I dag är det Alla Pojkvänners Dag, såg jag. Visste inte att det fanns en sådan dag, men det är bara att fira på. För visst har vi pojkvänner och inte bara flickvänner? Förstod väl det. Fast, nu heter det kompisar, tror jag, manliga kompisar. Eller om det i detta fall menas en pojkvän, strax innan han blir en fästman. Vi firar i vilket fall som helst.
Såg en färggrann rulltrappa häromdagen då vi åkte in till storsta´n.
Vi skulle till Kungsgatan för att inhandla lite hjälpmedel till min äldsta bror som har fått en rullator. Den är han så glad och tacksam över men han ville ha en korg på den som han kunde ha matvaror och annat som han handlat, i. Min bror bor i Farsta och det var där vi såg rulltrappan.
Jag blev faktiskt mycket frustrerad vid denna resa, av flera olika orsaker.
För det första så kände jag att min ork avtar och allt tar längre tid nu. Det märks mera då man är ute i stadsvimlet än hemma hos sig själv.
För det andra. Det var länge sedan som jag åkte tunnelbana, rulltrappor och trängdes med folk som ilade som om elden var efter dom. Varför har dom så bråttom, tänkte jag, varför halvspringer de nerför trapporna, det kommer väl flera tåg?
Men, så stannade jag till, mentalt, i mina tankar och tänkte efter.
Gjorde jag inte likadant förr? Då jag var så att jag kunde springa och stressa fram? Aldrig stod jag väl stilla i en rulltrappa och hur många gånger sprang jag inte i trapporna, för att eventuellt komma med ett tidigare tåg?
För en 8-9 år sedan då min ena syster var och hälsade på mig och vi åkte in till stan till något museum så rusade jag själv på och hon frågade.
”Men varför springer du? Vi har ingen brådska.”
”Jo, men”, svarade jag, ”tunnelbanetåget kommer om några minuter så då hinner vi med det”.
”Kommer det inga flera tåg sedan då”? frågade hon.
Det var inte länge sedan som hon i telefonen skrattande påminde mig om detta. Själv hade jag förträngt händelsen.
Det är av vikt och värde att kunna
värdera det som är viktigt.
Ingrid
3 oktober 2019 12:32
Min syster som bor på Lidingö är precis som du var. Hon springer i rulltrapporna både upp och ner. Jag står lugnt kvar och sen står hon där och väntar på mig. Hon måste få motion påstår hon, men jag tror inte att det är det som hetsen beror på, det har nog helt enkelt blivit en vana.
Inte gör det något om det tar lite längre tid än tidigare. Tid är vi ganska rika på tycker jag.
Kram, Ingrid
http://https://ingrids.home.blog
wiolettan
3 oktober 2019 16:27
Det skulle jag vilja se Ingrid. Du som står kvar medan din syster springer iväg nerför rulltrapporna.
Det är i mångt och mycket vanans "fel", vi är vana och följer med strömmen. Nu då jag inte kan det längre så känns det allt lite konstigt.
Ja, som pensionär borde vi ju ha gott om tid och det har vi ju också, om vi ger oss iväg i tid om vi har en bestämd tid att passa, till exempel läkare, för är det stopp, tillfälligt i tunnelbanesystemet, så kan man ju komma försent och då kan det ibland räcka med att springa, som förr.
Det är ju härligt att vara rik, på något. Kram.
Preciosa
3 oktober 2019 14:19
Hej Wiolettan!
Alla pojkvänners dag :-)Kul hahaha...kan inte räkna dom alla :) OK, bakåt i tiden går väl bort? Jag har några kära trogna pojkkamrater som aldrig givit upp :-) Dom är kvar fortfarande efter många år. Roligt! Nu har jag ju flyttat till min nygamla pojkväns bostad här nere...30 gr fortfarande och söderterass...
Ingen lek...vila vila...AC på och fläkt men det ska bli lägre grader nu...Han själv är på sitt äldreboende, spelar bingo, äter trerätters och så siesta på det...Jag fick äta en potatis och en morot...kokta :-)Måste handla...
Ja springer gör man inte numera! Om jag nu gjort det?. Fin rulltrappa! Kramar! P ♥♥
http://www.spanienblogg.se/preciosa
wiolettan
3 oktober 2019 16:41
Ja, Preciosa, visst var det roligt.
Förstår att du har många pojkvänner och dom ska du vara rädd om. Nej, bakåt i tiden gills också.
Klart att dom inte ger upp om dig, det förvånar mig inte alls.
Aha, du har flyttat nu. Så fint att det ordnade sig så bra.
