...som jag skulle vilja få svar på men inte får.

Varför tar det så lång tid nu för tiden innan en influensa eller förkylning försvinner för mig?

Jag har skött mig bra. Varit inomhus väldigt länge, inte varit utanför dörren, legat till sängs då jag inte orkat, men annars varit uppe och rört mig. Nu vet jag inte hur febern är, men känner mig kanske lite bättre. Igår morse tog jag tempen innan jag gick upp och då var den 38 grader.

Varför känner jag mig så mycket mera "sjuk" och orkeslös nu då jag drabbas, än förr?

Vet att då jag förvärvsarbetade så kunde jag gå till jobbet med förkylning och klarade det bra. Utom att jag kanske smittade andra. Men, eftersom det var arbetskamrater som ville jag skulle komma, så gjorde jag det. Kände mig kanske behövd.

Nu till något helt annat som det så vacket heter.

Idag är det den Internationella Tvillingdagen. Grattis till alla tvillingar. Det sägs att det inte föds så många tvillingar, men jag har haft förmånen att känna flera par under mina levnadsår.

Mina två yngsta syskon är tvillingar, nu är de 71 år gamla. Jag kommer ihåg då de föddes, jag var 7 år då och min äldsta syster sa: "Vi har fått två syskon, men troligen är det bara en som överlever, den ene är så klen och liten".  Men undret skedde, efter månader på sjukhuset kom även den andre tvillingen hem.

För mig var det något stort att det skulle vara två små barn, hade aldrig hört talas om något sådant. Tänker på dom lite extra idag.

Tänker också på en kär bloggvän Preciosa, som inte längre har sin tvillingsyster med sig på livets vandring. Vi kan inte föreställa oss hur det måste kännas.

Läste något intressant om tvillingar:

En tvilling har generellt bättre betyg i nionde klass, än en icke-tvilling.

De är mindre våldsbenägna.

Mer empatiska.

Förbarma Dig Herre

över våra händer, att de kan smeka,

värma. läka, lyfta och bära.