…det är det som är nuet. Jag känner det inte så, kanske på grund av att jag är pensionär och inte behöver iväg till ett jobb varje dag, eller inte behöver slita så hårt.

Det kallas för oxveckor den period som är mellan trettondagshelgen och fettisdagen, enligt en tradition. I Ångermanland räknar vi 9 veckor efter jul för oxveckor, i alla fall förr i tiden. Sedan börjar det bli lite ljusare och solen värmer mer.

Oxveckor eller inte, det är mer vardag nu, på något sätt, inga extra helgdagar förrän påsk. Vi får njuta av det som varit och jag tycker att vi har haft en finfin jul och nyårshelg.

Besök och umgänge med nära vänner och lite släkt, så som många vill ha det. Jag tycker också det är roligt och trevligt, i måttliga mängder, är ingen direkt sällskapsmänniska sådär, men tycker att det är trevligt att träffa vissa personer och utbyta erfarenheter och tankar.

Mathias, till exempel, han ringde och ville komma och hälsa på. "Farmor, får jag komma över och prata lite"? Han bor cirka  11,5 mil, tror jag härifrån och fram och tillbaka med tåg tar ett tag, men det är roligt att han vill komma. Då jag efter det att vi hade ätit, frågade vad han ville göra sa han att han vill sitta och "snacka lite om hur det var förr, det ni har varit med om, då allt var annorlunda". Killen är alltså 20 år, helt otroligt. Diska och duka, han ville vara med på allt. Han satt minsann inte och knappade på mobilen.

Två av mina väninnor var också här på besök. Mysingen var också hemma och han tyckte att vi skrattade hela tiden. Ja, vi gjorde nog det. Tre stycken som känt varandra sedan 60-talet, mer eller mindre, har en hel del att prata om och minnas tillbaka på.

Min bror och min förra mans systerdotter var också det kärt besök.

Plus denna lilla fining som är så otroligt trevlig och go. Pälsen, helt underbar, mjuk, len och fluffig.

Sitter så snällt och poserar, om den är på det humöret, annars kan det vara en väldig fart och rusch.

Här vilar den lite. Jag tog bilden genom speglen, så den märkte mig inte.

Här smakar vi på mina hembakade kakor. Fick chokladasken som står på bordet och den rymmer många bitar så vi har en del kvar fortfarande.

I söndags var min äldste bror här. Han har varit sjuk en stor del av december så det var så skönt att se honom igen. Jobbigt att få influensa i den åldern. Lite smalare och lite tröttare.

Idag tvättstugan. Jag säger bara det, oxveckor.