I morse var det kallt. Jag har inte vandrat ut på flera dagar så det kändes lite ovanligt och vintrigt i tidiga ottan. Det var så att det bet i kinderna, men vi gick bara en halv timme så det var inte så farligt.
Men statyn frös, inbillar jag mig. Den hade till och med snö på sig.
För någon hade snott hans kalsonger. Detta är samma staty, tagen vid ett annat tillfälle och från en annan vinkel.
Här undrar jag? Har någon satt sig på bänken i den här kylan och var det inte kallt? Kanske på väg ifrån tunnelbanan och behövde vila sina trötta ben efter ett tag? Ja, vem vet, men kallt om baken var det säkert. Först plumsa i snön för att komma fram till bänken och sedan sätta sig på flera decimeter snö. Huvvaligen så kallt.
Och koltrasten vid återvinningsstationen. Jag tyckte så synd om den, satt och hukade och väntade på mat, men vi hade inget med oss. Den var inte ett dugg rädd.
Visst är det bra? En dag i taget.
Då tänker jag på er också, mina bloggvänner. Skönt att ni finns här.
Eva
8 januari 2017 10:23
Men vilken mysig morgon, kylan kan ställa till det på kort tid, ibland är ett ögonblick uppskattat :) som i ditt fall önskar dig en vacker morgon kram <3
http://evasblogg.blogg.se
Znogge
8 januari 2017 11:04
Här var det bara någon minusgrad men ack så halt så det gällde att se var man satte fötterna...
Önskar dig en fortsatt fin söndag!
Kram
http://znogge.wordpress.com
Geddfish
8 januari 2017 11:17
Vilka fina och tänkvärda bilder och ögonblick! Så roligt att läsa vad du skriver.
Jag har inte varit ute än och igår var jag bara en runda med soporna. Det lockar inte, men frisk luft är bra.
En vacker söndag till er, kram fina Wiolettan ♥
http://gerd-geddfish.blogspot.se
Ditte
8 januari 2017 12:01
Vilka vackra mporgontankar med fina bilder därtill.
Har ännu inte varit ute idag för feber och halvförkylningen dämpar mig. Men jag ska ta mig ut en vända. En kort. Mår bra av det.
En dag i taget! Ja, så känns det som tycker jag också.
Och vänner! Visst är de som stjärnor!
Jag önskar dig en fin söndag och skickar en stor varm kram till dig fina Wiolettan.
http://akker.blogg.se
gun
8 januari 2017 17:19
Vilka fina bilder du tog på eran morgon tur.
Lite kallt är det här men inte alls så farligt som vi haft.
Håller med om att vänner är som stjärnor.
Hoppas du får en fin och mysig söndagskväll.
Kram gun
http://anthilias.bloggplatsen.se
Lisbeth
9 januari 2017 10:28
Fina ögonblick i vintermorgonen! Skönt att veta att solen också finns fast den inte syns.
Varm kram och god fortsättning!
http://lma7/wordpress.com
Annika
9 januari 2017 16:59
Visst är det fint att vi har så många vänner men som vi aldrig har träffat. Ändå känns det som att man känner varandra lite efter att ha lästa alla fina blogginlägg. Visst har det varit kallt men rätt skönt om man är rätt klädd. Den stackars Koltrasten kan ju inte klä sig nå mer förstås. Ha det gott och kramen på dig.
http://www.badtant.bloggo.nu
Vonne
9 januari 2017 17:31
Halvtimmespromenader är lagom för mig också. Mitt ena ben verkar inte vilja gå så mycket längre tyvärr. Men är det kallt och snö räcker 30 min gott och väl. Roligt det här med statyn. Jag undrar stilla vem som hade satt på honom kalsonger, hihi. Att ha vänner som man inte ser eller ens har sett nångång är mycket värt. Man känner sig inte ensam om man har ett litet gäng bloggarvänner att "prata med". Trevligt att se och läsa om olika bravader och vad vi har för oss. Kram, kram
http://www.vonnevardag.blogspot.com
Lena i Wales
11 januari 2017 10:35
Så vacker statyn är i vinterskrud, men ryser lite över att han ska vara kall. Löjlig tanke, den lever ju inte, men kan inte hjälpa känslan.
Vackert skrivit om vänner!
Sköt om dej i vinterkylan!
http://lenaiwales.wordpress.com: