Ingrid

9 april 2021 10:40

Vilka härliga kattbilder. Jag längtar så efter en katt, men tänker som du. Är man i 80-årsåldern ska man inte skaffa sig djur. Man vet ju inte alls hur länge man orkar ta vara på dem och då ska man flytta över problemet på någon annan. Nej det får vara!
Ha det så gott wiolettan!
Kram, Ingrid

wiolettan

9 april 2021 16:38

Då har vi det gemensamt, att vilja ha en katt.
Visst är det så att man måste tänka på katten, blir lite egoistiskt att bara vilja ha en katt och sedan inte kan sköta om den, på det sätt som den behöver.
Tack, detsamma Ingrid.
Kram!

tant Hanneles bokparadis på Hisingen

9 april 2021 11:46

visst är det tråkigt när man inte kan göra något, inga konserter, ingen bio... pratade med 12-åriga barnbarnet som är med i scouterna, de större barnen träffas inte ens och grillar utomhus, men 10-åriga lillasyster har scoutmöten. Maken hr inte spelat med storbandet på ett år... inga föredrag på biblioteket för mig... så trist ett helt år!

wiolettan

9 april 2021 16:43

Det känns verkligen som paus i livet, på något sätt.
Men jag tror att det är det enda riktiga att hålla avstånd och inte träffa många människor, för att hålla smitto spridningen nere på en så låg nivå som möjligt.
Jobbigt också för barnen. Kanske känns svårare för dem.
Vi har inte kunnat träffas och sjunga i vår sånggrupp, bland mycket annat.
Men, vi tar en dag i taget och ser fram emot bättre tider.

Anna-Lena

9 april 2021 18:34

Vår katt mår inte bra. Så antagligen blir han inte så gammal. Är 11 år. Helbrodern dog för ett tag sedan. Kanske är han deprimerad när kompisen
försvann.
Vet inte om vi ska ha någon mer katt, då vi är 68 i år båda två. Kanske en färdig vuxen i så fall.
Det är mycket som blir annorlunda, om inte annat i tanken, då man blir äldre.
Kram på dej fina tjej

wiolettan

10 april 2021 09:10

Så jobbigt. Det är en av nackdelarna att ha katt, om de blir sjuka. Katter brukar ju oftast bli, i alla fall 16-17 år kanske äldre, men det är som med människor, olika. Drabbas de av någon sjukdom så är det svårt. Jag kommer ihåg då din andra katt avled, det är inte så länge sedan.
Det finns ju de som inte kan ha sin katt kvar, en sådan kunde ni kanske hjälpa.
Det har du rätt i, tankarna förändras, saker som var viktiga förr, förlorar sitt värde och annat blir viktigare här i livet.
Detsamma, Tack!

Ditte

9 april 2021 18:46

Längta och önska kan man ju absolut få göra. Men att det inte blir en katt när Mysingen är allergisk kan jag förstå. Du har fina kattminnen med dig och hela din fina samling av katter. Och härliga kattböcker. Tack för att du delade med dig av några kattankar och härliga bilder därtill.
Vad gäller att det ibland är trist så instämmer jag helt. Men snart så konstaterar jag ändå att jag har det väldigt bra. Vi blir ju inte yngre utan får njuta av dagarna på bästa sätt.
(Vaccinerad är maken och min tur är det nästa vecka.)
Många tankar och en varm kram.

wiolettan

10 april 2021 09:20

Så är det. Tillåtet att längta och drömma och det får stanna vid det. Mysingen kan ju inte hjälpa att han är allergisk. Han tål inte hyacinter eller parfymer som är starka.
Ja, jag har ju haft katt i en stor del av mitt liv och de har berikat det på ett fint sätt. Då vi bodde i villa i Duvbo hade vi ett tag 2 katter, det var mysigt.
Jag har genom åren fått många prydnadskatter och böcker om katter. Det har varit tacksamma presenter till mig.
Du har så rätt Ditte, visst har vi det bra och jag borde värdesätta det mer än jag kanske gör.
Härligt sedan, då ni båda har fått era två vaccinsprutor, friare kan livet bli då.
Tack detsamma till dig. Kram!

