Bosse Lidén

5 februari 2020 10:54

Jag känner igen mycket av det du beskrev från din barndom. Vilket är sorgligt att läsa. Instämmer i det vuxna också. När man väl hittat en sympatisk tandläkare vill man aldrig byta igen. Men det som blivit bättre de sista åren är att det finns kliniker som vänder sig till de med "tandläkarskräck" och liknande. Jag hoppas det finns någon sådan i din närhet. Eller att någon som läser detta kan lotsa dig rätt. För du kan inte ha det så jobbigt i längden. En bloggvän på Gotland åker till ett sådant ställe på östra sidan ön. Hoppas det löser sig snabbt för dig. Styrkekram Bosse

wiolettan

5 februari 2020 15:42

Jag trodde i min enfald att den här tandläkaren som jag hade fått tag i skulle alltid finnas för mig, men nej, det gick inte.
Ja, dom kanske finns, men hur vet jag att de är seriösa? Alla vill tjäna pengar, skulle jag kunna tänka mig. Jag har varit inne på nätet och kollat, men ingen här i Sundbyberg, vad jag kunde hitta.
Så vet jag också att de vill inte gärna söva mig, i första taget.
Tack för din omtanke Bosse. Det måste ju lösa sig, men sen hur, det är en annan fråga. Kram.

Ingrid

5 februari 2020 12:57

Jag har varit med om att stå utanför dörren till tandläkarmottagningen vänt och gått ut igen och ringt och sagt att jag fått förhinder. Nu är det många år sedan och jag är inte så rädd för tandläkare längre. Dem kan jag stå ut med, men det är värre med tandhygienisten. Det är det absolut värsta jag vet att gå dit. Men man måste ju!
Ta nu mod till dig innan flera tänder rasar och förklara för den du kommer till att du har tandläkarskräck! Min dotter som inte varit hos en tandläkare på 10-15 år ska få sina tänder undersökta och lagade på käkkirurgen under någon typ av lättnarkos (sedering).
Kram, Ingrid

wiolettan

5 februari 2020 15:47

Det skulle kunna vara jag det. Men, jag hoppas att det inte ska gå så långt.
Skönt att du har blivit befriad ifrån tandläkarskräcken Ingrid.
För mig har det alltid varit tandläkaren som har varit värst, hygienisten har jag stått ut med och det har alltid gått bra.
Ja, får se hur det går.
Din dotter är hon också rädd? Lättnarkos? Det skulle jag vilja ha reda på vad det är och hur det går. Kram och tack.

Lena i Wales

5 februari 2020 13:06

Känner igen tandläkarskräcken som kom från barndomen. Min tandläkare var verkligen ingen barnpsykolog och dessutom inte alltid nykter, en stor pina för en liten flicka med dåliga tänder. Men detta har ändrat sig. Hade under många år en fantastisk tandläkare och fruktan försvann.
Idag tror jag att alla tandläkare har stor förståelse för tandläkarskräck, det är inte ovanligt och de har stor förståelse. Tror att du kommer att hitta en ny tandläkare med stor förståelse och kanske vackra ögon att drunkna i! Det gjorde jag.
Sköt om dig!

wiolettan

5 februari 2020 15:54

Det var så mycket som var annorlunda förr, inte minst med behandlingen av barn och hur de togs om hand. I alla fall hos läkare och tandläkare, nu finns det en helt annan kunskap.
För att inte tala om utrustningen. Som natt och dag, med dessa stora otäcka vidunder som stod över en, med långa stålarmar.
Om inte annat så kanske de har läst om den, att den finns och måste tas på allvar.
Tänk om jag kunde lita på dig Lena. Jag gillar detta med en tandläkare med stor förståelse och vackra ögon. Men å andra sidan, jag brukar sitta och blunda så jag kan ju inte se dom.
Du får berätta mera om din tandläkare med ögon att försvinna i.
Tack detsamma.

wiper

5 februari 2020 13:42

Jag känner också igen mig i det du skriver men inte vad gäller tandläkare men operationer jag fick göra när jag var 6 år gammal. Då sövde dom med eter och det var en mardröm skrämde upp mig i många år.

