I morse 2 minus grader och senare på dagen sol och flera grader plus. Mysingen säger att han känner att det är vår i luften. Jag känner ingenting alls jag.

Vi mötte den 91 åriga damen som är så duktig på att promenera på morgonen. Vi har inte sett henne på ett tag och vi skulle ge henne fribiljetter till en minneskonsert för Einar Ekberg. Nu fick hon biljetterna och det var jag så glad över för jag vet att hon och hennes vän älskar att lyssna på kristna sånger.

Einar Ekberg var en känd sångare, med en härlig sångröst. Under 1930-50 talen var han en eftertraktad sångare i kyrkor och folkparker med mera. Jag brukar säga att de sångröster som jag älskar mest är Einar Ekberg och Elvis Presley. Ekberg hade en baryton röst som skulle platsa på vilken operascen som helst. Har ni inte hört honom så försök att göra det, finns många insjungningar som går att lyssna på. Jag har ju hört honom i verkliga livet och det glömmer jag inte. Han sjöng bland annat  "Var jag går i skogar berg och dalar" så jag fick gåshud över hela kroppen.

På denna konsert är det andra sångare som sjunger ur Einars reportoar, kan jag tänka mig.

Vi såg en lustig grej på vår promenad. Jag brukar bli arg och ledsen då jag ser att någon har slängt cigarettfimpar ute i naturen, det kan ju lätt bli eldsvåda om det är torrt i markerna och cigaretten inte är släckt.

Här blev jag mest full i skratt. Den hade nämligen fastnat på ett smalt grässtrå. Såg riktigt roligt ut, där den hängde. Undrar hur de tänker som inte ens orkar släcka sin fimp innan den slängs bort. Det kanske inte syns på bilden, men den ligger inte på marken utan hänger på ett strå.

Ett hjärta såg vi också, på en dörr denna gång.

Var jag går, i skogar, berg och dalar,
Följer mig en vän, jag hör hans röst.
Väl osynlig är han, men han talar,
Talar stundom varning, stundom tröst.

Det är Herden god. Väl var han döder,
Men han lever i all evighet.
Sina får han följer, vårdar, föder
Med osäglig trofasthet.