Geddfish

9 april 2021 21:07

Detta året har förändrat mycket. 2017 fick jag sälja min bil då min syn inte räckte till. Men då fanns ju buss och tåg och ganska så billigt för mig pensionär.
Men när pandemin slog till så vågade jag ju inte ut och resa med reguljärt. Jag blev instängd och hade långt till barn och barnbarn.
Numera är ju allt av kultur stängt. I Stockholm är väl mycket öppet men inte här i Lidköping. I morgon får jag äntligen mitt första vaccin. Ja, vi människor är sociala. Jag hade också önskat en katt, kattmänniska som jag är. Men det går inte oavsett i hyresrätt, så det har jag accepterat. Så fin kattsamling som du har!
Kram och var rädd om dig, fina Wiolettan!

wiolettan

10 april 2021 09:28

Att ha bil kan göra att man känner sig friare att åka iväg när man vill. Så jag kan väl förstå din känsla. Men, vi som bor i en stad har ju ofta rätt nära till kommunikationer så vi får anlita dom.
Du gjorde rätt, att du var försiktigt med åkandet under den värsta tiden, man vet aldrig var smittan är och kan slå till.
Mycket är stängt här också och jag vill inte åka kommunalt i denna trängsel som finns här, om jag ska in till stan, så jag avstår.
Bra att du ska få vaccin nu.
Jag kommer ihåg då du och din pusselbit hade en katt, så fin den var.
Tack så mycket Gerd.
Detsamma önskar jag dig. Kram.

Tove Olberg

9 april 2021 21:28

Visst får du önska dig! Det är mänskligt tänker jag.
Du har en fin kattsamling och texterna du satt till bilderna är härliga!
Önskar dig och Mysingen en fin helg och kram åt er båda :-)

wiolettan

10 april 2021 09:32

Önska, längta och drömma går bra, men det får räcka med det.
Nu har jag många katter. Jag har inte räknat dom på länge, men de finns lite varstans i lägenheten också. Mycket att damma.
Tack så mycket Tove.
Detsamma till dig från oss. Kram!

Lena

9 april 2021 21:52

Ibland får man beklaga sej, det är bara mänskligt, trots att andra har det värre... & denna pandemi, många längtar bort, träffa vänner osv själv märker jag inte ens av den! har inte haft något problem, älskar ensamheten, träffat sönerna, barnbarn & sonhustru, hållit avstånd men träffat föräldrar, ja så fick vi covid med antikroppar & kan sedan dess träffa fler
Men för dom flesta är världen förändrad & kommer nog vara det länge... Tyvärr har min problemfria covid gett mej jobbiga biverkningar, nått jag får leva med ett tag, tungt ibland men ok mot annat tungt...

Jag hoppas ni får sprutan snart så ni kan komma ut & se er omkring i sommar hjärta*

& katterna & din vackra samling, ja katter är så speciella & underbara, det har vi gemensamt *hjärta*

Varm omfamnande kram hjärta*

wiolettan

10 april 2021 09:40

Ibland kommer tankarna och de är svåra att hejda, men sedan så besinnar jag mig.
Jag trivs också rätt bra hemma och för mig själv, har aldrig långtråkigt. Men Mysingen är en annan sorts person, med alla sina inställda möten och träffar så blir det annorlunda.
Vi har ju båda våra släktningar flera mil ifrån oss, så det blir telefon som gäller och det gäller även våra nära vänner.
Märkligt detta med denna sjukdom. Att man kan få jobbiga biverkningar fast själva sjukdomen var lindrig. Den är svår att förstå sig på för alla, verkar det som.
Hoppas att dina biverkningar snart försvinner så att du får känna dig bra snart igen.

Vi har fått den första sprutan och i slutet på månaden blir det den andra.

Katter är underbara varelser tycker jag. Jag tycker mycket om din Ungen, den verkar vara så snäll. Stor ser den också ut att vara.
Tack detsamma Lena. Kram!

Lena

10 april 2021 07:40

Jag förstår att det börjar bli tufft att inte få resa. Men vi borde se ljusning på eländet snart. Då ser jag fram emot att se bilder från någon tripp ni gjort! Kram!

wiolettan

10 april 2021 09:43

Lite ovanligt är det allt, men huvudsaken är att vi får vara friska.
Visst, det kommer säkert andra tider, fast det tar lite tid.
Det brukar bli en hel del bilder vid resor och det fortsätter jag nog med.
Hoppas att du och de dina får fortsättningsvis vara friska. Kram!

Anki

10 april 2021 08:19

Oj så många katter du har i din samling! Såklart kan de inte ersätta en riktig katt, men jag förstår hur du menar ...
Vi har ett stort bekymmer när vi ska flytta till lägenhet i sommar ... hur ska vi göra med Sixten? Tyvärr uteslutet att ta honom med oss - och då han är väldigt rädd för alla andra människor kan vi inte lämna honom heller ... det gör mig sömnlös.
Jobbigt detta med hur vi måste isolera oss och avstå från allt det som tidigare varit trevligt att göra...
Vi kan bara hoppas att det blir bättre tider!
Kram

wiolettan

10 april 2021 09:49

Det är många katter i min samling nu. Dessa som jag visar är inte alla. De flesta är vanliga, billiga porslinkatter, men några är lite dyrare men alla är fina i mina ögon.
Men, lilla Sixten.
Så jobbigt det måste kännas. Har du ingen granne eller nära släktning som kan ta hand om honom?
Hoppas verkligen att ni hittar en bra lösning, både för Sixten och för er skull.

