Så skönt att sova i min härliga säng igen. Ja, jag kan inte klaga, sängen i vårt lilla krypin i Ångermanland är väl också bra på sitt sätt, men den kommer inte upp i den nivå som sängen jag har här hemma.

Vi har kommit tillbaka ifrån vår resa norröver och är glada och tacksamma att allt har gått bra.  Borta bra men hemma bäst, sägs det, jag håller med.

Det har varit skönt att vara däruppe, men för varmt och för mycket med mygg. I år verkar det vara ett riktigt mygg år. Vi hade myggnät så vi kunde ha fönstren öppna och det var skönt.

Vi har inte gjort något speciellt utan umgåtts med släkt och bara varit ledig. Besökt några loppisar, har vi också gjort, vilket jag tycker är roligt.

Naturen i Ångermanland är så vacker, lite utöver det vanliga i vårt land, enligt min åsikt.

Jag kan stå och njuta länge av de stora vidderna, bergen, sjöarna, för att inte tala om lugnet. Så lugnt det är där.

För det mesta är det bara fåglarnas sång som hörs i skogen.

Det finns många sjöar, skogar och berg.

Några andra djur som kunde höras var ju förstås grannens kor. Annars såg vi inte så många olika djurarter. En katt, en älg och ett rådjur, är vad jag kommer ihåg, av de lite större djuren. Småkrypen känner jag inte så mycket för, men de har också en funktion i vår värld. Fast, mygg och knott, varför? Jo, fåglarna måste också ha mat.

På vägen upp åkte vi förbi Skuleberget, men vi stannade inte denna gång.

Inte stannade vi till i Blåkulla heller. Det fanns en vändplan så att vi kunde vända.

Vid Höga Kusten finns det fina utsiktspunkter att stanna till vid. Vackert runt om.

För att inte tala om Höga Kustenbron. Ett stort byggnadsverk. Den invigdes 1997 och är en hängbro över Ångermanlandälven, i Ådalen.

Nej, nu frukost och därefter måste vi iväg och handla lite förnödenheter. Kylskåpshyllorna är för tomma.