På vår morgonrunda häromdagen mötte vi en av dom som vi såg nästan dagligen ”förr i tiden”, på den tiden då vi gick runt Råstasjön och Lötsjön nästan varje dag. Jag blev lättad över att se honom igen. Vi hade pratat och undrat varför vi inte hade sett till honom på ett tag. Men som tur var så gick det ingen nöd på honom, frisk och pigg som vanligt.

Näckrosor vid Lötsjön.

Vackra blommor.

Herr och fru Svan ligger och vilar.

Dessa sjöfåglar står och vilar.

Kanadagässen gör sig morgonfina.

Det känns ovanligt, ja nästan märkligt att vandra ut nu på morgonen.  Vi är så vana vid att folk stressar iväg till sina jobb och det är rörelse och liv, om det inte är en lördag eller söndag, för då är det nästan öde.

Men nu, inte många gående, cyklister eller bilister. Bilar, ja det är så stor skillnad. Det brukar vara många i rörelse, för att inte tala om parkeringsplatserna. Ibland kan vi gå länge utan att se en enda ledig bilplats. Juli månad och industrisemester är väl en av anledningarna att det är så mycket lugnare nu.

Det påminner mig om en sann händelse som Mysingen berättade för mig en morgon.

Mysingens farföräldrar bodde här i Sundbyberg och på den tiden, på 1920-talet, var det inte lika vanligt att ha bil, som det är nu. Bara de som hade det lite bättre ställt kunde unna sig den lyxen. Mysingens farfar var byggmästare och hade det inte så pjåkigt. Han gillade nymodigheter.

En kväll tog de bilen in till Stockholm för att gå på Operan. De ställde sin bil precis utanför entrén till Operan och gick in och såg föreställningen. Då de kom ut stod det en polis framför bilen och gav dom en parkeringsbot.

”Men oj”, sa Mysingens farmor, ”får vi inte ställa bilen här? Konstapeln förstår vi är ifrån landet och visste inte det”. Polisen såg på bilnumret att det var bokstaven B och det betydde Stockholms län.

”Det får vara för denna gång då, men nu vet ni det, så gör inte om det”.

Tacksamma och glada åkte dom iväg, hem till Sundbyberg. Så kunde det gå till på den gamla goda tiden.

Fick detta av min Mysing. Har inte öppnat brevet ännu, men tydligen åker vi iväg ett tag. Var och hur länge, ja det är frågan.

Sköt om er och varandra.

Några visdomsord som jag hörde för första gången igår.

Jag hör inte vad du säger,

för ditt handlande pratar

högre än dina ord.