Jag förstår dig så väl för jag har andra trauman från barndomen som skadat mig. Numera finns det mer hjälp att få. Så härligt att du hittade en sån bra tandläkare. Det finns tandläkare som är speciellt ubildade för att ta hand om personer med tandläkarskräck (trauman). Jag känner en som går till en sån och blir väldigt lugnad

Kolla på nätet efter såna ställen. Man behöver nån som har tålamod, förståelse och kan lugna för det gör mycket

Hoppas det ordnar sig.

Varm kram från Malin

wiolettan

5 februari 2020 15:58

Det låter verkligen som en mardröm och jag förstår att den rädslan sitter i.
Det är så märkligt med trauman som man varit med om i barndomen, de verkar aldrig gå över, de kanske fördunklas lite ibland, men släpper aldrig riktigt taget. Märkligt.
Just nu har jag svårt att tänka mig att sätta mig i en tandläkarstol överhuvudtaget.
Tålamod, ja det kan man ju hoppas i dessa dagar då tid är pengar.
Tack Malin, jag hoppas också. Kram.

wiper

5 februari 2020 13:45

Här kommer en länk där du kan gå in och läsa:

https://www.aquadental.se/4-tips-for-hur-du-botar-din-tandlakarskrack/

Jag kan själv inte åka in i Magnetröntgen utan dom får söva mig. Detta i och med trauman från barndomen

kram från Malin

wiolettan

5 februari 2020 16:02

Tack så mycket för länken.
Jag har varit inne där och läst nu och det verkar finnas sådana som säger att de kan ta hand om patienter med tandläkarskräck.
Inte här i vår stad, men Stockholm är ju inte så långt ifrån.
Det har jag hört om många som inte tycker om att röntgas i en Magnetkamera. Jag har aldrig provat men skulle tro att instängdheten skulle vara jobbig. Fint att de kan söva dig så att det går bra.
Kram tillbaka och tack.

Hanneles bokparadis

5 februari 2020 17:02

rädslor från barndomen har jag lämnat, förspillt kraft att oroa sig.

wiolettan

6 februari 2020 17:47

Det är rätt att det är förspilld kraft, men det undermedvetna är inte så lätt att rå på, det som finns och bara poppar opp, utan att man vill det.

Anna-Lena

5 februari 2020 17:28

Trots mängder av hål i ungdomen, så här aldrig tandläkarbesök varit skrämmande. Däremot så tycker jag att det är otrevligt att ha tänder som är trasiga i munnen. Det skaver, fastnar och ilar och känns allmänt otrevligt. Jag kan vara naiv, men jag tror att tandläkare av idag är av det försiktiga slaget och vill dej väl under behandlingen. Mitt råd, beställ tid hos närmaste tandläkare så snart du kan. Blir skönt med hela tänder, det kan jag garantera! Kram!

wiolettan

6 februari 2020 18:38

Så skönt för dig att ha sluppit ifrån den delen i alla fall, för det kan vara jobbigt.
Ja, det tror ju jag också inners inne, inte är det så att de vill skada mig, men rädslan sitter djupt.
Tack för rådet, det måste ordnas på något sätt. Kram.

Göran

5 februari 2020 17:36

Som jag känner igen mig i det där med tandläkarskräck. På 60- och 70-talen fanns här i stan en tandläkare som förstört 100-tals om inte tusentals barn och gett dem tandläkarskräck för livet. Vi hade klassträff 30 år efter vi gick ur nionde klass och hon kom på tal. Vi var femton st närvarande från avgångsklassen 1973 och ALLA hade fortfarande ångest inför tandläkarbesök. SJälv blev jag dock botad flr drygt tio år sedan då jag måste dra en visdomstand. Sköterskan hade på bedövningssalva först och jag kände inte ens sticket från bedövningen. Och när tandläkaren drog tanden kändes det inte heller, det bara hördes inne i skallen. Inte ens fem minuter tog det och sen dess ber jag alltid om samma tandläkare.

wiolettan

6 februari 2020 17:54

Tänk dig då hur det kunde se ut på 40-50 talen, inget att längta tillbaka till.
Det var en statistik som hette duga.. Alla 15, det säger en hel del om just den tandläkaren, tänk så mycket som hon har förstört för framtiden hos många unga.
Bedövningssalva, det har jag inte fått någon gång, låter som en suverän grej. Sa du då att du hade tandläkarskräck så hon tog salvan innan sprutan?
Klart att den tandläkaren ska du vara rädd om, låter toppen i mina öron.
Jag får kanske flytta norröver.