Bra att du kan bo i din väns bostad då han ändå inte kan det. Men fint att han verkar ha det bra på boendet och trivs. Tack. Kram.
Ditte
3 oktober 2019 15:55
Just detta tänker jag på varje dag i Stockholm. Folk har så bråttom. Och jag undrar varför. Men som du skriver så var jahg nog också likadan i yngre dagar.
Kan förstå att ni skrattade gott.
Så fint att ni kunde hjälpa din bror för visst inderlättar det med en korg. Den är ju bar att ha även hemma och ha med sig saker i runt i lägenheten.
Stor kram
http://https:/dittemitti.se
wiolettan
3 oktober 2019 16:48
Förstår det Ditte, du som är så mycket ute i Stockholm då du är hemma. Det är en del man måste ändra på och i en del fall är det bra. Som ung så hade man också mer omkring sig, tider att passa och att få allt att klaffa, med heltidsjobb och hemmet.
Min bror blev mycket glad och tacksam och har redan haft god nytta av korgen. Kram.
Gunnel
4 oktober 2019 09:03
Roligt minne! Troligtvis var jag lika stressad när jag var ung, men idag står jag lugnt kvar och funderar. Jag gör så även på rullbanden som jag ska använda idag på Kastrup. Där är det nästan som ute i trafiken...folk bara swishar förbi. Jag trodde att rullbanden var till för att man skulle kunna vila benen en stund, för ibland är det långt till gaten. Kram
http://sigrid-gnnelsblogg-blogspot.com
wiolettan
4 oktober 2019 16:00
Du gör helt rätt. Det bästa är ju att kunna stå på rullbanden, passa på att ta det lugnt och det finns ju så mycket annat att fokusera på än att stressa.
Det är inte så många som står på rullbanden vid T-centralen heller, de pilar raskt förbi, där jag står.
Tanken kanske är den, men det blir annorlunda. Kram.
Ninnibeth
4 oktober 2019 09:47
Trots 30 år i storstaden så vägrar jag fortfarande stressa; det kommer ju alltid, som du säger, ett till tåg eller en till buss...
Då stressade jag mer hemma i Gävle när bussarna gick en gång i halvtimmen... ;)
wiolettan
4 oktober 2019 16:03
Bra där, det är inte alla som kan den konsten, jag har haft svårt för det, men nöden har ingen lag.
Ju mer sällan bussarna går, ju mer kanske stressen infinner sig.
Roligt att se dig igen. Saknar din blogg, om livet med din familj.
Kram.
geddfish
4 oktober 2019 12:04
Så är det nog för alla. Men jag stressade i lördags, hade brått då jag var försenad, och vad hände? Jo, platt fall. Och nu sitter jag här mörbultad överallt. Så, ta det lugnt är bäst!
Varm kram!
http://gerd-geddfish.blogspot.se
wiolettan
4 oktober 2019 16:06
Ojdå, stressade du så mycket att du ramlade?
Hur gick det? Hoppas att du inte slog dig alltför mycket. Platt fall, det låter som om du gjorde illa dig. Kram.
Znogge
4 oktober 2019 18:55
Folk har verkligen bråttom i Stockholms tunnelbana och alla håller ett högt tempo. Nästan i alla fall. Men det kommer fler tåg så det är bättre att ta det i sin egen takt.
Kram
http://znogge.wordpress.com
wiolettan
4 oktober 2019 19:23
Morgnar och kvällar märks det mest, då folk ska iväg till sina jobb. Märkte det senast i morse då vi gick förbi tunnelbanenedgången i Duvbo. Människorna sprang, nästan varenda en. Då såg jag, tåget skulle strax gå.
Håller med dig Znogge. Kram.
http://wiolettan.bloggplatsen.se
wiper
5 oktober 2019 09:14
Det verkar finnas dagar för allt men jag hänger ofta inte med ;) Jag har haft både manliga och kvinnliga kompisar genom åren.
Vilken läcker rulltrappa och du har fotat den så bra. Det är jättebra att det finns hjälpmedel då man behöver sånt. Detta med stressen, tunnelbanor och allt i Stockholm gör att jag drar mig för en sån resa så jag förstår hur det kändes. Jag har ju en kusin där men drar mig för att åka.
Känner även igen mig i detta med stress för jag har alltid haft för bråttomt och folk har försökt stoppa mig. ;)
Fina och sanna avslutningsord
Ha en skön lördag
kram från
Malin
http://wiper.bloggplatsen.se
wiolettan
5 oktober 2019 16:48
Nej, det är inte möjligt att hänga med i alla dagar som de hittar på, men jag såg, av någon anledning, den dagen.
