiolettan - Torsdag 28 mars 10:51

  I morse då vi vandrade ut var det 1 plusgrad och nu är det en etta till, nämligen elva plusgrader. Det är lite vårlikt ute och känns inte som om det skulle bli något bakslag. Det är snart april och då vet man aldrig. Men, vi gläder oss åt dagen s...

Av wiolettan - Måndag 25 mars 10:44

  ...gå ut, men i dag tog vi en morgonrunda och det var skönt. Ömsom sol, ömsom blåst och skugga. Ingen grad, plus minus noll.   Jag visar lite bilder som jag tog, då vi gick Vackra Vägen och ner till Lötsjön.     Vårlökar som har kommit...

Av wiolettan - Torsdag 21 mars 09:31


  ...som kan hjälpa mig?   Jag behöver ett råd. Mysingen har försökt men det har inte blivit ett dugg bättre, eller jag har inte blivit ett dugg bättre.   Det gäller dessa snälla bilister. Ett exempel från i morse.   Mysingen och jag gå...

Av wiolettan - Tisdag 19 mars 06:52

  Vaknade med en konstig känsla, orolig känsla som om jag hade drömt något obehagligt. Jag vet inte vad jag drömde om, men en katt som jag har haft, var med. Har för mig att det inte är så bra att drömma om katter. Undrar var jag har fått det ifrån...

Presentation


Välkomna till min blogg.
Jag är en 77 åring, som försöker se det bästa hos mina medmänniskor. Försöker också vara optimist, hur livet än gestaltar sig.

Har gift mig två gånger. Min förra man avled 2004. Bor nu med min nya man sedan år 2010.


Fråga mig

8 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13 14
15
16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29 30
<<< April 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ wiolettan med Blogkeen
Följ wiolettan med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se