Detta med denna isolering, kunde jag inte i min vildaste fantasi tro att det skulle bli.
Bättre tider kommer säkert.
Kram!

Znogge

10 april 2021 12:08

Vilken imponerande samling av katter du har och jag kan förstå din längtan efter en livs levande också. Med allergi i huset så fungerar det ju inte. När det gäller åldersaspekten kunde ni tagit hand om en äldre omplaceringskatt men självklart sätter allergin stopp för det.
När vaccineringen kommer lite längre så går det säkert att leva lite friare hoppas jag.

Kram och god lördag!

wiolettan

10 april 2021 17:19

Det är väldigt många katter och i så många olika storlekar.
Du har rätt, jag ska nog inte skaffa katt hur mycket jag än vill. Både för Mysingens skull och för den eventuellt blivande kattens skull.
Jag har förut tagit hand om äldre katter, inte bara tagit dem som kattungar, det är lite speciellt men trevligt.
Ja, det ser vi fram emot, kanske träffa lite folk, vänner, utan att vara så försiktig.
Tack detsamma. Kram till dig Znogge.

Ruth i Virginia

10 april 2021 16:20

Du fyller snart 80. Jag fyllde 93 i går.
Fick träffa barbbarnsbarnen för första gången på länge.
Grnnarna komm ut på gatan och sjöng och spelae för me,
så jag kan inte klaga. - Katter är ärliga; har haft flera.
Alltid roligt att läsa dina kommentarer. Upplyftande. Kram!

wiolettan

10 april 2021 17:31

93 år. En aktningsvärld ålder. Ett stort GRATTIS i efterskott.
Så trevligt att du kunde träffa nära och kära. Det förstår jag att det var den finaste presenten du kunde få.
Grannar som sjöng också, du blev verkligen firad och det är du värd, verkligen.

Det har du rätt i. Katter är som dom är, föreställer sig inte utan är ärliga. Vill de inte något så går det inte, inga kompromisser där inte.
Tack så mycket Ruth. Kram!

Gunnel

11 april 2021 10:01

Det var en imponerande kattsamling. Båda mina döttrar samlade på katter när de bodde hemma. Jag känner faktiskt igen några i din samling som även de hade. Det känns jobbigt nu att inte få träffa nära och kära. Tiden går och de minsta barnens utveckling missar man helt. Vi får hoppas på att vaccinationerna ska ge oss lite större svängrum efter ett tag. Kram

wiolettan

12 april 2021 21:18

Många katter har det blivit genom åren.
Så roligt att dina döttrar också samlade på katter. Det finns ju en mängd olika och de flesta har jag fått.
Det är en annorlunda tid och det vi kan göra är att vara rädd om oss och se framtiden an med tillförsikt, snart får vi träffa våra nära och kära igen.
Håller med dig helt och fullt. Kram!

Preciosa

11 april 2021 11:40

Hej Wiolettan!
Bra att skriva av sig! Hjälper lite. Mångas liv har förändrats. Här hemma har jag varit isolerad men gör inte så mycket i vanliga fall heller. Träffar så klart mer familj.Värre är att inte kunna resa ner. Skrev just att det är bara andra ggn jag ser fågelbärsträdet utanför blomma på 11 år här i huset.
Synd att du inte kan ha katt! Jag saknar att inte grannhunden Ville kan komma in med matte här...ännu.
Ha det bra i alla fall! Kram P ♥♥

wiolettan

12 april 2021 21:22

Hej Preciosa!
Jo, visst det hjälper att sätta ord på det som rör sig i huvudet, känns lite befriande ibland.
Det är i viss mån lika för mig, fast vi brukar ju träffa en del vänner och vara ute lite mera, men nu har det ju blivit att jag orkar inte som förr heller.
Hoppas att du kan åka ner till Spanien vad det lider, pandemin måste väl släppa sitt grepp tycker jag.
Då har du inte varit hemma här så många gånger i april månad.
Ja, det tycker jag, katter är så mysiga och fina.
Snart, då ni är vaccinerade, du och din granne, så kan grannen med hunden hälsa på dig igen.
Tack detsamma Preciosa. Kram!

Amisa

11 april 2021 18:27

Dina kattfunderingar får mig att tänka på en barnbok jag brukade läsa för mina barn när dom var små. Den hette ” Röda Leo & Svarta Maja”, var på rim och så charmig. Den handlade om ett barns omsorg om sin katt och den slutade inte alls som barnet hade förväntat sig för katter har som bekant sin alldeles egen vilja. Även jag längtar efter en katt, men ser inte att jag skulle kunna ge en katt ett så bra liv just nu så det får vara för stunden.