Skönt att ha kompisar, det kan du vara glad över.
Rulltrappan i olika färger, tycker jag är rolig. Vid VM tror jag det var, så var den blå och gul, den kan göras i olika färger.
Det är lättare då man är van vid stressen, men nu har jag nästan vant mig av med den. De cirka 45 år som jag jobbade heltid i Stockholm gjorde att man vande sig lite, såg inte det som något konstigt, förr, skillnad nu.
Det är ju mycket folk jämt, men hetsen är mest på morgonen.
Stress är ju inte bra för oss människor, men det är lätt att halka dit.
Tack Malin. Kram.
Augusta
5 oktober 2019 13:12
Du skrev om din ork, tänk positivt, du tog tunnelbanan inte bilen :D Jag har sett på några rulltrappor som har denna belysning. Jag gillar det skarp. Jag råkade läsa en kommentar från Dagny tror jag hon heter, hon som är 109 år eller däromkring, hon skriver en blogg. Kommentaren löd: tänk aldrig på din ålder, utan gör det du vill göra :D
Kram till er båda
http://nouw.com/gulahuset
wiolettan
5 oktober 2019 16:51
Så borde jag göra, fokusera på det som jag kan och orkar. Men, jag har väl inte riktigt vant mig vid att "bli gammal".
Det är trevligt och piggar upp, dessa ljus vid rulltrapporna.
Dagny, ja hon är pigg och hon har helt rätt. Fast det är ju inte så lätt, hjärnan vill, men kroppen säger ifrån, då sitter man där.
Kram.
Augusta
6 oktober 2019 12:10
Såg din kommentar i min blogg. Ett tips! Om du vill åka till Budapest, vilken är helt möjligt fast du går dåligt. Köp biljetter på "Hoppa av, hoppa på bussen" kanske i tre dagar. Inte dyr biljett. Bussen tar dig till alla ställen som turister vill se. Stannade bl.a utanför Café New York. Ta ett hotell som ligger nära huvudgatan i centrum och nära bussarnas avgång. Dessa bussar rekommenderar jag dig ta i vilken stad det än är :D
Trevlig söndag!
Kram
http://nouw.com/gulahuset
wiolettan
11 oktober 2019 09:56
Tack för tipset. Dom bussarna har jag inte hört talas om.
Jag har varit i Budapest en gång och det gav mersmak, en härlig stad med mycket att titta på och besöka.
Hotellet som du visade var ju verkligen sevärt och kommer jag dit någon mer gång så inte vill jag missa det. Kram.
Augusta
6 oktober 2019 12:13
Pst, du behöver inte gå besvärliga trappor upp i dubbeldäckare. Det finns platser nere också, huvudsaken du staden och kan hoppa av lätt :D
http://nouw.com/gulahuset
wiolettan
11 oktober 2019 09:59
Jag brukar alltid försöka få platser nere på "första parkett", just för att slippa gå i trappor. Visserligen är utsikten bättre på plan 2, men det får jag avstå ifrån. Man ser inte så litet ifrån nedre däck heller.
Kvinnan på taket
7 oktober 2019 18:50
Hej Wiolettan!
Vilken häftig rulltrappa. Själv har jag flytt stan för landet för flera år sedan, och nu slutligen hamnat i Skåne. Jag skrev blogg i många år under annat namn, om båtliv och hundar. Idag lever jag ett helt annat liv.. Kram
http://kvinnanpataket.blogg.se
Bosse Lidén
7 oktober 2019 18:53
Häftigt foto. Fick ni tag på någon bra korg till hans rollator?
Det var det första som slog mig när jag bodde i Stockholm under några månader. Vad stressar de efter? Sedan blev jag arg på mig själv när jag började "härma" beteendet. Samtidigt insåg jag att jag inte skulle vilja leva och bo så "för alltid". Det var en nyttig erfarenhet. Det är så stor skillnad när man har det så en weekend när man bara gör roliga/trevliga saker.
Måndagskvällskram
http://gotlanduppochner.com
wiolettan
11 oktober 2019 10:03
Tack Bosse.
Ja, det fick vi och han blev så glad över korgen och har redan flera gånger haft användning av den. En praktisk korg som sitter så bra där fram.
De stressar för att hinna med så mycket som mycket som möjligt under sin livstid.
Nej, jag tror många gånger det är vanans makt och att de följer med strömmen. Går dom bara på rätt sida, så säger jag inget om det.
Bra att du kunde flytta ifrån denna stress, man följer gärna med utan att tänka på det om man kan.
Någon gång, går bra, men inte alltför ofta, för min del. Kram.