Znogge

5 februari 2020 17:46

Jag känner helt och hållet igen mig i det som du skriver och är i precis samma situation som du. Har bitit av en rejäl bit på en tand men kommer inte till skott att boka en tid. Vet logiskt att jag borde göra det men... När det gäller läkarbesök skjuter jag aldrig upp det en sekund men med tandläkaren är det något helt annat. Hela situationen kan jag tacka en väldigt opsykologisk tandläkare för och en direkt elak tandhygienist. Väldigt tråkigt att det är så här för jag vet hur viktigt det är med regelbundna besök.

Kram

wiolettan

6 februari 2020 18:43

Visst är det jobbigt. Så länge som det går så skjuter man upp det och kanske för länge till slut. Beror ju också på var skadan sitter kanske.
Logiskt är en sak, men att göra det, en helt annan sak. Då man inte känner någon tandläkare så är det så svårt, vet ju inte hur dom är.
Hoppas att både du och jag tar tag i detta snart.
Om en del tandläkare visste vad de ställde till med. Kram.

Gunnel

5 februari 2020 18:47

Jag lider med dig. Jag har också haft tandläkarskräck tills jag hittade den tandläkaren jag går hos nu. Det är jobbigt att ligga raklång tycker jag med, men jag fixar det ändå. Hoppas du hittar en ny jättebra tandläkare. Kram

wiolettan

6 februari 2020 18:45

Tack Gunnel.
Skönt att du har fått bort din tandläkarskräck, det måste kännas fint.
Det är mycket med ett tandläkarbesök som känns jobbigt och ger skräckkänslor, men, jag måste ta mig i kragen snart. Kram.

Primrose

5 februari 2020 18:51

Jag förstår dig! Har haft tur med mina tänder man har läkarskräck!
Så typiskt att tandläkaren du litade på har slutat!
Jag känner igen det också. Har själv läst att rödhåriga är mer känsliga för smärta, så det är ju inte konstigt att du när detta inte var känt fick panik för tandläkare, hoppas du hittar en tandläkare att lita på, då får kolla runt! håller tummen!
Ha det så bra. STOR KRAM Primrose ,-)

wiolettan

6 februari 2020 18:48

Läkarskräck är också något som är svårt att komma ifrån om man väl har fått det.
Ja, visst är det typiskt. Min tandläkare var så bra och visste precis hur jag var så han var så försiktig, men sa flera gånger att han tyckte att jag behövde många bedövningsdoser, men jag fick det.
Nu kanske det är ett mera välkänt begrepp, om rödhåriga, men jag vet inte.
Tack så mycket Primrose, Kram.

Preciosa

5 februari 2020 19:09

Hej Wiolettan! Har samma erfarenhet från barndomen! Vidriga tandläkare aka misshandlare...Dröjde många år men måste ju till slut gå. Fick senare en humoristisk en på Esplanaden men han finns nog inte kvar...I en Fb-grupp kan man ju fråga om nån har en sällsynt snäll tandläkare nära? Har gått en gång i somras till Tuletorget. Snäll ung tjej. Nu går jag här nere om jag måste och han är superbra! Kanske tyvärr ska sluta.
Kram P ♥♥

wiolettan

6 februari 2020 18:54

Ja, det verkar vara många som har dåliga erfarenheter sedan barnsben och många i de lite högre åldrarna.
Förhoppningsvis så är det inte så nu då barnen går till tandläkaren för första gången, som då vi gjorde det.
Esplanaden, där har Mysingen gått hos en, ung tandläkare, den äldre tog inte emot nya patienter. Det verkar inte vara något för mig.
Jag har också varit hos någon på Tuletorget en gång, men bara en gång, aldrig mera.
Bra att du har fått tag i en bra tandläkare där du är Preciosa. Typiskt om han då ska sluta. Inte bra. Kram.