Ha det bra kära Wiolettan och kram på dig!

wiolettan

12 april 2021 21:26

Den boken har jag inte hört talas om.
Låter trevligt detta att den var på rim, det gillar jag skarpt.
Jo, så är det, katter gör som dom vill och lyder inte oss utan går sin egen väg. Det är lite charmigt.
Det är det som gör skillnaden mellan hund och katt, bland annat.
Vi får fortsätta och önska och drömma och göra det som är bäst, inte minst för katten.
Tack snälla Amisa. Kram!

gun

11 april 2021 18:35

Fin kattsamling som du visar och jag förstår din längtan. Och längta kan man få göra. Skulle själv vilja ha en fransk bulldogg men det kommer att stanna vid en längtan:).
Vi är nog många som börjar tycka att allt står på sparlåga men förhoppningsvis kommer det att ändras snart när vi alla fått våra sprutor.
Kram gun

wiolettan

12 april 2021 21:30

Tack, den är stor, kattsamlingen. Min första porslinskatt fick jag som ung tonåring. Eller, det var tre små katter, pryder fortfarande sin plats.
Vem vet, du kanske får din efterlängtade bulldogg en vacker dag.
Det får vi verkligen hoppas att livet återgår mer till det normala, med umgänge och träffar.
Vaccinet kommer att hjälpa oss, förhoppningsvis. Kram!

wiper

12 april 2021 13:22

Bra skrivet av dig och jag känner också så att jag egentligen inte kan klaga men det är inte lätt nu i coronatider då man känner sig hotad och vet inte när eller om man drabbas. Jag har själv inte råd numera att resa så det saknar jag inte ändå men själva friheten att kunna röra sig obehindrat överallt och även kunna gå på bio, konserter och bjuda hem vänner, det saknar jag

Vad roligt att du har en kattsamling och det var många katter i skåpet. Härlig kattdikt. Härliga kattbilder

Ha en fin början på veckan
kram

wiolettan

12 april 2021 21:35

Nej, eftersom vi vet att det finns så många som har ett uruselt liv här på vår jord, så känns det lite egoistiskt. Men, vi kan uttrycka vår längtan och önskan, kanske det inte behöver kallas klagan.
Vi får hoppas att vi klarar oss ifrån denna otäcka smitta och att livet återgår till det mer normala. Fast ibland känns det som om det inte blir som vanligt, men vem vet.

Ja, det är många katter i skåpet och skåpet är fullt så det finns katter lite överallt i lägenheten, i alla rum, till och med i köket.
Jag tycker mycket om mina kattböcker, härligt att läsa om dom.
Tack, detsamma önskar jag dig, Malin. Kram!

Augusta

12 april 2021 14:31

Oj kommentaren försvann. Men jag skrev i min förra, du får klaga vi känner som dig allihop. Jag skrev också att jag måste vara försiktig för mina lungor tog stryk av influensan jag hade. Men dessutom fick jag ont i mina vader. Vaknade varje natt med värk. Men under influensan tog jag alltid C vitamin brus och gör fortfarande. För lungorna D vitamin och nu för någon vecka sedan magnesium. Faktiskt rätt bra i mina lungor. B 12 för hjärtat, eftersom problem med lungor påverkar hjärtat. Mina vader värker inte längre på nätterna efter magnesium. Varför jag skriver detta, jo äter ni vitaminer? Man måste ju alltid titta så vitaminerna inte påverkar ens medicin negativ. Men jag äter inga mediciner. Har ätit allsidig kost, älskar grönsaker och frukter, men tydligen hade jag brister i kroppen. Kanske om du inte äter vitaminer kan hjälpa dig som mig. Ha det bra och sköt om er. Kram

wiolettan

12 april 2021 21:43

Fint att du orkade skriva igen, ibland försvinner kommentaren om man är inne för länge, på kommentarsfältet, verkar det som. Borde inte vara så.
Tack Augusta, jag ville skriva av mig lite.
Jag tänker ibland på dig och hur sjukdomen påverkade dig och mycket i efterhand också, vilket måste vara oerhört jobbigt, att inte få känna sig fullt frisk.
Bra att du har upptäckt tabletter som kan hjälpa dig och som det känns bra att ta, det är viktigt.
Mysingen äter C-vitamin, inte jag, men jag äter magnesium och har även blivit ordinerad D-vitamin och B12 av läkaren, vilket jag tar dagligen.
Hoppas att du snart ska få bukt med allt som stör och plågar dig.
Tack snälla för att du bryr dig och för alla råd.
Tack och ha det fint du med. Kram!