Halv sju i morse då vi vandrade ut var det minus sex grader så det kändes mycket skönt. Då vi, häromdagen, hade minus 18 så var det lite i kallaste laget, även för mig.

På vår runda mötte vi den 88-åriga damen som varje dag går runt Råstasjön och Lötsjön, en dryg halv mil. Hon tyckte att vi var lite tidiga så mysingen sa att han skulle på styrelsesammanträde på SPF klockan nio.

"Ska du också med"? frågade damen.

"Nej" sa jag och då undrade hon om det var bara karlar.

"Bara karlar", sa mysingen, "nej det är nästan bara damer, 9 damer och 3 herrar".

"Oj, då måste du vara rädd om din man, håll i honom hårt".

Jag påpekade att, vill han gå så är det frivilligt, jag håller inte fast någon man, mot hans vilja.

Tänkte säga att om kärleken skulle ta slut och han träffade någon annan så skulle han kanske trivas bättre med den personen och då kan inte jag stå hindrande i vägen.

Det är inte vi som har gjort detta hjärta på Lötsjön.

Det är inte heller vi som har ritat detta hjärta.

Men däremot så häromdagen då jag skulle steka något i stekpannan bildades det detta fina hjärta.

Märkligt, eller?