Ditte

5 februari 2020 22:18

Åh, så sorgligt. Jag känner så väl igen mig i detta med tandläkarskräck sedan barnsben. Tandställing hade jag också som orsakade hål i tänderna. Och att ha en tandläkare som förstår en och ger mycket bedövning fann jag till sist. En i Stockholm och senare en här i Spanien. Nu har båda slutat. Så jag är också bekymrad. Behöver en spruta för att ens öppna munnen.
Hoppas du kan få hjälp snart och av en tandläkare som är förstående och duktig. Hoppas!
Varm kram

wiolettan

6 februari 2020 18:58

Ja, det är tråkigt men inte så mycket jag kan göra något åt, så länge som jag inte kan ta mig i kragen och göra slag i saken, och vips så är det över.
Jobbigt att båda dina tandläkare, både här och där, har slutat, då du nu hade funnit sådana som det gick bra hos.
Håller tummarna för att du hittar någon som du kan gå till.
Tack snälla Ditte. Kram.

Anki

6 februari 2020 07:06

Jag känner så väl igen mig ... lider också av tandläkarskräck sedan barndomen och har alltid haft dåliga tänder.
Två bra tandläkare har jag haft, men nu finns ingen av dem kvar. En ung kvinnlig tandläkare har övertagit mottagningen ... och jag gillar henne inte! Borde gå dit snart, men ... drar mig i det längsta!
Håller tummarna för att du hittar någon snäll och förstående tandläkare!
Kram

wiolettan

6 februari 2020 19:00

Det verkar vara många med liknande problem.
Synd att din tandläkare har slutat.
Jag förstår dig då du säger en ung tandläkare, men det kanske är olika där också. Hoppas att du ska hitta någon annan som du kan trivas med, för det är så mycket lättare då.
Tack Anki, jag vill så gärna. Kram.

gun

9 februari 2020 17:15

Ja, även jag känner igen mig i det som barn.... har inte heller gått hos tandläkaren på ca 10 år när min gick i pension. Men så händer det som man vet händer med tänder. Men då visste jag om en bra tandhygienist och fick en toppen bra ung tjej som är gudomligt bra. Går dit nu med lätta steg och hade bara två hål tack och lov. Kanske ska du leta efter en yngre dom är i mitt tycke mera lyhörda.
Kram gun

wiolettan

10 februari 2020 09:09

Så skönt att du fick tag i en tandhygienist som är bra, guld värt. Det är skönt om kemin stämmer och att man inte behöver vara rädd och ängslig.
Jag vet ju inte om jag har några hål, men dessa två tänder som har gått bitar av, måste ju åtgärdas.
Jag har ringt nu, men jag vet inte om han är yngre eller äldre. Ingen aning om något. Återstår att se. I slutet på veckan är det dags. Kram.

geddfish

9 februari 2020 21:35

Oj, inte visste jag att så många har tandläkarskräck! Jag borde ha haft det för jag hade många hål som liten. Tandhygienen var inte så märkvärdig då.
Jag har nog haft tur med mina tandläkare. Så jag går regelbundet. Det värsta är dock att ligga raklång för det gillar inte min scoliosrygg, men det har de ibland svårt att förstå.
Hoppas innerligt du hittar någon lösning för tandhälsan, för det är viktigt för välmåendet!
Varm kram <3 Gerd

wiolettan

10 februari 2020 09:14

Det var många fler än jag visste. Jag som trodde att jag nästan var ensam om detta, men så verkar det inte vara.
I min generation, lite äldre, verkar det vara vanligt med denna rädsla. Alltid dåliga erfarenheter.
Skönt Gerd att du slapp komma till någon som gjorde dig illa, för det är jättejobbigt att bära på det traumat.
Raklång, då känns det ännu jobbigare och det är ju så man måste ligga.
Tack så mycket. Kram.